Svensk matkultur del V: Kolsyrad läskedryck

Svensk matkultur del V: Kolsyrad läskedryck

Läskande drycker finns nog i de flesta kulturer, men den kolsyrade läskedrycken är faktiskt en svensk uppfinning. Själva drycken ska dock inte behandlas särskilt ingående, det får räcka med att det egentligen finns två sorters kolsyrade läskedrycker. Mineralvatten och de som är baserade på en saft av frukt eller bär. Socker och färgämnen brukar ingå i de sistnämnda. I praktiken kan ingen privatperson kolsyra sin egen dryck utan läskedrycken är ett livsmedels som man köper. I dag finns det maskiner man kan köpa för egenframställning av drycken.

Kolsyra, Acidum carbonicum i drycker var känd innan, det fanns i olika öl, cider samt en del vinsorter. Denna kolsyra uppstod på naturligväg. Den kolsyrade drycken är en uppfinning. Det ska inte heller förglömmas att kolsyra finns i olika vattenkällor i naturen. Det finns ofta i så kallade surbrunnar. Vid dessa surbrunnar har sedan olika sorters brunnsorter byggts. Ramlösa, Loka och Medevi är svenska brunnsorter.

I Låstad en socken i Vadsbo härad utanför Mariestad föddes på Katrinebergs kungsgård en man som fick namnet Torben Olof Bergman. Datumet han föddes var 9 mars 1735. Unge Bergman var begåvad och studerade först i Skara och sedan i Uppsala. Som den 1700 tals människa han var studerade han inte bara et ämne utan det lästes biologi, matematik, astronomi och inte minste kemi. 1764 invaldes Bergman i Kungliga Vetenskapsakademien, 1767 blev Bergman professor. 9 mars är fortfarande en märkesdag i almanackan Torben och den andra namnformen Torbjörn har namnsdag detta datum.

Det som gör Bergman intressant för vår berättelse är att han forskade om kolsyra och kom på vid tiden runt 1775 hur man tillverkar mineralvatten på konstgjord väg. 1784 7 september avled Bergman vid Medevi brunn och begravdes i kyrkan i Västra Ny.

Några år efter Torben Bergmans upptäckt byggde dennes lärjunge, Johan Gottleib Gahn 1745 – 1818, en mineralvattenmaskin efter Bergmans principer och började tillverka vad han kallade Fahlu Soda med konstgjorda bubblor. Därefter spred sig den konstgjorda kolsyran genom landet tämligen fort.

Den svenska kemins fader Jöns Jacob Berzelius 1779 -1848 som arbetade en tid som apotekrare i Medevi fortsatte arbetet. Berzelius provade att tillsätta extrakt av kryddor, fruktsaft och vin till mineralvattnet och därmed var själva grundprincipen med kolsyrad läskedryck färdig. Drycken såldes dock inte utan fanns främst vid olika brunnsorter och vid apotek. Först 1835 började försäljning. Det skedde i Stockholm och mannen som började med denna kommers var apotekaren Fredrik Kjernander 1799-1857 som sålde drycken vid Djurgården. Nu började handeln men också drickandet komma i gång på allvar. Omkring 1905 började den första kolsyrade läskedrycken säljas med etikett. Det var Nordstjernans Mineralvattenfabrik som sålde vad man kallade Citron-Brus.

Det började tillverkas sockerdricka i Sverige vid denna tid, men den var inte kolsyrad på konstgjordväg, den bryggdes och fick jäsa ungefär som öl. En sista personberättelse ska vara med i vår kolsyrade historik. Robert Roberts 1866-1932 med sin son Harry började runt 1910 i Örebro sälja smakessenser till bryggerier. Herrar far och son var inte speciellt förtjusta i alkohol och ville få fram ett alternativ till öl. Harry kom på det som blev julmust. En kolsyrad läskedryck med humle och malt. Sedan kom påskmusten. Champis är en annan dryck som familjen tog fram och den hade karaktär av lyxläskedryck.

Idag är läskedrycker och mineralvatten dagliga konsumtionsvaror. Men glöm inte varifrån dessa blöta varor kommer ifrån och hedra männen bakom genom att skåla. Men skåla ej i vin eller öl!

Torben Bergman

Robert Roberts

Läskedrycksetiketter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s