Happy Birthday Gods!

HORUS

An Egyptian God, born 25th December, by a Virgin around 3,000 BCE.

KRISHNA

An Indian God, born 25th December, by a Virgin around 900 BCE.

HERCULES

A Greek God, born 25th December, by a Virgin around 800 BCE.

MITHRA

A Persian God, born 25th December, by a Virgin- 600 BCE

DIONYSUS

A Greek God, born 25th December, by a Virgin around 500 BCE.

THAMMUZ

A Babylonian God, born 25th December, by a Virgin around 400 BCE.

HERMES

A Greek God, born 25th December, by a Virgin around 200 BCE.

ADONIS

A Phoenician God, born 25th December, by a Virgin around 200 BCE.

25 december 336 är första gången ett kristet julfirande” ägde rum. Den som anordnade detta var Östroms kejsare Konstantin. De kristna har med andra ord firat jul i 1682 år. Men julen är äldre än så.

God jul önskar Ideella Kulturföreningen och Ideell Kulturkamp!

Saga är en asynja som nämns i den namntula som upptar 27 asynjors namn. Vidare nämner Snorre henne i sin edda och i den poetiska eddan där nämns hennes namn och boning Sökkvabäck. I denna boning som av namnet tyder ligger vid vatten dricker Oden mjöd med Saga varje dag och lyssnar på vad hon har att säga.

”Sökkvabäck heter den fjärde
svala böljor där
brusar kring boplatsen.
Oden och Saga där
dricker var dag
glada ur skålar av guld”

(Sången om Grimner)

Hos Saga hämtar Oden visdom och hennes namn lär betyda ”den som ser” Saga tycks kunna se bakåt i tiden men också framåt. En del har velat se Saga som en historiekunskapens gudinna. Som rådgivare till Oden påminner hon om Mimer. Båda ger kunskap och de bjuder Oden att dricka hos sig samt förknippas med vatten. Jämför Mimers brunn med Sökkvabäck. Kanske är Saga rentav Mimers maka? Det nämns att Mimer har söner och de borde ha en moder. Men vi ska inte spekulera för mycket.

Som så många andra gudamakter i den förkristna religionen i Norden har Saga eller som hon heter på fornisländska Sága haft ortsnamn eller kultföremål. Men det behöver ju alla gudamakter inte ha ska tilläggas. Det ska dock påpekas att det är ett vanligt motiv på bildstenar att en kvinnlig gestalt räcker horn till en man som rider på en häst ibland är det den åttafotade hästen vars namn vi alla vet.

Här nedan följer nio avbildningar av asynjan vi talat om.

Då de kristna firar sjursmäss den 23 december kan vi hedningar gott och väl sända en hyllning till drakdödaren Sigurd Fafnesbane, eddans store hjälte och drakdödare! Hell Sigurd!

Allt som oftast får man höra att mycket av vårt julfirandes traditioner och utförande kommer från Tyskland. Julgranen, glöggen, adventskalendern och mycket mycket mer därtill. Gott så. Men kom då också ihåg att stora delar av Norra Tyskland har varit under svenskt styre och staden Wismar var svensk fram till 1903. vi är inte det enda land som hämtat inspiration från provinser och kolonier.

Wismar, en del av Sverige fram till 1903.

Syster till Odens maka Frigg sägs Fulla vara. Då borde Fjörgynn vara hennes far. Fulla har inte haft ortsnamn uppkallade efter sig eller varit föremål för kult. Men hon spelar en viktig roll i berättelserna om gudarna. Fulla är Friggs förtrogna, om de är systrar är det ju inte så konstigt. Fulla är ofta i Friggs närhet och har ansvaret för hennes skrin där värdesaker förvaras och hennes skodon. Ibland skickar Frigg ut Fulla på uppdrag. Det är Fulla som tar och beger sig till kung Geirröd för att varna honom.

Fulla står inte bara Frigg nära, hon har även med hennes svärdotter Nanna en stark och nära relation. När Hermod som besökt Hel reser tillbaka ger Nanna Fulla en guldring. Kanske Frigg, Nanna och Fulla bildat någon slags treenighet? I en av de så kallade Merseburgbesvärjelserna nämns Fulla men kallas här Volla.

Fullas namn sägs betyda fulländning och kanske är det så. Hon är en fulländad i sin lojalitet till Frigg. Fulla bär utslaget hår, det har tolkats som hon är jungfru men bär även ett guldband runt huvudet. I den namntula som nämner 27 asynjor är Fulla nummer tre, en hög placering efter Frigg och Freja.

Nu i den hedniska återkomstens tid har många konstnärer avbildat Fulla och här kommer nio verk som föreställer henne.

21 december utfärdar IKF julfrid. Det betyder inte bara att vi önskar medlemmar i föreningen och läsare av Ideell Kulturkamp en fridfull jul, utan att vi håller fred med de monoteister som firar jul. Julen är ju ursprungligen en hednisk högtid så vi är lite snälla mot andra julfirare och bråkar inte med dessa. Från 21 december till 13 januari låter vi julfriden vara. nu kan även medlemmar och läsare med gott samvete fira jul med släktingar som inte delar vår tro. Det kan vara kristna släktingar men också sådana som inte tror på någonting, men ändå av tradition och vana firar jul. Men friden gäller inte om personer bråkar och gnäller på vår tro. Förresten ska de inte sticka opp, de har mellan 0-1 gud att tro på, det är lite futtigt. Judar, muslimer och andra monoteister som inte firar jul inkluderas inte i julfriden.