Runsten funnen i Västervik!

Sensationellt fynd av tidigare okänd runsten!!!
Nu kan vi berätta förra veckans fantastiska fynd i Tjust!
En höstdag för några år sedan var lantbrukaren Lennart Larsson, som så många gånger förr, ute och plöjde en av åkrarna på Hellerö Gård i Västra Ed socken, nordöstra Småland. Plötsligt hakade plogen i en stor sten, närmare 2 meter lång och över 1 meter bred. Stenen kunde ju inte ligga kvar i åkern, utan flyttades som vilken annan röjningssten som helst, ut till åkerns kant. Lennart noterade dock att stenen hade en platt och bra form och kanske kunde den användas till något bra i framtiden? Där fick stenen ligga ända tills för några dagar sedan. Familjen Larsson behövde en ny trappsten till ett uthus på gården och den där stenen från åkern kunde komma väl till pass. Lennart for iväg med grävmaskinen, skopade upp stenen och skulle precis åka hem mot gården när han fick se något. På stenens undersida fanns runor!
Det är inte första gången som familjen Larsson gör finfynd på gården. På en annan åker framkom vikingatida mynt och en gotländsk armbygel för några år sedan. Läs mer om detta här: http://www.myntstudier.se/pdf/Alla%20som%20l%C3%A4sv%C3%A4nlig%20pdf/myntstudier2008_3_Lasvanlig.pdf
Familjen Larsson kontaktade Västerviks Museum, som besiktigade stenen. – Ett otroligt fynd! säger arkeolog Veronica Palm. Men vi är egentligen inte förvånade. Att Hellerö var en viktig plats under yngre järnålder visste vi redan, en vikingatida silverdepå påträffades här 2006 och bara några kilometer bort finns Vråka by med sitt stora bygravfält från yngre järnålder. Att man rest en runsten här på gården bekräftar platsens och släktens betydelse i bygden.
Runolog Magnus Källström på Riksantikvarieämbetes Runverket kontaktades och redan dagen därpå kom han för att göra en första dokumentation. – Årets fynd! Eller bättre än så! enligt Källström, som bekräftar att det var många år sedan man hittade en helt okänd runsten. Magnus som är docent i nordiska språk med runstenar som specialitet kunde omgående tolka stenens inskrift. Den lyder:
kerþar raisþi : stin : þansi : at : sitiarf – faþur : sin : buanta : aykerþaR
Gerðarr ræisþi stæin þannsi at Sigdiarf, faður sin, bōanda Øygærðaʀ.
»Gärdar reste denna sten efter Sigdjärv, sin fader, Ögärds make.»
– Runslingan är ristad i ett kantföljande rundjur som biter i sin egen svans. Utformningen av rundjurets huvud talar för att stenen ska dateras till 1000-talets första hälft, säger Källström.
Mitt på stenen finns också ett likarmat kors. Stenen restes alltså som ett minne över en avliden, på en ur kommunikationssynpunkt viktig plats där den kunde ses av andra i bygden, i en brytningstid då äldre traditioner mötte kristna ideal.
Fyndet är av stor betydelse nationellt, men framför allt för den lokala järnåldersforskningen i Tjustbygden, i gränslandet mellan Småland och Östergötland.
Länsstyrelsen i Kalmar kommer nu att tillse att runstenen rengörs och konserveras för att sedan kunna beskådas av allmänheten under senhösten. Ambitionen är att den ska ställas upp igen vid Hellerö, men eftersom den har en gammal spricka så måste den säkras ordentligt.
Vi meddelar när stenen finns att se!
(Texten ovan kommer från Västerviks Museum)

4 kommentarer på “Runsten funnen i Västervik!

  1. Hedningen skriver:

    denna nyhet hade jag själv tänkt skriva om, men nu summerade du den utmärkt väl – så jag skriver om andra ämnen, kvällen till ära..

  2. Skäggig Hedning skriver:

    Känns gott i kroppen när ”nya” runstenar ser dagens ljus i en tid där ”gamla” runstenar vansköts och vandaliseras.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s