Advent betyder som alla vet ankomst och de fyra söndagarna innan juldagen uppmärksammas hos de kristna. i Sverige är det sedan 1920-talet en tradition att tända en så kallad adventsljusstake med plats för fyra ljus. Ljusen tänds en efter en varje söndag innan juldagen.

Advent är en del av kristendomens julfriande. Men julen är inte en kristen högtid utan en hednisk högtid som kristnats. Därför kan man gott konvertera om denna ljusstake och så att säga hendisera den. Men vad ska man då tända ljusen för? Jo man kan gott tända ljusen efter de tre gudarna Oden, Tor och Frej samt gudinnan Freja. Ja man kan ju ära fler av de hedniska makterna.

I dagsläget finns det adventsljusstakar med rent hedniska motiv som tomtar och då blir det än lättare att konvertera det kristna budskapet till ett hedniskt. Nu är det här med ljusstakar inget krav från hednisk sida.

Men kom ihåg. Söndagen är en viktig dag för alla hedningar för det är solens dag. Vi väntar på julen men också på ljusets, solens återkomst.

En adventsljusstake med hedniskt motiv kan man med fördel konvertera om man nu har lust och håg.

När en asagud blev två helgon

Om Freja blev Erik den helige och Tor blev Olof den helige så kan man kanske säga att Oden blev Knut den helige men också Knut Lavard.

Knut den helige

Knut den heliges levnad började på 1040-talet. Sven Estridsson som var kung i Danmark och avled 1076 var hans far. Knut hade en äldre bror Harald som var kung i fyra år. Då den äldre brodern dog tog Knut över makten.  Knut hade ambitioner att såväl stärka kungamakten som erövra England. Målet var att återta den mäktige kung Knut den stores rike som innefattade såväl England, Danmark och Norge. Nu blev det inte så. Den flotta som skulle fara mot England kom aldrig iväg och många var missnöjda med Knut. Kungen hade nämligen kommit i tvist med kejsare Henrik IV om gränsfrågor mellan tyska riket och Danmark. Dessa förhandlingar drog ut på tiden och många som kallats att tjäna i flottan fick sitta och vänta stora delar av sommaren. Då de flesta var bönder och inte fick möjlighet att bruka sin jord ledde denna tidspillan på att många fick det svårt rent ekonomiskt. Några bönder hade passat på att ge sig hem utan kungens tillåtelse och Knut begärde att de skulle betala böter för sitt egenmäktiga förfarande.

En av de som var missnöjd med Knut var brodern Olof som fängslades. Uppror bröt ut och Knut tvingades fly. Efter en del strider mellan Knuts män och de upproriska tog kungen sin tillflykt till kyrkan i Odense. Här dödades vid högaltaret kung Knut. Det sades att han dödats av ett spjut. Upprorsledaren Piper dog strax efter av sår han tillfogats av Knuts män.

Olof tog nu över som kung. Men missväxt och dåliga tider följde och några såg det som guds straff för mordet på Knut. I nio år ska det varit hungersnöd. Men hur kunde Knut som var impopulär bli helgon? Svaret får nog sägas vara det att prästerskapet hade gynnats av Knut med privilegier och donationer. När Olof dog så tog brodern Erik över. Erik hade stött sin äldre bror Knut men flytt till Sverige nu återkom han och gjorde vad han kunde för att stödja tanken på att Knut var en helig man. Påven kanoniserade Knut och dennes helgon dag är tionde juli. Knut framställs ofta som kung med riksäpple och svärd, men framförallt med spjut.

Knut Lavard

Knut Lavard var släkt med Knut den helige som var hans farbror. Fadern var Erik Ejegod. Denne Knut var bara ett barn då fadern avled och farbrodern Nils blev nu kung. Det ska sägas att Sven Estridsson hade 14 söner varav fem blev kungar. Nils gjorde senare sin brorson till jarl och han fick Slesvig att styra som sitt rike. Knut gav sig ut på korståg mot venderna. Knut Lavard blev senare av Lothar III utnämnd till furste över de folk han besegrat och rent allmänt var Knut i förbund med tyska riket. I Danmark sågs detta med ogillande. Nils son Magnus såg sin äldre kusin som ett hot. Kanske tänkte Knut bli kung över Danmark? Efter en del övertalning lyckades Magnus få med sin far på sin plan att döda Knut. Mordet planerades att ske den sjunde januari 1131. Anledningen var att julen de kristna firade avslutades den sjätte. Man ville att julfriden skulle vara slut. Knut var dagen för mordet på resa till sin kusin Cecilia. Inte ont anande hade Knut firat jul med sina släktingar och Magnus hade lovat kusinen en gåva. Fyrtio beväpnade ryttare som skulle gå i Knuts tjänst. Under färden stannade man för att vila. Platsen man tog rast var en glänta i en skog Knut såg nu att Magnus var iklädd brynja och frågade varför. Magnus sa att han inte var lika populär som Knut. Nu kom beväpnade män i Magnus tjänst rusande ut ur skogen Knut försökte dra vapen men Magnus tog sitt svärd och hugg av honom i huvudet. Strax efter tog en annan man vid namn Henrik och stack Knut med spjut. Spjutet är Knut Lavards helgonattribut. Där Knut Lavard dödades sprang det upp en källa.

Men nu blev det så att uppror mot Nils och Magnus utbröt. Erik Emune halvbror till Knut startade kriget. Vid slaget vid Foteviken besegrade Erik Nils och Magnus, den sistnämnde stupade. Senare på året dödade kung Nils och Erik blev nu kung av Danmark. Erik var sedan inte sen med att stödja kulten av halvbrodern som helgon. Magnus var ska tilläggas en kort tid kung i Sverige eller kanske rättare hot götarna omkring 1125-1130.

Oden

De danska kungarna sades förr härstamma från Oden. Den högste gudens son Skjold som var gift med gudinna Geifon var stamfader till sköldungaätten. I Uppsala sade man att kungarna härstammade från Frej. Lejre på Själland var en viktig plats för hednisk kult, där offrade man i januari var nionde år 99 människor. Kulten av Oden var stark och en sådan kult dör inte ut helt tvärt. I Uppsala fanns det behov av en ny kult och Frej ersattes av Erik. Troligen fanns det ett liknade behov i Danmark.

Likheter mellan Oden och de båda helgonen

Odens attribut är spjutet, det är ett vapen som förknippas med Knut den helige och Knut Lavard. De båda helgonen tillhörde de gamla ätterna som ansåg de härstammade från Oden. Knut den helige dödas ju rentav i Odense! Jolner är ett binamn på Oden. Det används i Odens funktion som julens gud. Knut Lavard dödad strax efter julens slut. Oden drabbas av förräderi av sin ”släkting” blodsbrodern Loke. Förräderi sker i Danmark bland de kungliga. Men Oden och de båda männen men namnet Knut hämnas. Nio år är det dåliga tider då Knut den helige bragtes om livet. Nio är ett tal som ofta förekommer i den förkristna religionen i Norden. En källa springer fram där Knut Lavard dör, men källor förknippas ju även med Oden. Han dricker som de flesta vet ur Mimers brunn.

Skillnader mellan Oden och de båda helgonen

Viss likhet finns ju mellan helgonen och Oden men det hade gått en ganska lång tid sedan Harald Blåtand försökte inför kristendomen i Danmark. Jämfört med studier av helgonen Erik och Olof där likheten med Frej och Tor är ganska uppenbar så är den inte alltid det när det gäller de danska helgonen.  Men folk hade redan på medeltiden lite svårt att hålla isär de två helgonen som förutom att de var släkt hade samma namn och samma helgonattribut. Till en del får man ändå säga att tron på Oden har påverkat tron på de helgon som heter Knut. En gud har påverkat tron på två danska helgon.

Övrigt

Båda helgonen kanoniserades av påven. Det gör att de är de enda helgonen från tidig medeltid som godkändes av katolska kyrkans högsta auktoritet. Troligen beroende det på att Kung Knut donerade pengar till byggandet av domkyrkan i Lund samt att de som verkade för kanoniseringen hade bättre möjlighet att kunna ta kontakt med makthavarna i Rom än de som bodde i Norge och Danmark. Knutsgillen, köpmansgillen till helgonen var vanligt förekommande i Danmark och delar av Östersjöområdet. I viss mån lever gillena kvar än i denna dag.

Avbildning av hjälmplåt från vendeltiden. Sägs föreställa Oden. Notera spjutet.

Knut den heliges reliker.

Kyrkomålning som föreställer Knut Lavard. Notera spjutet.

Se det med ett leende, Glöggens dag

Sedan 2016 har glöggen sin egen dag. Det är första december och det passar ju bra för det är ju vid jul man främst dricker denna dryck. December hette ju förr julmånaden så varför då inte börja månaden med varmt och kryddat vin? Redan under antiken kryddade man och värmde vin. 1609 finns ordet glögg med i svenska språket för första gången, vad vi vet ska vi kanske säga.

Otaliga sorters glögg finns. Allt från i princip ljummen saft till alkoholstarka grejer där man väl i princip ersatt viner med sprit. På 1800-talet började glögg allt mer förknippas med just julen och så har det förblivit. Glöggen brukar nuförtiden serveras med hackad mandel och russin, ibland även med kanel, samt som tilltugg pepparkakor.

Glögg får ses som något typiskt svensk men den har kommit till såväl Danmark som Finland. Men det ska sägas att det finns liknade drycker i Europa. Glühwein i Tyskland och vin chaud från Frankrike får tjäna som exempel.

Glöggen drick ofta ur särskilda glöggmuggar och det finns förstås glöggskedar och skålar där man kan förvara mandel och russin i. Drycken genererar ett kulturellt mervärde.

Glöggen har en egen dag och egen hemsida som ni med fördel kan besöka!

www.glöggensdag.se

Nu ska det smaka, med glögg och pepparkaka!