När Tor blev Torsten en synkretistisk hypotes

När Tor blev Torsten en synkretistisk hypotes

I den förkristna religionen spelade källor en viktig roll. I myterna nämns Urds brunn och Mimers brunn. Man har offrat i källor och vattendrag. Än idag finns det önskebrunnar, en kvarleva från förkristen tid. Att vissa källor ansåg vara mer heliga och kraftfulla än andra kan bero på flera orsaker men vatten har olika kvalité. Vissa källor kan haft en viss mineralsammanställning som gjort att de ansetts vara extra hälsobringande. Vatten spelar en viktig roll även i kristendomen. Dopet sker som bekant i vatten och man lät ”kristna” en del källor.

I Västergötland i Kinne härad mellan Lerdala och Götene ligger utanför gården Lilla Bjurums gård resterna av ett kapell och en källa som i modern tid restaurerats. Källan är helgad åt den helige Torsten. Detta helgon är ett mycket lokalt sådant. Helgonet har i princip bara dyrkats just vid källan och kapellet.  Denna del av Västergötlands mest kända helgon är annars Sankta Helena även kallad Elin av Skövde som har anknytning till såväl Götene som hemorten Skövde. Om Torsten finns en kortfattad berättelse som säger att en hednisk bonde hade en vallpojke vid namn Torsten. Denne Torsten vallade bondens boskap och lät varje dag släppa lös kreaturen. Under dagen bad Torsten böner och han hade valt ut en sten där han ofta bad. Varje kväll kom alla djuren tillbaka. Bonden ogillade Torstens religiösa tankar och lät en dag ta bort en av tjurarna och när Torsten inte kom tillbaka med djuret anklagade hans herre honom för stöld och dödade honom. Mordet ska skett vid den sten Torsten brukade be.

På gården skulle sedan slaktas och frun i huset förebrående sin make för mordet och ansåg Torsten vara ett helgon och levde vidare hos den kristne guden. Bonden sa då att Torsten var lika död som djuret de dödat. Men då hände det att oxen eller tjuren fick liv och stod upp på sina klövar. Källan som finns vid kapellet skulle ha bra vatten för nötkreatur som blivit sjuka och Torsten har som helgon just haft hand om dessa djur. I samma socken ligger en mäktig dödisgrop på en åsbildning kallad Tjursgraven, förvanskad till Torsgraven.  En så kallad ättestupa finns även i närheten. Kapellet revs redan under medeltiden kanske innan reformationen. Erik Dalberg har dock med en avbildning av källan i sitt berömda verk Suecia antiqua et hodierna. Torsten har aldrig haft vad vi vet någon helgondag och ingen avbildning eller attribut är känd.

Delar av legenden påminner lite om Tors färd till Hymer. Tor får order att gå till jätten Hymers oxar för att få bete när de ska ge sig ut på fiske. Hymer är svekfull mot Tor och försöker skada honom. Även här spelar vatten och tjuren viktig roll även om vattnet som åsyftas är havet och tjuren är betet Tor försöker fånga Midgårdsormen med. Tor är ju böndernas gud och kanske trodde man att han kunde skydda boskap. Tor kan med sin hammare i alla falla väcka upp sina bockar. Tor åkallade man när farsoter härjade. Adam av Bremen skriver att svearna offrade till Tor då farsoter härjade. Till historien om källan hör det att den aldrig fryser om vintern.

Det är nog inte för djärvt att källan ansåg vara helig i förkristen tid och Tor är guden man offrat till. Om det funnits en verklig Torsten eller om man bara lanserat berättelsen om honom när kristendomen kom och man fortfarande trodde på källans kraft vet vi inte. En svensk som konverterat till katolicismen och bosatte sig i Polen Johannes Vastovius död 1643 skrev om Torsten och menar att han bragts om livet ungefär samtidigt som det mer kända helgonet Botvid, Södermanlands apostel dödades. En del säger detta skedde omkring 1120 andra att det ska skett cirka 1080. På 1080-talet ska i alla falla Svealand en hednisk reaktion uppkommit och den kristne kungen inge den äldre fördrevs några år och hans svåger Blot-Sven styrde. Av det lilla källmaterial som finns kan vi nog ändå slå fast att det är fråga om synkretism, den hedniske Tor blev den kristne Torsten.

Litteratur:

Adam av Bremen Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. 1984. Helsingborg.
Larsson Heliga vatten, Vattencentrerad kult och vattnets symbolik under Skandinaviens kristnande. Kandidatuppsats i arkeologi 2013. Stockholm.
Lundahl Det medeltida Västergötland. 1961. Lund.
Lindskog Försök till en korrt beskrifning om Skara Stift. Faksimil av 1812 år upplaga 1985. Ed.
Pegelow Helgonlegender i ord och bild. 2006. Kristianstad.
Theliander Det medeltida Västergötland, en arkeologisk guidebok. 2004. Riga.
Westerdahl Bjurums kyrka och dess myter, artikel i Skövde nyheter 21 januari 2018.
Thomaeus Skandinaviens Kyrko-Häfde från äldsta till nuvarande tider. 1835. Christianstad.

Källan som helgats till Torsten den helige idag.

Källan som den skildras ur Suecia antiqua et hodierna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s