Slaget vid Kivinebb 1555

Slaget vid Kivinebb 1555

En av Sveriges mindre kända krig är den konflikt som fått namnet stora ryska kriget som varade mellan 1554-1557. Kriget utbröt då det var olika åsikter mellan svenskar och ryssar var gränsen gick i Karelen. Vilken sida, svensk eller rysk som startade kriget är oklart. Det var ofta ganska oroligt vid gränsen och svenskar och ryssar gick ofta över gränsen för att plundra. Kriget utbröt på allvar slutet av 1554 och pågick tills ett stillestånd slöts 1557. Ingen vann och ingen förlorade. Sverige styrdes vid denna tid av Gustav Vasa och ryssarna ledare var Ivan IV även kallad den förskräcklige.

I januari 1555 hade en stor rysk här försökt inta staden Viborg. De drog sig snabbt tillbaka då de insåg att de inte kunde inta staden. I mars var de åter på frammarsch. Huvudhären på kanske så många som 12 000 man marscherade västerut. En mindre styrka fanns för att möta dem. Omkring 560 man fanns som försvarade gränsen. Dessa bestod av omkring 100 ryttare, 60 knektar och 400 uppbådade bönder. Det fanns några pjäser med artilleri av lättare modell. De flesta på svenska sidan hade skidor, det hade snöat mycket och vägarna var översnöade. 11 mars möttes de både styrkorna.

Ivan Bibikov hette den ryske befälhavaren han ledde sina trupper fram till Kivinebb. Till Bibikov och de andra ryssarnas förvåning stod den lilla svenska truppen kvar och visade att de inte tänkte ge sig av. Trupperna stod ganska nära varandra. Ivan Bibikov gav order om att en bägare med brännvin skulle ges honom. Bibikov drack de svenske till och slängde sedan bägaren. Denna något udda sed betydde för samtidens människor en förolämpning. Ryssarnas befälhavare gav order om anfall, men anfallet kom av sig. Svenskarna avlossade sina kanoner och en av de första som stupade var Bibikov. Ryssarna möttes av ett svensk motanfall och de på svenska sidan som hade skidor och skjutvapen spelade en viktig roll i striden. De som var utrustad med skidor och eldvapen avlossade sina vapen på nära håll drog sig tillbaka för att ladda om och sedan anfalla på nytt. Ryssarna hade i den djupa snön svårt att göra motanfall mot dessa ”skidekarlar”. Ryssarna började fly. Svenskarna var få så någon förföljdes i stor skala kunde de inte göra. Men det hela slutade med mellan 300-600 döda ryssar, 29 fanor och 500 hästar. Många ryssar slängde sina vapen när de flydde så vapen att utrusta 2000 man med fanns när bytet ihopsamlats.

Svenskarna leddes av den adelmannen Jöns Månsson som tillhörde den ätt som sedan kallade sig för Ulfsparre. Vi vet inte så mycket om denne segrare men han tros vara född i Finland och dog omkring 1570.

Kivinebb är den socken där slaget stod. Finnarna brukar kalla striden för slaget vid slaget vid Joutselkä, efter en by i närheten. I dag är Joutselkä och socknen den ligger i en del av Ryssland.

 

Det finns ingen samtida bild av slaget. Så här har en finsk konstnär tänk hur det gått till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s