Vad dricker en nykterist i Valhall?, tankar inför hösten 2020.

Hösten har nu kommit på allvar till Sverige, gott så. Vi har fyra årstider och det ska vi vara glada för. Usch vad hemskt om det skulle vara vår eller vinter jämnt. Alla årstider har sina förtjänster och det har även hösten.

Hösten är en bra tid för eftertanke och reflektion. Det passar bra att tänka och fundera när mörkret och fukten kommer. Det är ju i slutet av hösten man minns och hedrar de döda. När det är höst är det skördetid. Mat finns det gott om och skördefester firas även om det blir si och så med det i Coronatider. Hösten är jaktens tid, jakt är både ond bråd död men också liv, jägaren fick ju sitt byte. Surmulen vegan anser att intet djur får nedläggas, men då blir Ull och Skade inte glada. Rent teologiskt kan man ju undra om veganer kan tänkas äta av Särimner eller om de helt enkelt får finna sig i att bege sig till Hel och sitta där? Lika teologiskt blir det när det gäller nykterister. Vad ska de dricka i Valhall? Getens spenar innehåller inte mjölk.

Hösttid är allvarstid. Ja läget i Sverige är allvarligt. Sjukdomar sprids men miljögifter likaså. Klimatet ändras och det är inte alltid bra för människan eller för den delen alla djur heller. Miljögifter, dumt namn för miljön är inget gift finns i vatten och luft. Vidare så har Sveriges försök att leka moralisk stormakt gjort att problem med invandring och integration uppkommit och de kan inte lösas. Endast de som sympatiserar med tanken på att förvandla Sverige från en nationalstat med en befolkning med rötterna i det gamla bondesamhället till ett globalt och kosmopolitiskt samhälle där alla som vill kan bo och leva har endast slutat i kaos.

Hösten förknippas med stormar. När havet stormar då visar Ran med myndighet och kraft att människan inte är alltings mått och mening. Stormguden Oden visar vad han mäktar med. Med lite tur så blåser de osynliga makterna som dyrkas av monoteisterna bort.

En hedning får inte låta sig nedslås, Tyr låter förstå att endast den som kämpar är värdig att kallas hjälte. Mången svensk suckar över att det gamla och allt mer nostalgiska folkhemmet inte finns längre men då är det dags att verka för något nytt och bättre. Det är inte den bekväme som får inträda i Valhall utan kämpen!

Må asarna och alverna vara med er hösten 2020 efter den andliga digerdöden!

Ull en gud värdig att hylla om man är jägare!

Ran hälsar att människan inte är meningen med den värld vi lever i! Hon ”tackar” för alla gifter som sprids ut i havet!

Vad dricker en nykterist i Valhall? den frågan kan ni fundera på i höst!

Byt ut indianen mot Frej!

Frölunda planerar att skaffa en ny symbol. Indianen anses olämplig och man vill ha en ny. Men vad ska de ha då? Lämpligen borde hockeylaget ha en symbol som passar sitt namn. På Wikipedia kan man hitta följande:

”Namnet Frölunda kan komma från de vikingatida bosättningar som funnits på Toftaåsen. På åsen fanns en lund där asaguden Frej, även ”Frö”, tillbads. Utanför sakristian på Västra Frölunda kyrka finns en offersten bevarad.”

Så ersätt indianen med asaguden Frej.

Hallå du gamle indian…

Frej kanske gillar ishockey?

Insändare i SLA: Monumentet en onödig kostnad

Veteranmonumentet i Garpaparken i Skövde anser jag vara en onödig kostnad. Jag har alltid sympatiserat med tanken på att Sverige är neutralt i krig och alliansfritt. Eller var ska vi säga, för socialdemokraterna ljög under hela kalla kriget för det svenska folket. Skulle aldrig rösta på detta parti som ljugit så ofta och så länge.

Ett sätt att vara neutral är att man inte sänder ut legoknektar, för det är vad svenska soldater är när de sätter på sig FN-baskern eller deltar i andra krigiska aktiviteter.

Beklagar att så kallade veteraner får ett monument men jag skäms också över våra makthavare som ödslar skattepengar på sådant trams!

Henrik Andersson, fredsduva

Runsten funnen i Västervik!

Sensationellt fynd av tidigare okänd runsten!!!
Nu kan vi berätta förra veckans fantastiska fynd i Tjust!
En höstdag för några år sedan var lantbrukaren Lennart Larsson, som så många gånger förr, ute och plöjde en av åkrarna på Hellerö Gård i Västra Ed socken, nordöstra Småland. Plötsligt hakade plogen i en stor sten, närmare 2 meter lång och över 1 meter bred. Stenen kunde ju inte ligga kvar i åkern, utan flyttades som vilken annan röjningssten som helst, ut till åkerns kant. Lennart noterade dock att stenen hade en platt och bra form och kanske kunde den användas till något bra i framtiden? Där fick stenen ligga ända tills för några dagar sedan. Familjen Larsson behövde en ny trappsten till ett uthus på gården och den där stenen från åkern kunde komma väl till pass. Lennart for iväg med grävmaskinen, skopade upp stenen och skulle precis åka hem mot gården när han fick se något. På stenens undersida fanns runor!
Det är inte första gången som familjen Larsson gör finfynd på gården. På en annan åker framkom vikingatida mynt och en gotländsk armbygel för några år sedan. Läs mer om detta här: http://www.myntstudier.se/pdf/Alla%20som%20l%C3%A4sv%C3%A4nlig%20pdf/myntstudier2008_3_Lasvanlig.pdf
Familjen Larsson kontaktade Västerviks Museum, som besiktigade stenen. – Ett otroligt fynd! säger arkeolog Veronica Palm. Men vi är egentligen inte förvånade. Att Hellerö var en viktig plats under yngre järnålder visste vi redan, en vikingatida silverdepå påträffades här 2006 och bara några kilometer bort finns Vråka by med sitt stora bygravfält från yngre järnålder. Att man rest en runsten här på gården bekräftar platsens och släktens betydelse i bygden.
Runolog Magnus Källström på Riksantikvarieämbetes Runverket kontaktades och redan dagen därpå kom han för att göra en första dokumentation. – Årets fynd! Eller bättre än så! enligt Källström, som bekräftar att det var många år sedan man hittade en helt okänd runsten. Magnus som är docent i nordiska språk med runstenar som specialitet kunde omgående tolka stenens inskrift. Den lyder:
kerþar raisþi : stin : þansi : at : sitiarf – faþur : sin : buanta : aykerþaR
Gerðarr ræisþi stæin þannsi at Sigdiarf, faður sin, bōanda Øygærðaʀ.
»Gärdar reste denna sten efter Sigdjärv, sin fader, Ögärds make.»
– Runslingan är ristad i ett kantföljande rundjur som biter i sin egen svans. Utformningen av rundjurets huvud talar för att stenen ska dateras till 1000-talets första hälft, säger Källström.
Mitt på stenen finns också ett likarmat kors. Stenen restes alltså som ett minne över en avliden, på en ur kommunikationssynpunkt viktig plats där den kunde ses av andra i bygden, i en brytningstid då äldre traditioner mötte kristna ideal.
Fyndet är av stor betydelse nationellt, men framför allt för den lokala järnåldersforskningen i Tjustbygden, i gränslandet mellan Småland och Östergötland.
Länsstyrelsen i Kalmar kommer nu att tillse att runstenen rengörs och konserveras för att sedan kunna beskådas av allmänheten under senhösten. Ambitionen är att den ska ställas upp igen vid Hellerö, men eftersom den har en gammal spricka så måste den säkras ordentligt.
Vi meddelar när stenen finns att se!
(Texten ovan kommer från Västerviks Museum)

Dikt: Till alla judar, kristna och muslimer!

Till alla judar, kristna och muslimer!

Judendom, kristendom och islam är ingenting att ha,
inte heller ateism eller sekulär humanism är någonting bra.
Nej hedendom ska det va!

Judar, kristna och muslimer,
ger oss bara sura miner.
Vi ser helst att deras tempel ligger i ruiner!

Av er osynlige gud blir man inte glad men led,
vi anser av er lära man blir krokig och sned.
Ni monoteister ska lämna hedningarna i fred!

Ta avstånd från AFS!

Skräppartiet Alternativ för Sverige vill ställa upp i det så kallade kyrkovalet nästa år. De har stött på motstånd av andra kristna som inom samfundet svenska kyrkan ogillar detta parti.

Vi har redan skrivit om AFS och tagit avstånd från dem. Vi upprepar detta och hoppas ingen hedning får för sig att stödja detta kristna parti! Uppmana istället att folk går ur svenska kyrkan så slipper vi fler kyrkoval! All kristendom är dålig kristendom!

Och som vanligt vill vi påpeka att vi bara diskuterar med de som delar vår värdegrund!