Svenska dikter del LIII: Gravskrift

En mycket tragisk händelse skedde den 14 maj 1931, Skotten i Ådalen. Ett demonstrationståg med strejkande arbetare kom gåendes mot en trupp soldater som kommenderats ut för att hindra demonstrationer. Befälet för soldaterna Nils Mesterton, styvsonen till den judiska poeten Oscar Levertin beordrade eld och fem personer dödades. Dödsskjutningarna ledde till en lag som senare förbjöd myndigheterna att sätta in militär mot demonstranter. Fyra av de fem dödade fick en gemensam grav och på den står en dikt av Erik Blomberg.

Erik Axel Blomberg föddes i Stockholm sommaren 1894. Fadern var sjökapten och familjen var konservativ. Sonen tog studenten 1912 och fortsatte studera i Uppsala. Som så många andra studenter från ”finare kretsar” flörtade den unge Blomberg med marxismen, men han behöll denna inställning trots att det mer blev socialdemokrati än röd kommunism. Blomberg var konst och kulturkritiker i flera tidningar men var även verksam som översättare. Hans första diktsamling kom 1918 och den sista 1962. Vidare skrev han en hel del om kons och konstnärer och fick pris för sina egna dikter men också för sina översättningar. Han var gift, hade två döttrar och avled i april 1965.

Gravskrift

Här vilar

en svensk arbetare.

Stupad i fredstid.

Vapenlös, värnlös.

Arkebuserad

av okända kulor.

Brottet var hunger.

Glöm honom aldrig.