Isländska falkorden

Isländska falkorden

Efter att det dansk-norska riket splittrades 1814 blev Island en del av Danmark. Islänningarna började verka för ökad självständighet och till slut lyckades detta. Island blev självständigt men i en personalunion med Danmark. Gemensam statschef kung Kristian X samt gemensam utrikespolitik. Kungen besökte Island 1921 och beslöt att en orden skulle instiftas, det ansåg lämpligt att Island som ju var ett kungadöme behövde en sådan dekoration. De danska ordnarna var inte riktigt lämpliga att använda då Island var en egen stat. Orden instiftades den tredje juli och skulle ges till såväl islänningar som utlänningar. Kungen blev ordens storsmästare. Tre män utformade orden Han Christian professor i konst, Jón Hjaltalín Sveinbjörnsson kungen isländske sekreterare och heraldikern Poul Bredo Grandjean. Att orden fick sitt namn var att Islands vapen vid denna tid hade som symbol en vit falk på blå bakgrund. Orden heter på isländska Hin íslenska fálkaorða.

Orden delas ut första januari och på nationaldagen 17 juni efter det att Island blev självständigt. Under andra världskriget ockuperades Danmark av tyskarna och Föröarna och Island av britterna senare tog USA över ockupationen. Då banden mellan danskar och islänningar klippts av förklarade sig folket på önationen sig för självständigt. Falkorden övertogs av presidenten som stormästare.

Ordenutmärkelsen genomgick nu några modifikationer. Den kungliga kronan togs bort, ordens motto Aldrei að víkja ersattes av Eigi víkja. Ge aldrig upp till ge inte upp som det blir på svenska kanske inte är någon stor betydelse men landet var ju ockuperat så ge aldrig upp hade kanske klingat lite fel?

Ordens stormästare är som nämnts presidenten. Denne har ett ordensråd bestående av fem personer. Rådet utser vilka som ska få orden och stormästaren godkänner. Denne kan dock ge förläna någon orden utan att höra vad rådet tycker. Orden har fem grader och den som fått orden kan få en högre klass men den tidigare varianten måste återlämnas. Vidare ska orden återges till isländska staten då ordensmedlemmen avlidit.

Graderna är: Storkors med kedja, storkors, kommendör med stjärna, kommendör samt riddare. Storkors med kedja ges bara till statschefer.

**Äldre och nyare variant av orden. Den äldre har en krona.**

Islands nationaldag 2021

Jun17

IKF uppmärksammar att 17 juni är Islands nationaldag. Leve Island!

Dikt: På havets botten är det toppen

Jun16

Förslag från Öland och Östergötland!

Jun16

Några förslag till resmål har kommit. Öland fyrarna Långe och Korte Jan. Borgholms slottsruin och Solliden som kungligheterna besöker varje sommar. Har man anlag för svindel så är Ölandsbron en spännande upplevelse!

Vreta kloster i Östergötland strax utanför Linköping. Många kungar ligger begravda här eller sägs göra detta. Stenkil, Filip och Magnus är några av de kungar som nämns. Finns museum strax bredvid ruinerna.

Tänkvärda ord av Cecilia Frode

Jun15

”Rädslan är grunden till många av våra osympatiska drag”

Cecilia Frode, skådespelerska

Dikt: En godlynt gud, munter och god

Jun15

Käpplingemorden

Jun14

Käpplingemorden

Stockholm nämns som stad 1252 den var aldrig huvudstad i egentlig mening för makten i det svenska riket var inte koncentrerad till en geografisk ort utan makten fanns där kungen befann sig. Kungen och hans män reste runt i riket för det var det enda sättet att kunna styra effektivt. Man besökte borgar och befästa hus där skattemedel främst mat och dryck fanns och konsumerade upp det mesta innan man reste vidare. Men Stockholm växte och blev allt mer betydande. För att stimulera ekonomin inkallade makthavarna tyska köpmän som bosatte sig i många städer. Stockholm styrdes av ett råd bestående av svenskar och tyskar. Kung Magnus Eriksson försökte minska tyskarnas inflytande men lyckades inte, tvärtom ökade den när han svåger Albrekt tog över makten i riket.

Kung Albrekt som var från Mecklenburg kom i konflikt med de svenska stormännen och dessa blev till slut så missnöjda att de inkallade kung Magnus som avled 1371 svärdotter som styrde sedan maken Håkan och sonen Olov avlidit Norge och Danmark. Maken hade en kort tid varit svensk kung men till slut gett vika för Albrekt. Margareta besegrade sin fiende Albrekt utanför dagens Falköping i ett berömt slag 1389 som kungen blev drottningens fånge. Men kriget fortsatte ändå. En av de platser där Albrekt fortfarande hade anhängare var i Stockholm.

I Stockholm hade tyskarna sympati för Albrekt men de flesta svenskar var för drottningen. Knektarna på slottet var lojala med kungen. Konflikten ökade och trots en del försök till medling. En gruppering inom det tyska befolkningslagret bilades, de så kallade hättebröderna. Hättan var en slags huvudbonad som tjänade som igenkänningssymbol. Hättebrödernas ledare var en man vid namn Alf Grenerot . En annan grupp tyskar var de kapare eller ska man säga sjörövare som anföll skepp på Östersjön och som tog med sig bytet till bland annat Stockholm. Dessa vitaliebröder kan sägas vara stadens livlina och förbindelse med omvärlden. Dessa omnämns dock först 1391. Vitaliebröderna fick sitt namn efter ordet vitalie som lär betyda proviant.

Konflikten ökade och den 11 juni arresterade hättebröderna staden svensk borgmästare Bertil Brun samt två andra ledare. Svenskarna blev förstås arga och samlade sig på Stortorget. Risken fanns att det skulle bli ett öppet inbördeskrig i staden. Alf Grenerot steg då fram och övertalade svenskar och tyskar att ha förhandling på stadens rådhus. Trettio man från vardera sidan skulle mötas och mäkla. Detta erbjudande accepterades. Förhandling ledde till att de tre svenskarna frigavs. Men hättebröderna hade svek i sinnet. Bara någon dag senare angrepp hättebröderna svenskarna och tåg fångar. Alla rådsherrar som var svenskar greps och många andra svenskar som man fruktade ha sympati för Margareta fängslades de med. Några av fångarna tog till dagens Riddarholmen som då hette Gråmunkeholmen och de utsattes för tortyr. De övriga sattes i fångenskap på slottet. 15 juni dömdes tre svenskar för förräderi mot kungen och straffet var att brännas på bål.

Några dagar senare fördes övriga fångar till Käpplingeholmen där de spärrades in i ett trähus. Hättebröderna lät antända byggnaden och fångarna brändes ihjäl. Tyskarna hade makten ännu några år innan Margaretas anhängare kunde överta makten 1398. Tyskarna fick sedan erkänna sin skuld i morden men ingenting tyder på att någon blev straffad. Däremot så sattes det upp ett minnesmärke i form av tre stenar på Södermalm. Mycket av händelserna runt morden är höjda i dunkel då arkiv och annat inte alltid finns bevarade. En del säger att händelsen skedde 1389 andra nämner året 1392. antalet döda anges som lägst till 15 men även så många som 76 svenskar kan har mördats. Först på 1470-talet försvann det tyska inflytandet i staden.