När Tor blev Torgil, en synkretistisk hypotes

När Tor blev Torgil, en synkretistisk hypotes

Synkretism är den benämning när två religionssystem blandas. Blandningen kan ske medvetet eller av andra skäl. När romarna värvade germaner och de skrev på offeraltare Mars Thingsus kan man säga att det var en form av frivillig synkretism. Både romare och germaner kunde gemensamt offra till krigets gud. När kristendomen kom och de gjorde om många hedniska seder till sina egna exempelvis julen eller när de ersatte hedniska gudar med helgon exempelvis Frej som ersatte med Erik den helige då är det frågan av ett rent övertagande av en annan tros föreställningar och kult.

Ett av Sverige mest okända helgon är Torgil, även kallad Thyrgilli på någon slags hemgjord svensk-latin. Vem var då denne Torgil? Ja här vet man nästan ingenting. I ett brev daterat till 1391 vt är undertecknat på den helige Tyrgils dag. Man vet inte säkert när denna dag inföll men troligen var det i juni. 1450 lät biskopen av Strängnäs inviga kyrkan i Kumla till Torgils ära. Det finns avbildningar av helgonet i Kumla kyrka, Roslags-Bro, kyrka Hägerstad kyrka och Övergrans kyrka. Troligen finns det fler kyrkor som avbildat Torgil. Kyrkklockan i Kumla har inskrift som nämner Torgil. Torgil avbildas ofta med en klockkläpp men också en bok. Den andra namnformen som biland används är Tyrgil och slutet av namnet åsyftar på hjälm men också på kittel och en kyrkklocka har ju viss likhet med en sådan. En teori som Johannes Bureus lade fram på 1600-talet är att helgonet varit kyrkvärd. Helgonet avbildas ofta i en världslig påkostad dräkt. Då attributet är klockkläppen menar en del att Torgil dödats med detta redskap. Mer vet vi inte.

Men helgon är ofta förklädda gudar. Namnet Torgil är mycket likt asaguden Tor. Klockkläppen för ett bullrande ljud och i många kristna samhällen har man förr i tiden skickat upp folk för att skrämma bort åskan med klangen från kyrkklockor. Ska Torgil varit en kristen som träffats av blixten? Kläppen påminner om en klubba och är ett ”trubbigt” vapen likväl som Tors hammare. Tor har liknats med den grekisk-romerske guden Herkules vars vapen är en klubba.

Norr om Kumla ligger en plats som heter Torsta, det finns inte så många hedniska namn runt just Kumla. Ska Torgil blivit helgon borde det skett i slutet av 1000-talet och början av 1100-talet. Troligen ersattes tron på Tor av Torgil. Avsaknaden av helgonlegend och den knapphändiga information som finns om helgonet får sägas bekräfta hypotesen att de kristna såg sig tvungna att ”uppfinna” ett helgon som motpol till den Torskult som skett i trakten kring Kumla. Namnet Kumla åsyftar ju för övrigt på de gravkumlar som finns vid kyrkan.

Litteratur:

Andersson Blotkalendern, en nyhednisk kalender sammanställd efter hedniseringens princip. 2016 Uppsala.
Pegelow Helgonlegender i ord och bild. Kristianstad 2006.
Svensk Uppslagsbok band 29. Malmö 1954.

 

Torgil den helige i Övergrans kyrka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s