Erik den helige och Sankta Elin, två svenska helgon och en teori

Erik den helige och Sankta Elin, två svenska helgon och en teori

Två svenska helgon finns som uppvisar stora likheter fats de båda är av olika kön. Helgonen är Erik den helige och Sankta Elin.

Båda härstammar från Västergötland och tillhör det ledande skiktet i samhället. De sägs vara mycket fromma. Erik och Elin, även kallad Helena dödas av sina fiender i samband med att de utfört religiösa ritualer, Erik efter att ha bett i trefaldighetskyrkan i det som är dagens Uppsala, Elin på väg till invigning av en kyrka. De två dödas av fiender och mirakel händer. Källor rinner fram där de dödats, blod från deras kroppar får blinda att se igen. Ingen av de två får officiell status av påven.

Erik den helige är den mest kände av de två. Helgonkungen är den jordiske Erik Jedvardsson från Västergötland som är kung i Sverige några år i mitten av 1150-talet. Han stupar i strid mot Magnus Henriksson som är kung en tid efter Eriks död. Elin tros ha levat och dött vid samma tid. Elin är enligt sägnen en from änka som skänker bort ägodelar till kyrkan. Elin har en dotter som behandlas illa av sin make. Maken dödas och Elin misstänks vara inblandad i dådet. Elin beger sig utomlands på pilgrimsfärd, troligen för att sona sin del i mordet. Hemkommen igen dödas hon av släktingar till den döde svärsonen. Namnen på dottern, svärsonen och mördarna finns inte.

Strängt taget finns det ingenting unikt i berättelserna om Erik och Elin. Källor som springer fram där de dör och blod som botar är standardgods när det gäller medeltida helgon. Den man som ligger bakom uppkomsten av helgonkulten kring Erik är den dödes son. Knut Eriksson lyckas ta makten i Sverige efter en tids strider. Från mitten av 1100 talet och början på nästföljande sekel pågår en maktkamp mellan två ätter i Sverige. De två kallas i historieböckerna för sverkerätten och eriksätten. Sverkerätten uppkallad efter kung Sverker som mördades juldagen 1156 härstammar från Östergötland, de anlägger Alvastra kloster. Erikätten är från Västergötland, ättens kunglige stamfader är just Erik den helige. De stöder Varnhems kloster. Ätten öster om Vättern bygger sin makt på att ha goda internationella kontakter med påven i Rom. De anlägger ovannämnda Alvastra och kallar in utländska munkar, de lyckas förmå påven att utse Sveriges första ärkebiskop Stefan från England 1164. Ätten i väster har en annan taktik för att utöva makt. De främjar en nationalkyrka, de försöker själva utse vilka som ska bli biskopar, men de främjar också kulten av anfadern.

Då Elin från Skövde kommer från eriksättens område, Skövde ligger förövrigt bara någon mil från Varnhem är det väl inte någon allt för djärv teori att misstänka att hon varit släkt oh anhängare till dem. Och vad är det för familjegräl som Elin är inblandad i? Är det bara ett vanligt, allt för vanligt relationsproblem med make som misshandlar sin fru eller är det så att det finns politiska motiv bakom? Mannen, Elins dotters äkta make, är han befryndad med sverkerätten eller allierad med dem? Kan det vara så att mordet på svärsonen och sedan mordet Elin är en del i en större politisk maktkamp mellan de två ätterna uppkallad efter Sverker och Erik? Kanske rentav är Elin släkt med helgonkungen. Aristokratin i Västergötland kan ju inte ha varit så värst stor för 900 år sedan.

Författarens teori är att Erik och Elin tillhör samma politiska gruppering. Erik tillhör eriksätten och Elin är det också alternativt allierad med dem. Av politiska skäl har eriksätten medlemmar hävdat att de båda är helgon, inhemska helgon som utgör en slags motpol mot sverkerättens mer internationella kyrkopolitik. Det är en gammal teori att kulten av Erik ersatte kulten av fruktbarhetsguden Frej i Uppsala. Men det är också en gammal teori att Skövde ursprungligen betyder Skadevi, Skades vi. Skade är den nordiska jaktgudinnan, kuriöst nog gift med Njord fadern till Frej! Erik dör i ”Frejs område”, Elin dör i ”Skades område”. Minnet av de gamla gudarna lever kvar, strängt taget levde ju asatron kvar fram till omkring 1100. Det är bara en mansålder mellan den gamla tron och den nya. Erikätten använde delar av den gamla tron när de konstruerade sina helgon.

Slutsats: Erikätten främjade av politiska skäl en inhemsk helgonkult då sverkerätten av politiska skäl främjade internationella kontakter med katolska kyrkan. Erikätten spelade på och använde gamla hedniska gudmakter i sina försöka att skapa en inhemsk helgonkult.

Henrik Andersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s