Varför behövs gnostisk hedendom?

Varför behövs gnostisk hedendom?

Det finns lite snävt uttryckt tre sorters hedendom i Sverige. De kulturella, naturdyrkarna och de nationella. Det finns inga vattentäta skott emellan de tre. De kulturella påtalar alltid viktig av en kulturell identitet i en förändring värld. Du måste veta vad du är för att kunna gå någonstans säger dessa hedningar. För dessa hedningar blir det ofta viktigare att fira jul för att man firar jul än att ta reda på varför man firar jul. Högtiden blir viktigare än det man firar. Ceremonin blir viktigare än vad ceremonin representerar.

Naturdyrkarna i sin tur ser hedendomen som en slags manifestation för naturen och dess makter. Oden är vinden, Tor är blixten för att ta några exempel. Dessa människor har ofta en romantisk syn på naturen och drömmer om ett tillstånd då människan levde i harmoni med naturen. Naturdyrkarna har i alla fall delvis rötterna i 1970 talets alternativ rörelse som var ett utslag av den så kallade gröna vågen. Av någon anledning så har ofta denna hedendoms anhängare en närmast pacifistisk läggning. Oden, Tyr och Hermods krigiska funktion förringas och degraderas. De ser naturen som mjuk och hyllar mjukhet. Men naturen gäller et andra regler. Äta eller ätas, kämpa eller förlora, ja sådana ting är man obekväm med.

Den nationella hedendomen blir allt för ofta ett redskap för politik. Många hedningar tar avstånd från denna inriktning men då begår man en lögn. Forna tiders hedningar var knappast rasister i dagens mening, men de levde i ett samhälle där trälar fanns och man har aldrig sina egna släktingar som trälar men alltid folk från andra etniska grupper. Undantaget var förr de så kallade gävträlarna, folk som blivit trälar av egen fri vilja, men dessa var också de mest föraktade av de ofria. De avsade i praktiken sitt eget människovärde för att få det drägligt rent materiellt. De nationella har rätt i en sak för de menar på att hedendomen är en etnisk tro. För en viktig del av hedendomen är dyrkan av förfäder. Nationalism är en form av förfädersdyrkan. Ofta när man löser om tvångskristnandet under medeltiden så säger såväl saxare som friser att de hellre hamnar i helvetet där deras förfäder finns än att bli kristna. Men denna from av hedendom riskerar att bli en del av dagspolitiken och locka folk som inte är religiösa men väl politiska. Man stöder denna form av hedendom för att man tycker det är för mycket invandrare helt enkelt. Vilka som är Heimdalls nio mödrar eller vilka asynjor som överlever världsbranden är inte så viktigt för de nationella.

Alla de tre riskerar att förringas som någon from av vikingaromantik. Alla de tre riskerar att förringas som en slags levande rollspel. Det materiella är viktigare än det andliga.

De gnostiska hedningarna ser hedendomen som en väldigt existentiell religion. Man ser hedendomen som den högsta och mest andliga av all religioner som finns och kommer att finnas. Denna tro anser sig kunna mättas med de andra så kallade världsreligionerna, ty de tre andra inriktningarna av hedendomen degraderar sin egen tro. Kultur, natur och nationalism är väldigt världsligt och provinsiellt. Gnostikerna delar in världen i andligt och världsligt, mellan ande och materia. De tre nämnda har en tendens att fokusera på det materiella. Gnostikerna föraktar inte det materiella men de stävar efter det andliga. De tre övrigas fokus på denna värld gör också att de inte riktigt får status som riktig religion. För den andliga delen av deras tro riskerar att hamnar i bakgrunden. En tro, en religion utan andligt innehåll riskerar att förtvina. En tro som fokuserar och inriktar sig på det rent andliga, det översinnliga, den får automatisk mer respekt av folk som inte delar den. Exempel; man föraktar inte en främmande religion för att de tror på någon högre makt utan för att de firar ceremonier och gör riter man inte tror på.

Gnostikerna gör de andra inriktningarna en stor tjänst. Man försöker höja hedendomen till en högre nivå. Om hedendomen höjs till en högre nivå får den mer respekt och kan inte förringas eller degraderas. Om vi alla höjer hedendomen till en högre nivå kommer hedendomen att bli mer respekterad och få mer anhängare. Därför behövs den gnostiska hedendomen!

6 kommentarer på “Varför behövs gnostisk hedendom?

  1. Jenny skriver:

    Fast en etnisk tro..? Det har jag lite svårt att köpa. De flesta svenskar har ju kristna förfäder/ätter, iaf under några 100tals år? Så varför inte andra religioner i ätten? Om man kommer från annan bakgrund än skandinavisk men känner så stark närhet till asar och vaner att man kommer till tro så är väl det helt ok? Om man verkligen tror på gudarna, dvs har tron, så måste man väl se det som rationellt att även andra människor har tron? Om jag själv är hängiven Frej så kan jag ju inte bli förvånad om någon annan är det även om den personen har annan bakgrund?

    • Asatron är nog lite halvetnisk. Det finns ingenting som säger att man inte kan ha ett annat ursprung än det nordiska, men heller ingenting som säger att alla måste tro och tillhöra asatron.

  2. J skriver:

    Hej, men vad menar du med etnisk religion? Det är ju väldigt få som föds in i asatron nu för tiden, och jag tänker att man inte kan säga att asatroende är ett folk eller folkgrupp, inte nu iallafall. Hur menar du? Jag frågar då jag är genuint nyfiken. Googlat men inte hittat bra svar…

    • Lite förenklat kan man säga att kristendomen och islam är universella religioner som har ett globalt budskap. Alla kan vara anhängare av religionen men även att alla måste vara medlemmar.

      Etnisk religion är judendomen. Man måste vara av judisk härkomst för att vara anhängare av religionen. Ett fåtal lyckas konvertera men det är ingenting som uppmanas.
      Zoroastrism den religion Zarathustra grundade i dagen Iran är en etnisk religion. medlemmarna måste gifta sig med andra medlemmar. Man kan inte konvertera till religionen. Barn till en medlem av religionen och en person från annan religion accepteras inte som medlem.

      Shintoismen i Japan kan klassas som etnisk religion men även hinduismen.

      Då man inte missionerar eller påtvingar andra folk sin tro blir etniska religioner ofta toleranta mot andra religioner.

      Judendomen med sitt tal om guds utvalda egendomsfolk är dock ett undantag då de menar att det bara finns en gud.

  3. J skriver:

    Ok då hänger jag med. Du, stort tack för att du tar dig tid att svara på frågor. Har ingen att prata med detta om i vardagen så det är uppskattat.

Lämna ett svar till Jenny Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s