Slaveriets historia del I: Första barbareskkriget

Slaveriets historia del I Första barbareskkriget

Nu kommer en historisk följetong som kommer att handla om några nedslag i ofrihetens historia, nämligen slaveriet. Men det som ska tas upp är inte den transatlantiska slavhandel där svarta människor skeppades till nya världen. Inte heller kommer slaveriet i den amerikanska södern tas upp. Dessa episoder är välkända så istället ska det handla om lite mindre kända aspekter om det faktum att människor kan äga varandra. Först ut är berättelsen om första barbareskkriget eller som det också kallas Tripolikriget.

Bakgrund

Nordafrika från västra Egypten fram till Atlanten kallades i äldre tider ofta för Barbareskkusten. Området tillhörde formellt det Osmanska riket men var i mångt och mycket självständigt. Människorna som bodde där var muslimer och rättrogna muslimer har inte andra muslimer som slavar men det hindrade förstås inte att man kunde ta kristna främst från Europa men också från Amerika som slavar. Främst var man dock sjörövare, men slaveriet var en viktig del av den näringen. Ofta försökte man ta fångar och försöka få lösensumma för dem eller så såldes de vidare. Ett sätt att försöka hindra sjöröveriet men också slavhandel som medföljde var att européer och amerikaner betalde tribut. Slavhandel blev så omfattande att delar av Europas kust mot Medelhavet avfolkades på grund av de muslimska slavhandlarna. De kristna som tagits som slavar kunde om ingen friköpte dem välja att förbli slavar eller konvertera till islam. Muslimer får inte äga muslimer som slavar men få valde denna utväg.

Ironiskt så hamnade en och annan europé som skulle ner till västra Afrika för att köpa slavar själv som ofria i berbers ,turkars och arabers våld. Under en trehundraårs period mellan 1500-1800 hamnade omkring ettusen svenskar i fångenskap och slaveri i de olika barbareskstaterna Tripoli, Alger, Tunis och Marocko. Kanske hamnade under denna tre sekler låga period så många som en miljon européer i fångenskap och slaveri hos muslimer boende i Nordafrika. Sverige började betala tribut till Tripoli 1741. Ett svensk konsulat inrättades likaså. ”Turkpass” brukade man kalla dessa tributer som inte alltid gällde, många av kaparna var inte alltid så nogräknade med vilken nation fartygen de anföll tillhörde.

”Krig” utbröt 1763 när Tunis förklarade krig mot Sverige för att tributen uteblivet. Sverige hade deltagit i det så kallade sjuårskriget 1756-1763 och inte haft tid eller råd att betala. Freden återupptogs när man åter betalade. Alger förklarade krig 1791 men året därpå återställdes ordningen när tributen inkom. Sverige betalade sista tribut till sjörövare i Nordafrika närmare bestämt Marocko så sent som 1845. 1801 blev det dock krig på riktigt och det mot Tripoli.

Sverige var förstås inte det enda land som betalade tribut. Att sjörövarna eller kaparna kunde hålla på så länge beror på att européerna ofta bråkade inbördes. Det var först efter 1815 som man började arbeta mer aktivt och erövringen av Nordafrika från främst fransk sida gjorde slut på röveriet och slavhandeln i Medelhavet.

Kriget

I Europa rasade revolutionskrigen från 1792 och fram till 1815. Detta påverkade handeln vid Medelhavet. Förenta staterna som blev självständigt från britterna 1786 hade inget avtal med sjörövarna och många amerikaner drabbades av slavhandeln. År 1801 hade amerikanerna fått erbjudandet av Tripoli en av staterna att köpa sig tribut till för 225 000 dollar vilket man vägrade betala. Istället tog den nya nationen och utrustade en liten flotta för att strida.

Sverige i sin tur betalade tribut men det hjälpte inte alltid. 1795 genomfördes en statskupp i Tripoli. Staden styrande blev nu Jussuf Pascha som låtit mörda sin äldre bror och tagit makten. På grund av denna kupp väntade svenskarna med att betala sin tribut, man var osäker på vem som skulle ha den. Jussuf Pascha började tillåta anfall på svenska skepp. Återigen började svenskarna betala men det hjälpte inte alla gånger. 1799 anfalls några svenska fartyg och sjörövarna vill ha mer betalt. Detta ogillade man från svenskt håll och säger sig inte vilja betala. Jussuf Pascha gav order att storma konsulatet och såga ner den flaggstång som finns där. Detta är enligt den lokalsedvänjan en krigsförklaring! Vidare kapas flera svenska fartyg.

Sverige sänder en medlare vid namn Carl Gustav Törnqvist som anländer med örlogsfartyget Thetis i slutet av år 1800. Förhandlingarna gick trögt men lyckas någorlunda. Flaggstången reses igen och Törnqvist lyckas pruta ner summan man ska betala i tribut och lösen för svenskarna som finns i Tripoli närmare 137 man. Men hemma igen vägrar kungen godta förhandlingarnas resultat och sänder en flotta mot Tripoli. USA har redan sänt en eskader dit.

Sverige som förresten vid sidan av Frankrike var det första land i världen att erkänna USA som fri nation sände också en flotta under befäl av friherre Olof Rudolf Cederström. Denne Cederström född 1764 hade utmärkt sig i svenska flottans tjänst i kriget mot Ryssland. Kung Gustav VI Adolf utnämnde Cederström inför expeditionen till konteramiral. åtta fartyg, fem fregatter och tre briggar deltog och seglade ut i Atlanten och vidare mot Medelhavet.

Den svenske konsuln Per Buhrström försökte förhandla för att vinna tid. Han menade på att den summa som ska betalas blivit fördröjd. Tripolis makthavare hotade att slå honom i järn och att åter igen se till att den svenska fanan tas ner. Situationen är kritisk men den amerikanska flottan kommer och sedan mycket fördröjd av väder och vind den svenska som skingrats under färden. De båda ländernas flottor förenade sig. Så mycket strid blir det inte. En del kanoner avfyras mot några av staden kanonslupar. Men svenskar och amerikaner är för få för att kunna storma staden och från denna kommer bud att man kommer döda gisslan om man försöker anfalla eller bombardera.

En del av den förenade flottans fartyg blockerar staden och några patrullerar och eskorterar svenska handelsfartyg. Man kunde endast belägra Tripolis från havet och inte från land så staden blev aldrig omsluten. Men staden hade inte tillräckligt med fartyg för att kunna strida mot den allierade flottan så det blev något av ett dödläge.

Det finns inga eller få uppgifter om eventuella förluster på svensk sida. Någon eller några borde dock ha dukat under av sjukdom, olyckor eller strid.

Cederström började förhandla och det gav resultat. Svenskarna som var fånga i staden frigavs och skeppen likaså. Man betalde även en engångssumma samt lovade betala årlig tribut. 150 000 spanska silver piastrar betalades och 8000 i samma valuta skulle årligen utbetalas till Tripoli. En av svenskarna i Tripoli har dock konverterat, ”blivit turk” som den svenska konsuln sa och denne fick eller ville inte resa hem till Sverige. Amerikanarna ogillade freden och ansåg den föga hedersam, men Cederstöm ansåg att man inte kunde ha en svensk flotta i Medelhavet hur länge som helst. USA fortsatte kriga mot Tripoli fram till 1805. Cederström fortsatte att göra karriär och avled 1833, då hade han blivit greve, generalamiral och utsedd till en av rikets herrar.

Befälhavaren för den svenska flottan friherre Cederström

Tryckta källor

Ericsson Lars Svenska frivilliga, militära uppdrag i utlandet under 1800- och 1900-talen 1996.

Harrison Dick Slaveri, en världshistoria om ofrihet 1500 till 1800 2007.

Hofberg Herman Svenskt biografiskt handlexikon förra delen A-K 1906.

Internet

Harisson Dick Historiebloggen: Kriget i Libyen 1801-1805: https://blog.svd.se/historia/2011/03/31/kriget-i-libyen-1801-1805/

Jelves Jonathan Sverige i krig mot Tripoli https://panorama.lupef.se/2011/04/06/sverige-i-krig-med-tripoli/

Svenskt Biografiskt Lexikon: https://www.riksarkivet.se/sbl

Timell Fredrik Poddtoppen: Barbareskkriget – Sveriges mest obskyra krig: https://poddtoppen.se/podcast/1486563222/historia-du-borde-fatt-lara-dig/barbareskkriget-sveriges-mest-obskyra-krig

Wikipedia, den fria encyklopedin Första barbareskkriget: https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_barbareskkriget

2 kommentarer på “Slaveriets historia del I: Första barbareskkriget

  1. […] Slaveriets historia del I: Första barbareskkriget […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s