45 år sedan ”gamle kungen” avled

15 september 1973 avled efter en tids sjukdom Sveriges kanske mest populäre regent någonsin. Denna dag insomnade Gustaf VI Adolf efter att varit Sveriges konung i 22 år och 321 dagar. Gustaf V och hans gemål Victoria av Badens äldste son föddes 11 november 1882 och blev av farfadern Oscar II utnämnd till hertig av Skåne. Fram till den svensk-norska unionens upplösning 1905 var Gustaf Adolf även norsk arvfurste. 29 oktober 1950 avled Gustaf V och hans son övertog tronen. Gustav VI Adolf valde att regera helt enligt parlamentarismens princip. För det fick han beröm och aktning. Det var få aktiva insatser i politiken men man ska då komma ihåg att denna tid kallad såväl rekordåren som Sverige andra stormaktstid var en tid med många ekonomiska framgångar och lugn inom landet.

Som kronprins spelade Gustav Adolf en ganska viktig roll då han och fadern förmådde de konservativa i landet att acceptera demokratins genombrott och införandet av allmän och lika rösträtt.

Gustaf VI Adolf

Gustaf VI Adolf hade som valspråk ”Plikten framför allt”.

 

Likheter mellan Jesus och Loke

Likheter mellan Jesus och Loke

Jesus och Loke visar många likheter och det kan vara av intresse att jämföra likheterna. Troligen ansåg de sista hedningarna att Jesus var Loke i kristen klädnad.

Nora besöktes

Nora besöktes 

Sverige har tre så kallade trästäder; Eksjö, Hjo och Nora. Så när en medlem i föreningen som har rötterna i Nora, om än lång tillbaka föreslog att en resa till Bergslagens pärla skulle anordnas gjordes detta.

Tre personer besökte Nora den sjunde september. En hel del av vistelsen i Nora bestod i att vandra runt i själva staden.

Nora har rötterna långt tillbaka i tiden och redan på medeltiden var här en marknadsplats. 1643 under drottning Kristinas tid fick Nora stadsprivilegier. Nora firar i år 375 år som stad. En viktig händelse i stadens historia var den stora branden 1731. Nästan hela staden brann upp. Men det är också tack vare denna brand som staden fått sin utformning. Många av stadens trähus har rötterna i tiden efter branden och början av 1800-talet då staden fick ökad befolkning.

Järnvägen kom tidigt och idag finns en turistjärnväg med ånglok. Glassen från Nora ska vara något alldeles extra.

Nedan kommer några foton som togs i Nora.

Inbördeskriget på Gotland 1288

Inbördeskriget på Gotland 1288

En av de märkligaste konflikter som utspelats i Sverige ägde rum år 1288. Då tog en konflikt på Gotland och eskalerade till ett öppet krig. Trots att kriget bara varade några månader så påverkade konflikten Gotland långt in på 1900-talet.

Förhistoria

Handel hade varit en viktig näring på Gotland allt sedan vikingatiden och kanske längre tillbaka i tiden än så. Visby blev centrum för den handel som bedrevs mellan Västeuropa och den ryska marknaden men också mellan folken som bodde runt Östersjön. Hav förenar och land skiljer åt sa man förr och så var det även på gutarnas ö. Många gotlänningar deltog i handeln och de idkade inte bara handel på själva ön utan folk från socknarna Kräklingbo, Garde, Gothem, för att ta några exempel reste till England såväl till Novgorod. De många stenkyrkorna på Gotland visar att en del ekonomisk kapital omvandlades till ett kulturellt dito. Än har den sista silverskatten på ön hittas. Ty Gotland är den del av Sverige man har hittat mest silver ofta gömt i hus och avsides områden för att förhindra tjuvar och plundrare roffa åt sig det man tjänat ihop. Mycket av handel koncentrerades på ön till den plats som senare skulle bli känd som staden Visby. Till Visby kom många bosättare som hade rötterna i Tyskland. Den första tyska församlingen tillkom 1225. Visby fick en egen lag som var påverkad av tysk stadsrätt medan de som bodde på själva ön, landet som man säger hade sin lag, gutalagen.

Hansan ett handelsförbud mellan olika städer började sin verksamhet i mitten av 1100-talet och Visby med sin delvis tyska befolkning försökte konkurrera ut bönderna på ön som bedrev handel. All handel skulle bedrivas genom Visby menade Hansan. Till råga på denna förordning kom tanken på att bygga en stadsmur runt staden. Det ska sägas att Hansan eller det som senare skulle bli Hansan gjorde på 1280-talet liknade som man gjorde på Gotland, det vill säga man försöker stänga ute konkurrenter från handel. Städerna Kampen och Zwolle hade bland annat lyckats förmå Lybeckare att hindra friser och flamländare att segla till Gotland. Vidare att man försökte från Lübecks sida hindra gutar att ta sig ut i Nordsjön för att idka handel.

Ofta i litteraturen om Gotland brukar det sägas att det var byggandet av muren som ledde till krig, men då borde befolkningen på ön rimligtvis anfallit innan den stod klar. Viktigaste orsaken till krig var nog inte muren utan försöket att stoppa den fria handeln.  Visby började även ta upp tull för varor gutarna förde in i staden. Det fanns redan tidigare befästning vid Visby. Kruttornet nere vid hamnen, idag Almedalen är från omkring 1150 och det har funnits en så kallad sjömur mot havet. Muren runt staden byggdes senare ut och blev allt högre.

Kriget

Man får förmoda att konflikten en tid först  fördes med ord. Men i april bestämmer sig gutarna för att starta den våldsamma konflikten. Ledarna är Olof Rangvalds i Tofta, Mickel Takstens i Lärbro, Olof Gartarfve i Gammelgarn, Thomas Bilder i Lau, Häglef Qvinnegårda i Hafdhem samt Peter Harding i Vall senare troligen deras främste ledare. I Valls kyrka finns ännu Peter eller Petrus som han kallats grav och texten på graven lyder i översättning: Han var en klippa för sitt folk genom sitt sinnes ståndaktighet. Jag ber, Kristus, du som är stenen: må den hemska underjorden inte skada honom i hans grav, Amen.

Visby får stöd av de andra städerna i Hansan men gutarna får i sin tur uppbackning av Tyska orden den mäktiga riddarorden som styrde stora delar av Baltikum. Det är dock inte helt säkert att dessa sände militära styrkor till gutarna eller böndernas hjälp. Kriget utbryter i april. En strid utkämpas då gutarna tar sig in i staden eller kanske de redan var några av dem på plats. Detta tyder på att muren inte kan ha varit så stark rent försvarsmässigt. Vid Högbro och en annan vid Roma kloster. Vid Högbro ska stadens sida ha segrat för en procession genomfördes i Visby där man tackade jungfru Maria för segern. Vid Roma slutade striden oavgjort.

Det finns inga uppgifter om antal stupade eller skadade. Förhandlingar ingås och den som leder dessa är kung Magnus Ladulås.

Förhandling och fred

Gotland är vid denna tid mycket löst knutet till Gotland. Men båda parterna anser ändå att den svenske kungen ska medla mellan parterna. Innan och under konflikten försökte prästerskapet medla och förhandla men nu övertog kungen denna uppgift. Kung Magnus son till den mäktige Birger Jarl förebrår Visby för att försökt stänga ute gutarna från handeln samt för byggandet av muren. Bönderna får inte slängas ute från handeln. Kungen som inte haft så mycket att säga till om stärker sitt inflytande på ön och får av Visby som bot 2000 mark silver och 500 penningar. En mark är kanske ska tilläggas ungefär 200-210 gram.

Vem som segrade har diskuterats genom åren. Ofta sägs det att staden gjorde det. Men kungens inblandning där han ger gutarna rätt tyder på motsatsen. Det är nog inte för djärvt att hävda att ur ett militärt perspektiv segrade öns befolkning medan Visby på sikt vann. Hansans makt ökade och de gutar som bedrev handel fock allt svårare att konkurrera. Samtidigt var staden beroende av landet för sin livsmedelsförsörjning.  Den riktige segraren var kung Magnus. Han stärkte sin ställning på ön och han fick ju en bra summa i silver och pengar för sitt medlande i konflikten.

Gotland var efter konflikten 1288 uppdelad i ”staden” och ”landet”. Faktum är att Gotland enades först 1971 då alla småkommuner samt staden Visby blev kommunen Gotland.  Konfliten 1288 splittrade Gotland i 683 år! Splittringen på ön visade sig ödestigen då danskarna invandrade 1361.

Litteratur

Bergh Lennart (red) 1288 inbördeskrigets år på Gotland 1988.
Janse Otto Visby stadsmur, svenska fornminnesplatser n:o 24 1935
Stenberger Mårten (red) Boken om Gotland förra bandet 1945.
Sundberg Ulf Svenska freder och stillestånd 1249-1814 1997.
Sundberg Ulf Medeltidens svenska krig 1999.
Wennerdahl Maj Gotland 2002.

1988, 700 år efter kriget restes ett ringkors vid Högbro till minne av slaget och kriget.

Natt nio avbildningar av en asynja

Natt är Dags mor. Fadern är morgonrodnadens gud Delling som tillhör asarna. Gift med en asagud och mor till en annan gör att Natt som är dotter till tursen Nörfe gott kan klassas som asynja. Natt är för övrigt mormor till guden Tor. Men vi kanske ska t det från början. Nörfe som vi redan nämnts dotter Natt gifte sig med Nagelfare och frukten av detta äktenskap blev sonen Aud. Men äktenskapets lycka ser ut att blivit kort, Natt gifte om sig.  I det andra äktenskapet med Anar föddes dottern som fick namnet Jord. Men även denna förbindelse bröts. Nu gifte sig Natt med Delling och en asagud är ju inte det sämsta. Äktenskapet ser ut att ha hållit och de fick sonen Dag som redan nämnts.

Oden som ju är svärson till Natt, han har ju som alla vet en son med jord gav Natt som uppgift att rida på himlavalvet med hästen Rimfaxe. Denna utmärksta springare har betsel i munnen och när hästen biter i det så uppstår morgondaggen. Sonen Dag rider efter på hästen Skinfaxe. Men de grymma vargarna Hate och Månegarm jagar mor och son och det ser dessvärre ut så att vargarna hinner ikapp dem vid ragnarök. Delling överlever heller inte den kosmiska slutstriden så hela familjen set ut att förintas.

Natt hade i äldre tider ingen kult. Men hon nämns i äldre eddan. I dikten som på svenska ofta kallas ” Sången om Vavtrudner” och ”Sången om Sigrdriva”. Nuförtiden när hedendomen kommit tillbaka har många konstnärer försökt avbilda Nörfes dotter.