Det finns röda koret och röda halvmånen, då borde väl vi asatroende har rätt att bilda röda torshammaren? Låt oss verka för en hednisk hjälporganisation!
Måhända en framtida symbol för humanitär hjälp? Tor hjälper ju människorna med att använda Mjölner på jättarnas huvud!
Kanske hade en symbol för gudinnan Eir vari mer lämplig, men vi vet inte om hon använder någon symbol.
Asatron levde vidare i sagorna: Törnrosa och Brynhild
Asatron försvann som religion, men överlevde i folkkulturen. Detta påstående får ses som sanning. Minnet av asagudarna levde kvar. Odens vilda jakt och Tors strider mot jättarna får vara två exempel. Men även i sagorna levde minne kvar av tiden innan munkar och präster kom med sina kors och rökelsekar.
Törnrosa
Alla känner till sagan om Törnrosa. Lite olika variationer finns, men huvuddragen är följande:
En prinsessa föds, kungen och drottningen ska ha dopfest. Feer kommer med gåvor men en ond fe som inte blivit bjuden kommer och uttalar en förbannelse att prinsessan ska sticka sig på en slända, ett redskap som används när tråd ska tillverkas. Prinsessan kommer då att dö. Enligt de flesta skildringar av sagan mildrar de andra feerna förbannelsen så att flickan bara kommer att somna, men hon kommer att sova länge, tills någon kan bryta förtrollningen. Man försöker hindra att förbannelsen slår in, men det gör den. Den onda fen lyckas få prinsessan som nu är 16 år gammal att sticka sig på sländan.
Prinsessan sover nu och tiden går. En prins kommer och ser prinsessan där hon vilar i sitt slott. Han kysser henne och de bli kära.
Här brukar en del versioner av sagan sluta. Men det finns ibland en fortsättning. Den lyder i korthet: Prinsen är ihop med prinsessan och besöker henne ofta. De får två barn tillsmans. Prinsen berättar dock inte om sitt förhållande för någon. Prinsen far, kungen är omgift med en kvinna som är ett förklätt troll. Trollet försöker efter att fåt reda på prinsens och prinsessans relation sätta käppar i hjulet. Trollet försöker med diverse medel få prinsen att glömma prinsessan med till slut besegras trollet och prinsen och hans älskade lever sedan lyckliga.
Brynhild
I eddan är Brynhild en valkyria och kungadotter. Oden har lovat att en kung ska segra i ett krig, men Brynhild stöder mot Odens vilja en annan kung. Den Brynhild hjälper vinner, men Oden blir arg och som straff sticker han valkyrian med sömntörne. I en borg, eller vagnsborg omgärdad med en brinnande vallgrav sover Brynhild. Drakdödaren Sigurd kommer dit, och Brynhild vaknar. De lovar varandra trohet. Sigurd ger sig av och träffar Gjuke en kung med tre söner och en dotter. Gjukes drottning ger Sigurd en glömskedryck. Minnet av valkyrian försvinner då drakdödaren dricker drycken.
Sigurd och den äldste kungasonen Gunnar besöker Brynhild. Gunnar vill gifta sig med Brynhild och Sigurd hjälper honom. Brynhild går med på att gifta sig, om än något motvilligt. Sigurd som är gift med Gudrun, Gjukes dotter. Han återfår minnet men säger inget. När det uppdagas att Brynhild blivit lurad så eggar hon Gjukes söner att döda Sigurd. Den yngste sonen gör detta. Sigurd dräper honom innan han själv dör. Sigurds son med Gudrun dödas också. Brynhild tar nu livet av sig. Denna saga fortsätter och det i många om omständiga turer, men de får lämnas därhän.
Denna saga, om Sigurd och Brynhild slutar i stor tragik.
Det som förenar sagorna
Grundmotivet, kungadottern som sover en sömn på grund av trolldom men blir väckt av en kungason är densamma. ”övernaturliga makter” är med i båda sagorna. De som väcker de sovande damerna är kungasöner. I fortsättningen på sagan om Törnrosa finns kungens elaka fru med. Gjukes drottning Grimhild spelar den rollen.
Det som skiljer sagorna
Törnrosasagan slutar lyckligt, det gör inte sagan om Brynhild. Ja hela sagocykeln den är med i slutar i ond bråd död. I sagan om Törnrosa spelar feer en roll, i sagan om Brynhild är Oden den som sätter i gång handlingen. Törnrosa stucker sig på en slända, Oden sticker valkyrian med sömntörne.
Övrigt
Sländan används för att spinna tråd. Spinna trådar gör nornorna och nornor och feer påminner om varandra. Sländan blir en symbol för ödet. Törnrosa kan inte undkomma sitt öde trots alla försök. Detta att inte kunna undkomma sitt öde är vanligt förkommande i eddans hjältesånger. Ja ödestron var så stark att den överlevde kristendomen och lever än idag.
Slutord
Berättelsen om Brynhild ligger till grund för sagan om Törnrosa. Sagan har dock ändrats över tid och religionsskiftet. Grundmotivet är kvar, men det ödesmättade och tragiska i eddans sånger om Brynhild och Sigurd Fafnersbane är utbytt mot ett lyckligt slut. Berättelsen om Brynhild är en saga för vuxna, dagens berättelse om Törnrosa är för barn. Men läs gärna om såväl Törnrosa och Brynhild, båda sagorna har ju något att berätta. Och för oss asatroende kan det vara en tröst att något överlevde Vite Krists härjningar!
Pucko!
Vi saknar dig allt mindre och mindre, vi har glömt dig en vacker dag!
Heimdalls mödrar, tre teorier och ett svar på gåtans lösning?
Heimdall, Odens son, och gudarnas väktare har nio mödrar. Mödrarna är även systrar. Men vilka är de nio mödrarna? En av de vanligaste teorierna är att det är Ägir och Rans nio döttrar. En något mindre vanlig teori är att de nio mödrarna ska vara symboler för de nio världar som finns. Och den om att det är Njords döttrar är nog okänd för de flesta.
Teori I
Det som talar för att mödrarna är Ägirs döttrar är att de är nio, samt förstås att de är systrar. Anhängare av denna teori framför gärna att solen går upp över havet. De nio döttrarna till Ägir och Ran kan symboliskt ses som havets vågor. Heimdall är en slags solgud. Heimdall kan förvandla sig till en säl, ett djur som lever i vatten. Ägir räknas ofta som en jätte, det skrivs i Hyndluljóð, Hyndlas sång att Heimdalls mödrar är jättemör.
Det som talar emot denna teori är att det inte sägs någonstans att det är just Ägirs döttrar. I en av de få bevarade sånger i eddan där såväl Ägir som Heimdall är med nämns inte någonstans att de är släkt. I dikten Lokasenna, Lokes smädelser är båda med i handlingen men det sägs inget om Ägir och Heimdall står varandra nära.
Teori II
Guden Njord syns också ha nio döttrar. Njord är även han en havsgud. Skillnaden mellan Ägir och Njord är att Ägir främst är havsdjupens gud, medan Njord är havets gud. Ägir, eller kanske rättare Ran är inte alltid vänligt inställd till människor. Här är Njord motsatsen. Han är mycket generös och är en gud för framgång och lycka. Freja, den mest kända av Njords döttrar står Heimdall nära. Det är Heimdall som tar tillbaka gudinnan smycke då Loke stjäl det. Både Heimdall och Loke är delvis under kampen i sälgestalt. När jättarna stjäl Tors hammare så är det Heimdall som träder fram och ordnar så att Freja slipper åka till Trym.
Mot denna teori kan nämnas att det heller inte finns något bevarat som tyder på att Heimdall är släkt med vanerna som Njord härstammar från.
Teori III
Den sista teorin är den mer komplicerade. Här är de nio systrarna personifieringar av de nio världarna. Vad talar för denna teori? De nio mödrarna spelar ingen aktiv roll i sagorna. De är där, men på ett ganska passivt sätt.
Regnbågen är en symbol för Heimdall. Regnbågen symboliserar vägen mellan världarna. Från gudarnas, Asgårds värld till människornas värld Midgård. Färgerna i regnbågen är alltid densamma och är från ytter till inre rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Sju färger, lägger man till Midgård och Asgård så är det totalt nio. Nio är antalet världar likaså antalet mödrar. Vilka färger som kan sägas symbolisera vilken värld får denna gång lämnas därhän.
Heimdall må kunna förvandla sig till en säl. Men han är i första hand en väktare som ett av hans binamn säger. Som väktare är han en gud för ordning och upprätthållande av ordningen i världsalltet.
Ägirs döttrars namn syftar på havet och vågornas skiftningar. I dikten Hyndluljóð, Hyndlas sång har mödrarna helt olika namn. Namnformerna på fornisländska är följande: Gjálp, Greip, Eistla, Angeyja, Ulfrún, Eyrgjafa, Imðr, Atla, och Járnsaxa. Dessa namn är olika, såväl i form som i mening. Om Ägirs och Rans döttrar har namn som syftar på havets vågor så har Atla och Greip inte mycket, om ens något gemensamt. De nio världarna har inte mycket gemensamt med varandra förutom att de är just världar.
Artikelförfattaren har funnit efter en längre tids studier av frågan att den sista teorin är den mest troliga. Den är om man så vill mest genomtänkt och passar bäst in på Heimdalls funktion i världsaltet. Det kan dock finnas sanning i de andra teorierna, troligen är någon av Ägir eller Njords döttrar en av de nio mödrarna.
Slutsats: De nio världarna är Heimdalls mödrar.
Henrik Andersson
Såhär drygt två veckor efter upplevelsen av Wardrunas första uppträdande på svensk jord så är kroppen å ena sidan trött efter alla arbetsdagar, men själen är otvivelaktigt stärkt.
Det är på få sätt möjligt, upplever jag, att i dessa moderna dagar få genuin kontakt med sina rötter och uppleva en folklig och kulturell gemenskap helt utan inslag av olust och skepticism, men där och då i Göteborg på finkulturellt vis på Lohrenbergsteatern så infann detta sig. Den norska konstellationen Wardruna med Kvitrafn i spetsen (tidigare bland annat sessiontrummis i Gorgoroth och numera känd som musikskapare och statist i tv-serien Vikings) tar plats på scenen värdigt och kontrollerat, framför sånger och hymner utan samtal/interaktion med den sittande publiken emellan låtarna. Den ena kraftiga och stämningshöjande sången, uppbackad av primitivt slagverk och någon form av violin, balanserar i symbios med hög kvinnogaldr och förstärks visuellt med en förvisso enkel, men nog så dramatisk ljussättning. Det reciteras på både norska och former av fornnordiska.
Den ena titeln efter den andra känns igen från deras två album och inte förrän i slutet tas det kontakt med åhörarna då det deklameras från Havamal och vi, bröder och systrar som han benämner oss, får tänka på de döda. Helvegen ska spelas som sista sång och publiken jublar fullständigt.
Jag lät mig glädjas av den stora uppslutningen och det varma mottagandet med stående ovationer. Wardrunas musik och kulturvitalisering genom autentiskt skapande gjorde mig mycket väl till mods, som beskrivet inledningsvis. Denna grupp förtjänar din uppmärksamhet, och i höst kommer tredje delen i Runaljod-trilogin: Ragnarök.
/S.
Henrik Andersson
Mona Sahlin, ett samhällsproblem!
Åsa Romson, ett samhällsproblem!
Två bloggar följer våran blogg sedan en tid tillbaka. Vi tackar så mycket och rekommenderar alla att besöka dem. Rotlöshet heter den enda och den andra heter Hemfärd.
http://www.rotloshet.wordpress.com
http://www.hemfardblog.wordpress.com
Ideell Kulturkamp 