Gudarna hade Loke som vän men han svek dem och gjorde obotlig skada. Gudarna kommer aldrig att förlåta honom. De hade överseende med en mycket men sedan blev situationen ohållbar. Gudarna lärde sig en hård läxa.

Men vi människor är förstås dummare. Men bland det dummaste är nu debatten hur man ska göra med hemvändande is-mördare. Storbritannien vägrar ta emot de som haft brittisk pass.

Men hur blir det i Sverige? Kommer ”världsförbättrarmaffian” snyfta och klaga och ta emot dem och fjäska? Tyvärr så ha Sverige styrts av välmenande men ack så imbecilla personer.

Vi hedningar är inte kristna, vi lever inte efter något ”vänd andra kinden till”, alla förtjänar inte en ny chans. Islamister förtjänar en enkel resa till Hel där kan göra vad hon vill med dem.

Ska vi som tror på Frigg och Freja verkligen ha med sådana här figurer att göra?

Islamister hör inte hemma på här, De är inte värdiga att trampa på asynjan Jord.

Asatron är tillbaka. Den växer och frodas. Det byggs helgedomar lite varstans i världen. Hedniska samfund växer. Böcker och skrifter ges ut om de gamla gudamakterna. Internet är fullt av bilder som föreställer Frigg, Freja, Oden, Tor och Frej.  allt är förstås utmärkt.

Men något som de asatroende missat är tal och  diskussion om döden. De flesta hedningar är främst yngre människor. Få är äldre än sjuttio. Än så länge är döden för de flesta inte något bekymmer. Men redan har i alla fall en hednisk begravning hållits i Sverige av ett asatrosamfund.

Men hur ska vi förhålla oss till döden? mycket har hänt sedan äldre hednisk tid. De flesta människor av idag är inte troende hedningar. Kommer de som har ena foten i det sekulära och andra foten i kulturell kristendom på en hednisk begravning? Blir de rädda eller springer de sin väg när officianten nämner gudamakternas namn?

Vad gör vi när hedningar dör? Om exempelvis en man i femtioårsåldern dör. En man som såg sig själv som en tuff och hård man. En herre som svingat sejdel och ägnat fritiden åt jakt och motorcyklar. Kan vi säga att herr X kommer till Valhall? Ja varför inte. Man kan alltid hoppas.

Men vad gör vi om lilla Emma fem år gammal blir påkörd av ett rattfyllo? Lilla Emma åker till Valhall? Nja det blir nog lite fel.  Vad gör vi om någon skör tonåring tar livet av sig?

Döden måste diskuteras och det måste talas mer om döden!

Dödsgudinnan Hel hur ska vi förhållas oss till henne? Är hon en slags moder som tar hand om de döda eller är hon någon kuslig skräckvarelse som ofta avbildas som blandning mellan ruttet lik eller skelettet och levande? Eller är hon en tjusig dam? den kända dikten där kung Dyggver gifter sig med henne visar på en annan aspekt av döden än den som framkommer i Snorres edda.

Här må lärda hedningar fundera och tänka. Döden tar oss alla och vi måste våga prata om döden. Vågar vi inte prata om döden, då är vi inte hedningar!

Hel. Inte ond men dödskallen hon håller i visar att det är döden det handlar om.

Kanske en mer traditionell bild av Hel. Det kärva och bistra framkommer tydligt.

Ja det här ser otäckt ut. Att hamna i Hel framstår som ett straff.

En väldigt abstrakt avbildning av Hel. I sin enkelhet ganska bra. Döden är här vare sig ond eller god.

Hel och sveakungen. En något barnförbjuden skildring av döden. Men det finns erotik i döden. Valkyrior som tar krigare till Valhall. Ran och hennes döttrar som bjuder på fest. Freja som tar hälften av de stupade. Men hälften av mänskligheten är kvinnor. Uppskattar de verkligen detta?

Ett litet försynt påpekande 

Jag vill bara i all enkelhet påpeka att om jag ska gå och rösta i något val så måste det vara på ett parti som vill lämna EU. Att lämna denna överstatliga institution är ett minimikrav jag har på politiker.

Nu vill inte SD lämna EU längre och V verkar ha släppt detta krav, så det ser ut som om lilla jag får problem med att hitta partier att rösta på i framtiden.

Inför det så kallade EU-valet blir det förstås bojkott från lilla mig. Men hur ska det gå i framtida riksdagsval, är jag dömd att för alltid rösta blankt?

Henrik Andersson

Insändaren publicerades i Skaraborgs Allehanda 2019-02-20 http://sla.se

Mord och offerkast i Värmland

Strax söder om Kristinehamn finns ett så kallat offerkast. Och som alla vet är ett offerkast eller varp eller våle som det också kallats en plats där det hänt en tragisk händelse. Det kan vara en trafikolycka om det ordet nu kan användas om äldre tiders vägfarande. Eller någon som dött en ond bråd död. För att skydda sig mot det onda som hänt på platsen offrar man. Mest är det pinnar men också mynt har använts. Och här strax bredvid ”26:an” har pinnar offrats sedan 1710. Och varför?

Jo här blev bonden Lars Månsson mördad av soldaterna Erik Hansson och Anders Persson den 10 september 1710. Månsson hade på uppdrag av brukspatron Skugge hämtat 500 daler silvermynt. Oturligt nog fick herrarna Hansson och Persson reda på detta.

De sistnämnda slog följe med Månsson på färden men sköt honom med ett gevär i ryggen! Månsson dog inte så de misshandlade honom med geväret. Den sårade försökte be för sitt liv men det var förgäves. Han bad då om att få be till Gud innan de dödade honom. Och det gick de med på. Efter att Månsson gjort detta stacks en kniv i Månssons hals. Men Lars var av segt virke. Han dog inte utan lyckades ta sig därifrån. Innan han dog så lyckades han peka ut sina mördare och den 16 november samma år avrättades de två i Visnum.

Det yngsta offerkastet i Sverige är från 1915 vid Nyhammar i Ludvika kommun, Dalarna. En piga blev våldtagen och mördad där. Så se till om ni ser ett offerkast att ni kastar pinnar!

Offerkastet i nutid. Det ändras lite då och då. Nya pinnar kasta och andra förmultnar.

Se det med ett leende: Knäckebrödets dag

Redan på vendeltiden och kanske tidigare åts i Sverige en form av knäckebröd. Kärt barn har många namn och hårt bröd och spisbröd är andra namn på knäckebröd. Enligt nationalencyklopedin är knäckebröd ” tunt, jäst hårdbröd, ursprungligen ett hembakat runt förrådsbröd med hål i”. Namnet kommer av ljudet som kommer då brödet bryts i bitar. Det hårda brödet har till skillnad från det mer vanliga mjuka brödet en mycket lång förvaringstid. ”Bakat vid ett barns födelse, kan det hålla sig ganska väl utan att mögla till barnets förlovningsdag” skrev Olaus Magnus i sin berömda ”Historia om de nordiska folken” från 1555. Första gången själva ordet knäckebröd används är vad vi vet från 1639.

Traditionellt så har knäckebröd bakats till stora runda och tunna kakor med ett hål i mitten. Hålet var till för att brödet ofta förvarades i förråd genom att man trädde upp brödkakorna på torkstänger. Brödet skyddades då från fukt men också råttor och möss.

Framförallt så har knäckebröd gjorts av rågmjöl men andra mjölksorter har använts. I äldre tider när det var ont om spannmål kunde en del av mjölet drygas ut med bark från lövträd. Så kallat barkbröd som fanns på sina håll fram på 1900-talets början. I mitten av 1800-talet började allt mer tillverkning av knäckebröd ske vid bagerier och inte som tidigare hemma hos allmogen. Idag är det de stora bagerierna som Wasa och Leksand knäckebröd som dominerar marknaden. Knäckebröd innehåller mycket fibrer och anses vara väldigt nyttigt. Brödet ses nog som lite asketiskt jämfört med mjukt bröd. Det ska dock påpekas att det vid jul ofta finns att köpa julknäckebröd som är lite finare och mer kryddat.

Det finns historiker som hävdat att folk i Sverige i äldre tider hade friska tänder trots att inga tandborstar fanns på grund av att alla åt knäckebröd så gott som dagligen. Karl Vennberg diktade bland annat dessa kärva rader:

”döden är bara plogen
som vänder livets mylla
det hårda rågbrödet
som håller våra tänder rena”

Ett recept att bota baksmälla är att ta en stor bit knäckebröd och ha som pålägg Kalles kaviar.

Sedan 2017 finns det i Sverige en Knäckebröds akademi vars syfte är: ”Knäckebrödsakademin har som ändamål att värna, främja och vidareutveckla den svenska knäckebrödskulturen, dess gastronomiska och hälsomässiga kvaliteter samt den kunskapstillväxt som gör detta möjligt.”

http://knackebrodsakademin.se/

Knäckebrödets dag är den 19 februari. Det är föga förvånade att det är Knäckebröds akademin som instiftat denna något hårda dag!

Brödbakning ur Olaus Magnus verk från 1555. Men om det är knäckebröd som gräddas i ugnen må vara osagt.

Ett säkert tecken att våren är på ingång är att tranorna kommer till Hornborgarsjön i Västergötland. Redan den 17 februari siktades den första och fler är på ingång. Vi hälsar vårgudinnans budbärare.

Snart är hon här…

Splendor

When the moon shines red, Mani dances.

He cavorts with agonizing loveliness
In Svartalf groves, where trees bleed crimson,
And leaves tinkle like tiny blades in dichotic accompaniment.

When the moon shines red, Mani dances,

Too beautiful to behold for long,
Even for those well versed in the magic of glamour.

Hail the moon in His house of wonder.

(Galina Krasskova)

Av religiösa skäl är IKF kritisk mot EU. Denna överstatliga organisation styrs och leds av globala ideal. Men asatro är inte en universell religion som exempelvis kristendomen eller islam. Tvärtom så är det ju så att de två så kallade världsreligionerna var det första som förkunnade globalisering och universella värderingar för dess egen skull. Ett globalt världsrike där alla är med och alla är på samma sida och ingen är utanför kommer från monoteismen.

Men asatron förkunnar inte universella ideal och då borde man vara konsekvent och inte stödja ideologier som har ideal som kommer ur abrahamitiska religioner. Samarbete på global nivå är inte fel om det finns praktisk mening med det. Att samarbeta av pragmatiska skäl är bra och kan accepteras ur en hednisk synvinkel. Men när globalt samhälle är ett självändamål ja då bör man vara betänksam.

Ur ett teologiskt perspektiv finns det ingenting som talar för att man som hedning bör stödja globalisering. Alltså säger vi till föreningens medlemmar att inte rösta i EU-valet 2019. Vi uppmanar till allmän bojkott av EU-valet. Rösta inte i EU-valet 2019 ayps!

Gillar du EU behöver du inte läsa Ideell Kulturkamp. Röstar du i EU-valet får du inte vara med i Ideella Kulturföreningen.  IKF diskuterar bara med personer som delar vår värdegrund!

Tyr är inte för globalisering. En krigets gud kan inte vilja att alla ska leva i evig fred.

Ingenting i eddan säger att Oden skulle tycka att det är bra med globalisering. Oden ser ju till att folk bråkar och grälar. Till guds rike Valhall kommer man inte för att man förkunnar fred för fredens egen skull eller hyllar ideal som kommer från Jesus och Muhammeds anhängare.

Balders fredsrike kommer efter ragnarök, inte före.

Rätten till en värdig död heter en förening som verkat för att inför dödshjälp sedan 1974. För de som är intresserade av dödshjälp kan kanske föreningen vara av intresse?

http://rtvd.nu

Omröstning: Ska hedningar vara för dödshjälp?