Konstgenrer: Satir

En satirisk bild är en skämtteckning som inte är rolig skrev skämttecknaren och satirikern Ulf Nilsson en gång. Det stämmer ganska bra. Satir handlar just om att på ett mer eller mindre lustigt sätt skapa debatt och rentav provocera läsaren eller betraktaren. Satir finns inom såväl musik, litteratur som konst, och det är just den satiriska konsten vi ska förtälja mer om. Rötterna går tillbaks till antiken, men mycket av den satiriska konsten för ofta är det text med kommer med boktryckarkonsten. I slutet av 1800-talet då tidningar började publiceras i allt större mäng var det mycket vanligt med skämttecknare. Dessa tecknare sysslade ofta i varierande grad av satir. Det om skiljer satir från exempelvis ironi är att satiren har ett budskap som inte alltid ironin har. Satirens budskap är att protestera mot missförhållanden i samhället. Hur stark kritiken är beror på vad satirikern vill uppnå, men också var densamme hör hemma i det politiska livet.

Ovannämnde Ulf Nilsson gör ofta teckningar om svenskar som uttrycker mer eller mindre så kallade främlingsfientliga åsikter. Den satir som kommer från Nilssons penna är så att säga en politisk korrekt satir över folk som inte är så toleranta som makthavarna vill att de ska vara. Lars Hillersberg hette en satiriker som från ett radikalt vänsterperspektiv drev med Israel och som sedan anklagades för antisemitism. Den satiren var fränare men det blir ofta satiren när den  kommer från kretsar utanför det etablerade samhället. Hur mycket satir som får finnas och vad det får drivas med beror ytterst på lagstiftning. Den etablerade satiren i Sverige av idag är ganska mild. Den handlar mest om att driva med makthavare som har gjort bort sig eller med folks fördomar. Satirikern intar då en självutnämnd moralisk dömande och moraliserande ton. Det anses i Sverige att satiren ska slå uppåt och inte nedåt. Att publicera en bild av rika och mäktiga som beter sig dumt är mer acceptabelt än att skildra fattiga och svaga i en dålig situation. Makthavare har ju en tveeggad syn på satir, att låta satirikern vara en hovnarr som gör sig lustig över en makthavare kan fungera som en slags säkerhetsventil. Men att drabbas av en vass penna är det ingen som vill. Mycket av skämtteckningarnas satir handlar mest om att le överseende över mänskliga brister och svagheter. Det är en relativ ofarlig satir.

I Sverige har satiren en slagsida åt vänster, men som i Hillersbergs fall räddar det inte alltid satirikern. Den som sysslar med satir måste ofta ge en balansgång mellan det som kan accepteras och det som blir för mycket. Många tidningar vägrade publicera de så kallade Muhammedteckningarna av rädsla för att satiren skulle rikta sig inte emot religiösa fundamentalister utan invandragrupper som haft svårt att accepteras i Västeuropa.

En försynt fräckhet eller ett plumpt skämt kan båda vara satir. I dag är satiren i Sverige ganska urvattnad. I Frankrike kan en satiriker mördas. Idag har vi bara en riktig bra satiriker och det är Dan Park.

Nedan följer en del satiriska verk. De är inte publicerade för att reta någon, utan för att den högvördiga och utbildade läsekretsen ska lättare förstå vad artikeln handlar om. Blir ni glada så le, blir ni lessna får ni knippa ihop ögonen.

”Putäll på er grevar och baroner! Känd satirteckning av den store Albert Engström. Sekelskiftet.

Ganska vanlig satir idag. Vi uppmanas le och kanske rentav se med överseende på en makthavare som framstår som lite korkad.

Ulf Nilsson satir. Bra utfört, men lite menlös. Nilsson står på maktens sida då makten märker att det finns missnöje bland folket.

Också vanlig satir. Att statsministern är blå gör satiren röd.

Brutal med ändå accepterad satir av Hillersberg.

Satir inte accepterad av Hillersberg.

Tysk satir från 1930-talet. Olaglig i flera länder i dag. Provocerar ännu.

Muhammedbilderna som svensk medier inte vågade publicera.

Ja vad får man skratta åt och inte? Satir är inte lätt och ska inte vara lätt!

Då var det mest en humorbild för amerikanska artister uppträdde i Sverige. Nu kan den tolkas som bland annat satir. Finns det något som kan kallas för retro-satir?

Dan Park, Sveriges ende riktige satiriker!

Bestla

Ursprungligen en jättinna, dotter till Böltorn som är sprungen ur jättarnas ätt. Bestla har en bror som heter Mimer. Som mor till den högste guden får man anse att Bestla är en gudinna. Odens mor nämns i Hávamál.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter.

Konstgenre: Fanart

Vad ska en kulturförening ägna sig åt om inte konst? Och mycket konstigt finns det att skriva om, en konstig konstart är fanart.

Fanart kan bäst beskrivas som att en konstnär gör sin egen version av ett befintligt konstverk. Konstverket kan vara en målning, en tecknad serie eller något annat ur det som kallas populärkultur. Skillnaden mellan kopia och fanart kan vara obefintlig.

När började fanarten som konstgenren? Det kanske inte är för mycket sagt att redan de gamla grekerna sysslade med det. Om någon gjorde en avbild av någon eller någonting fiktivt och någon annan konstnär gjorde sin version av samma verk så kan man säga att det är en tidig form av fanart.

Lite grovt räknat kan alla som ritar eller målar exempelvis en seriefigur ur en redan etablerad serie eller karaktär i en film sägas syssla med fanart.

Det som skiljer fanart från till exempel en kopia är att konstnären ger verket sin egen tolkning, om än aldrig så liten. En kopia försöker vara så lik originalet som möjligt. En annan skillnad är att fanart inte har ett ekonomiskt syfte, det kan den dock få, om konstnären blir känd.

Det är fanart om en konstnär tecknar en figur ur serien Kalle Anka. Men det är inte fanart att teckna en anka. Det är fanart om en konstnär ritar en teckning som föreställer trollkarlen Gandalf i filmen sagan om ringen, det är inte fanart om konstnären tecknar en trollkarl, gränsen kan vara flyttande, exempel om någon artist läser boken Sagan om ringen där Gandalf är med och sedan tecknar trollkarlen. Särskilt om konstnären inte sett filmen där en skådespelare gestaltar trollkarlen. Får en konstnär beställning av de som äger rättigheterna till boken sagan om ringen och gör illustrationer så är det inte fanart.

Fanart påminner ofta om parodi. Även här kan genren vara hårfin. Även erotik kan förekomma inom fanart, då ofta i en väldigt vulgär form.

Ofta förekommande är att de fiktiva karaktärerna beter sig som de inte förväntas göra, eller får göra. Nalle Puh dödar och äter upp Nasse skulle kunna räknas som fanart om en tavla med detta motiv målas.

Inom fanart förekommer ofta något som kallas crossover. Detta betyder då att olika skillnader, främst då karaktärer möts i konsten. Exempelvis att en figur i en tv-serie träffar en karaktär ur en serietidning. Fanartartisten kan låta en klingon från Star Trek möta en karaktär från filmerna om hungerspelen.

Dagens fanart, som väl får sägas vara den egentliga fanarten, är ett ganska ungt fenomen. Det åsyftar främst på konst som är inspirerad av populärkulturen och då ofta den som lite vanvördigt, men också ganska sant kan kallas amerikansk skräpkultur. I dagens elektroniska värld är det lätt att sprida fanart och det finns sidor på internet som bara ägnar sig åt denna form av konst.

Då fanarten hämtar inspiration från redan befintliga verk så kan det bli fråga om juridiska tvister.

En svensk konstnär som väl kan delvis sägas sysslat med fanart är Lasse Åberg som ofta gjort konst inspirerad av Disney. Men då Åberg är känd och etablerad samt gör sina vek med tillstånd från Disney så faller han utanför den egentliga fanartgenren.

Konstverken med undantag av Lasse Åbergs verk kommer från hemsidan DeviantArt. www.deviantart.com

Mångsysslaren Lasse Åberg har ofta gjort verk inspirerade av Walt Disney och hans figurer. Men ren fanart är det inte.

Den fiktiva karaktären Spidergirl från serien och filmerna om Spiderman, eller som man sa förr då allting fick svenska namn Spindelmannen. Artisten har gjort en bild av Spidergirl men inte lagt till något extra. Bilden skulle kunna i princip kunna avbilda en framsida till en serietidning.

Vad som är fanart och inte är hårfint. Denna bild som föreställer huvudpersonen i böckerna och filmerna Hungerspelen skulle lika gärna vara ett porträtt av skådespelerskan som har huvudrollen i filmerna.

Fanart av det mer drastiska slaget. en smurf har hamnat i en råttfälla. Personerna bakom serien smurfarna skulle inte göra en sådan teckning. Undrar om fällan var laddad med ost eller sarsaparill?

Erotik är ofta ett inslag i fanart. Vi fortsätter med våra smurfar och Gammelsmurf och Lilla Smurfan avbildas inte så här i serien om smurfarna. Konstnären har även gjort om karaktärerna. Damen på bilden är tecknad i japansk animestil.

Disnets figurer har ofta utsatts för fanartkonstnärernas intresse. Roger är avbildad som vanligt, men hans äkta hälft Jessica är något mer realistiskt tecknad.

Kalle och Hobbe tecknade i en helt annan stil än i serien.

Crossover. Musse Pigg har mött Darth Vader. Men nu har Disney rättigheterna till Star Wars så det kanske inte är ett bra exempel på crossover?

Tomb Raider var ett dataspel som blev filmer som blev fanart. Inslag av parodi finns i konstverket.

Vi avslutar med Snobben. Ofta leker Snobben att han är en flygarhjälte under första världskriget. Här verkar karaktären Snobbe inom sin handlingsram, men hundkojan påminner nu om ett flygplan.

Ryska, inte utvald av Gud.

Indianska, Nordamerika, inte utvald av Gud.

Inuitiska, inte utvald av Gud.

Japanska, inte utvald av Gud.

Tjerkessiska, inte utvald av Gud.

Indiska, inte utvald av gud.

Judinna, utvald av Gud!

Att vara utvald av en monoteistisk gud kan aldrig vara bra. Pröva polyteism där ingen är utvald, för utseendets skull! Man (och i synnerhet kvinnor) behöver inte vara utvald av Gud för att det ska gå bra i livet. Var glad att du inte är utvald av Gud!

(Observera, vi har inga rasistiska åsikter om folk, tycker någon att vi framställer ryskor, japanskor, tjerkessiska eller andra damer nedsättande så ber vi förstås ursäkt för det. IKF dömer folk och fä, (ser de ut som katter så… ) efter religion och utseende. Inte enbart utseende!)

(Observera att vi bara diskutera med folk som har vår värdegrund!)

Frid, Fríð

Frid är en av de diser som omger Menglöd/Freja i Vafþrúðnismál.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter.

Freja, Freyja

Freja är kärlekens gudinna. Dotter till Njord och syster till Frej. Åtta systrar har Freja. Gift är Freja med Od, tillsammans har de döttrarna Gersimi och Hnoss. Allt som har med kärlek att göra är göromål som man kan åkalla Freja om. Freja äger smycket Brisingamén, när hon bär denna klenod som dvärgarna tillverkat verkar hon ännu vackrare och skönare än förut, som om det skulle behövas. Freja är inte bara kärleksgudinna utan har även en krigisk funktion, hälften av de som stupar i strid kommer till hennes sal Sessrúmnir. Freja kan rent allmänt ses som den stora gudinnan i asatron. Två katter drar Frejas vagn och hon äger en falkhamn, när hon tar den på sig kan hon flyga ut i världsalltet. Gulmåra Galium verum har ibland kallats Frejagräs. Förutom sitt välkända smycke har hon även en falkhamn som hon använder då hon vill flyga ut och se sig om i världen.

Sejd, den nordiska trolldomen var känd hos vanerna, men det var Freja som lärde ut den till asarna.

Frejas öde är okänt. Men nog är det väl troligt att kärlekens gudinna överlever den slutgiltiga kampen mellan gudar och jättar? Freja nämns i flera av Eddans sånger och spelar i några av dem en viktig roll. Dikterna där Freja nämns eller medverkar i är Grímnismál, Lokasenna, Þrymskviða, Hyndluljóð, Oddrúnargrátur och Fjölsvinnsmál där hon går under namnet Menglöd.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter.

Ha ett trevligt disblot 2016 ayps.

Hell de kvinnliga makterna, hell diserna!

Gudinnorna är från höger till vänster: Freja, Eir, Lofn, Vor, Frigg, Skade, Sigyn och Siv.

Vår och blotkalender

Följande arbete är upplagt att först presentera seder och bruk i kronologisk ordning. Många av sederna är kristna. Hör de då hemma i ett hedniskt arbete? Ja och detta av två skäl. För det första så är det ren allmänbildning att känna till de seder våra förfäder firade. För det andra så finns det i en del fall ett hedniskt ursprung. De kristna tog över hedningarnas firanden. Vi tar tillbaka dem. Det viktigaste firandet under våren är vårdagjämningen och den har inget kristet i sig.

Ett problem med att skriva om seder och bruk om våren är att många av högtiderna är flyttbara. Men även att våren kommer till Sverige under olika tider. Våren kommer tidigt i söder och sent i norr. I detta arbete tas de seder med som tilldrar sig i mars, april och maj.

Även februari är med då en del av de rörliga helgerna kan vara i denna den sista vintermånaden. Pingsten kan vara i juni vissa år.

Man kan om man så önskar läsa denna skrift som en skildring av folkkultur. Men syftet är ändå att vara en handledning till de som i vår tid söker sig bakåt i tiden innan kristendomen för att få inspiration för framtiden!

2 februari. Kyndelsmässodagen. Firades alltid den andre februari fram till 1772 då den firas på närmaste söndag.

Kyndel syftar på ljus, missa candelarium på latin. Jämför engelskans candle. Kyrkoårets jul slutar nu. Nya ljus ställs fram i kyrkorna.

I Västergötland kallad ”lelle julafton” Firades med en del julmat som sparats. I gamla tider var det disblot vid denna tid. Delvis överlevde disblotet i senare tiders dismarknad som hölls vid denna tid. Även i Svealands hjärta Uppsala har dagen haft stor uppmärksamhet.

Nyhedniskt förslag: Då det förr var disblot så bör man blota till de kvinnliga makterna med Freja, vanadisen i spetsen.

14 februari. Alla hjärtans dag. En modern högtid för oss och en ganska påklistrad sådan.

Den kristne Valentin blev som många kristna dödad av hedningarna och blev helgon. Valentinfriande förknippas mest med anglosaxiska länder och det är påverkan därifrån Vi fått seden. Det är dock så att i det antika Rom firades en fest runt den 14 februari som kallades Lupercalia. En fest där man offrade getter och rituell piskning förekom. Roms grundare Romulus och hans bror Remus blev enligt sagan diade av en varginna och denna myt spelade också självfallet in.

Här i Sverige finns inget belägg att Lupercalia firats men det kan ju vara värt att ta med. De kristna tog egentligen aldrig och införde nya fester och helger de bara tog över det som redan fanns.

Fastlag

Rörlig helg som kan vara mellan februari och mars.

De tre dagarna före fastan firades ordentligt. Köttsöndagen, blå måndagen och fettisdagen som är den mest kända.

Reformationen tog bort fastan och man kan ju tycka att då borde fastlagen också försvinna. Men inte, den lilla festen fortsatte och gör ju

så än idag. Idag är det fettisdagen som lever kvar. Semlor äts denna dag. Föregångaren till våra dagars semla var hetvägg.

Kung Adolf Fredrik avled den 12 februari 1771 efter att ätit hetvägg! Ordet semla kommer från latinet.

Än idag äter en del semlan i varm mjöl och då kallas semlan för hetvägg.

I äldre tider hade byalag möten på måndagen i fastlagen.

I delar av Skåne anordnades leken ”slå katten ur tunnan”

Ryttare skulle med en käpp slå sönder en tunna som hängts upp.

I tunnan satt en katt. Senare ändrades leken så en vinflaska var i tunnan väl invirad så att den inte skulle gå sönder. Vinnaren fick titeln kattakung och valde sedan en drottning som var hedersgäst vid den efterföljande festen. Seden var mest populär under 1800-talet och dog mer eller mindre ut en bit in på 1900-talet. I Danmark anordnas den fortfarande.

Utklädning har funnits på sina håll. Piskning med björkris har även det förekommit, det gjorde ju romarna under Lupercalia.

Som tidigast kan fettisdagen firas den 3 februari och själva fastlagen kan med andra ord börja den första februari.

Fastlagsris som prydnad förekommer ännu även om den tycks växt samman med påskriset.

En annan sed var att åka ”långt lin”. Detta gjorde man på fettisdagen. Man band ihop ett antal kälkar och så åkte ungdomarna både pojkar och flickor ner för backen.

Ju länge man kunde komma desto bättre för det betydde att årets skörd skulle bli god. Leken har även kallats ”stora rovor och långt lin.” Linet var för av stor betydelse. Linet hade en egen gudinna Härn. Några menar dock att Härn är ett namn som Freja har.

Man får förmoda att denna sed bara gjordes då det fanns snö.

I Österbotten i Finland har i svensktalande bygder anordnats skidtävlingar.

Askondagen

Första dagen i fastan. Förr lät de kristna smutsa ner sig med aska den första dagen under fastan. Askondagen är alltid dagen efter fettisdagen och alltså alltid på en onsdag.

Fastan varar i 40 dagar.

Påsken

Påsken är kristendomens största högtid. Den kan vara mellan 22 mars till 25 april. Anledningen är förstås att det är en rörlig högtid.

Påsken var ursprungligen en fest som firades av judarna men upptogs av de kristna då de tror att deras religionsinstiftare dödades under påsken.

Helgen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen.

Palmsöndagen

Den söndag som inleder påsken. Jesus ska ha ridit in på en åsna i Jerusalem. Folk ska lagt palmblad på marken framför honom som en hyllning. Nu inleds påsken som tar slut annandag påsk.

Dymmelonsdagen

Denna dag börjar påskfriden. Arbetsnedläggning börjar och sträcker sig över påsken. Kringgärning var inte tillåtet. Nu skulle kvarnhjul, slipstenar och spinnrockar ställas undan.

I äldre tider ringde man inte i kyrkklockor från denna dag utan de ersattes med en träkläpp som kallades dymmel. Anledningen var för att få en dovare klang.

Skärtorsdagen

De kristna trodde att Jesus tvättade sina lärjungars fötter denna dag. Han ska även instiftat nattvarden. I folktron var det nu som häxorna flög till Blåkulla. Man trodde också att det var denna dag då man tillverkade det kors som Jesus sedan spikades fast på. Man trodde detta ”skär” var det samma som att skära till. Skär kommer av ett äldre ord som betyder rena. Ordet finns kvar i ordet skärseld. Fram till slutet av 1700-talet var skärtorsdagen i Sverige en helgdag.

Nyhedniskt förslag: Tor den gud som kan sägas vara det närmaste man kan jämföra med Jesus passar det bra att hedra denna dag.

Långfredagen

I äldre tider och fram till våra dagar har dagen präglats av stillhet.

En dag av tystnad och allvar. Barnen hade det nog svårt denna dag då lek, skratt och glädje var totalförbjudet.

Anledningen var att man trodde att Jesus dog på korset denna dag.

Nyhedniskt förslag: Balder är guden som dör men som ska återuppstå. Sänd denne gud en tanke.

Påskafton

Den dag som de flesta firar mest under påsken.

Idag äts det påskbord som påminner mycket om det julbord som äts i december. Men med inslag av äggätning.

Påskeldar tändes och man sköt för att skrämma häxor.

Nyhedniskt förslag: Freja får stå i centrum för vårt hedniska firande. Sydgermanerna dyrkade Ostara vårgudinnan och hon har ansetts vara densamma som Freja.

Påskdagen

Ungefär som dagen innan. Nu var alla sorgsna inskränkningar borta och dagen firades med fest.

Jesus hade uppstått från de döda. På morgonen denna dag skulle man se solen dansa till glädje över uppståndelsen. Men var man för tidigt ute kunde man råka träffa häxor som fortfarande var på hemväg från Blåkulla.

Nyhedniskt förslag: Ungefär som dagen innan.

Annandag påsk

Även denna dag en festdag. I södra delen av landet släpptes djuren ut på bete. Sista påskdagen.

Nyhedniskt förslag: Som dagarna innan.

13 mars. Gregoriusdagen. Firades längre tillbaks den 12 mars. Bohuslän barfotaspringning. Markerade även vårens ankomst.

17 mars. Gertruddagen. Sed som funnits på flera hål men förknippas mest med Gotland. Nu började man äta sommarhalvårets kvällsmål och det blev ju lite extra festlig denna dag. I Skåne släpptes getterna på bete.

20 mars vårdagjämningen. Segerblot.

Vårdagjämningen firas inte idag. Men många av sederna runt vårfrudagen som är i dess närhet gör att man troligen firat dagjämningen.

I äldre tider trodde man att skaparguden föddes vid vintersolståndet för att sedan skapa världen vid vårdagjämningen. Detta övertogs sedan av de kristna.

Nyhedniskt förslag: Segerblot. Hylla makterna för att få framgång.

Det finns de som dock menar på att segerblotet, sigrblot gjordes i mitten av april. Segerblot nämns i fornsagorna som en tid då man offrade för framtida segrar inför stundande vikingatåg och strider.

I lite mer överförd mening kan segerblot göras för att få framgång inför det man vill lyckas med under det kommande året. Oden är en självklar gud vid segerblot. Andra makter som firas vid denna tid är Freja, Frigg, Jord, Sol och Balder.

21 mars. Ibland är vårdagjämningen denna dag. Perser och kurder firar sitt nyår vid denna tid. Denna urgamla ariska sed heter Nawruz och betyder ungefär det nya ljuset.

25 mars. Vårfrudagen eller Jungfru Maria bebådelsedag.

Infaller nio månader innan juldagen.

De kristna tror att Jahve med en ärkeängel gjorde Maria havande.

I runkalendern är dagens märke en krona.

Våfflor är det man äter denna dag. Nu skulle man inte ha tända ljus längre. ”Tranan har ljus i sängen” säger ett talesätt. Denna fågel kommer ju tillbaks på våren.

I Romarriket firades vid denna tid en högtid till Kybele, modergudinnan. Kulten kom från Anatolien. De kristna ogillade den och det är ju mer än troligt att de tog över seden.

Nyhedniskt förslag: Vår fru är ju Freja. Hedra henne.

1 april. Seden att narras och skämta med folk denna dag har gamla anor.

14 april. Tiburtiusdagen. Första sommardagen. Runkalendern har som symbol ett träd. Från norskt håll sägs det att det var fest vid denna tid och festen har förkristna rötter. Gammal klokskap säger att ormar som dödats innan denna dag och stöts till pulver kan användas i medicin.

Nyhedniskt förslag. Ungefär som vid vårdagjämningen. Går bra att även fira segerblot här eller en gång till.

30 april. Valborgsmässoafton.

Hedningarna i Europa friade likartade seder denna tid. Värmen och ljusets seger över mörker och kyla. Sedan kom de kristna och

gjorde om seden som de alltid gjorde och de tyckte Valborg som var en from kristen dam som dock hade ett hedniskt namn, borde äras istället. Valborg har samma början på namnet som valkyria och Valhall. Den kristna Valborg dog 728.

Nåväl. Nu i brytningen mellan mörker och ljus, mellan kyla och värme ansåg gränsen mellan de levandes och de dödad värld tunnas ut.

Under medeltiden fanns det berättelser om att man symboliskt vid denna tid hade strider mellan majgreven och vintergreven.

Majgreven eller som han hette ibland blomstergreven hade klätt sig med blommor och blad. Motståndaren i päls.

Majgreven segrade alltid.

Även papegojskjutning ägde rum vid denna tid. Städernas gillen hade vapensyn och det avslutades med skytte. Man sköt mot en avbildad fågel. Att utse en majgreve och hans drottning har funnits det med och man kan nog tänka sig att majgreven som segrade mot vintergreven spelat den rollen.

Att tända eld och skjuta kan ha rötter i forntiden men också vara av praktisk betydelse. Nu när djuren släpps ut vill man förstås skrämma bort vilddjur. Och kanske ett och annat oknytt.

Även vid denna tid var äggätning viktigt och man skulle ”dricka märg i bena” inför sommarens arbete på åker och fält.

1 april. Seden att narras och skämta med folk denna dag har gamla anor.

14 april. Tiburtiusdagen. Första sommardagen. Runkalendern har som symbol ett träd. Från norskt håll sägs det att det var fest vid denna tid och festen har förkristna rötter. Gammal klokskap säger att ormar som dödats innan denna dag och stöts till pulver kan användas i medicin.

Nyhedniskt förslag. Ungefär som vid vårdagjämningen. Går bra att även fira segerblot här eller en gång till.

30 april. Valborgsmässoafton.

Hedningarna i Europa friade likartade seder denna tid. Värmen och ljusets seger över mörker och kyla. Sedan kom de kristna och

gjorde om seden som de alltid gjorde och de tyckte Valborg som var en from kristen dam som dock hade ett hedniskt namn, borde äras istället. Valborg har samma början på namnet som valkyria och Valhall. Den kristna Valborg dog 728.

Nåväl. Nu i brytningen mellan mörker och ljus, mellan kyla och värme ansåg gränsen mellan de levandes och de dödad värld tunnas ut.

Under medeltiden fanns det berättelser om att man symboliskt vid denna tid hade strider mellan majgreven och vintergreven.

Majgreven eller som han hette ibland blomstergreven hade klätt sig med blommor och blad. Motståndaren i päls.

Majgreven segrade alltid.

Även papegojskjutning ägde rum vid denna tid. Städernas gillen hade vapensyn och det avslutades med skytte. Man sköt mot en avbildad fågel. Att utse en majgreve och hans drottning har funnits det med och man kan nog tänka sig att majgreven som segrade mot vintergreven spelat den rollen.

Att tända eld och skjuta kan ha rötter i forntiden men också vara av praktisk betydelse. Nu när djuren släpps ut vill man förstås skrämma bort vilddjur. Och kanske ett och annat oknytt.

Även vid denna tid var äggätning viktigt och man skulle ”dricka märg i bena” inför sommarens arbete på åker och fält.

Majsång och dikter till våren läses upp. Förr var det vanligt att sångarna gick runt till folk sjöng och lyckönskade och fick mat gärna ägg som de sedan åt vid kvällens majgille.

Studentsång är ju en senare vidareutveckling av seden som fortfarande är livskraftig.

En liten extra bonus i dagens firande är ju att kungen har sin födelsedag denna dag.

1 maj. Delvis detsamma som dagen innan. En del av sederna den sista april ägde på sina ställen rum denna dag och vice versa.

Blev på slutet av 1800-talet arbetarnas dag och dagen har firats som borgerlig helgdag i Sverige sedan 1939. Såväl demokratiska, nationalsocialistiska och kommunistiska politiker har använt dagen för att sprida sina ideologier.

Dagens namn är Valborg men det glöms nästan bort idag. Då dagen rätt och slätt kallas första maj.

Kristi Himmelsfärdsdag

Rörlig som så många andra kristna helger vid våren. Är 39 dagar efter påskdagen och kan därför vara tidigast 13 maj och senast den 17 juni. Dagen firas då Jesus ansågs tas upp till himlen denna dag. I Götaland på sina håll tändes eldar.

”Kristi flygare” är också första metardagen. Plocka blommor och ta vildfåglars ägg har varit sedvänja.

Dagen är alltid på en torsdag.

Nyhedniskt förslag: Tor som far runt på himlavalvet med sin hammare är lämplig att tillbe.

16 maj. Peregrinus. En dag man på sina håll tänt eldar och fört oväsen för att skrämma bort vilddjur för att förhindra att de ger sig på boskap. Blev förstås lite fest också. Finns uppgift att man skrek ”Per Grinius” när man gjorde oväsen.

18 maj. Eriksdagen. Dagen är till minne av Erik Jedvardsson som blev kung i Sverige i mitten av 1150-talet och som blev stamfar till den erikska ätten. Erik som enligt legenden var en from kristen hade varit på korståg i Finland. 1160 18 maj mördades Erik vid det som nu är Uppsala domkyrka. Erik blev senare Sveriges nationalhelgon. Ända fram på 1800-taket gick bönder ut på åkrarna och bad till högre makter om

god skörd. Kanske det sista ekot av minnet av Frej och Gerds heliga bröllop?

Nyhedniskt förslag: Innan öknens religion via Rom kom till Norden trodde svearna på Frej. När de kristna segrat blev det så att Erik övertog Frejs roll. Så dagen bör hedras till Frej, fruktbarhetens gud.

Mors dag.

Sista söndagen i maj. Ursprungligen amerikansk sed som firats i Sverige sedan 1919.

Kritik att dagen uppkommit endast för att öka handelns inkomster genom försäljning av blommor, tårtor och gratulationskort har förekommit. Å andra sidan har dagen inte påverkat någon redan tidigare etablerad sed.

Nyhedniskt förslag: Sänd en tanke till gudinnorna och våra anmödrar.

Pingst. Rörlig helg som är till minne av att Jesus lärjungar uppfylldes av helige ande och fick order om att börja missionera.

Kan vara mellan 13 maj och senast 10 juni. Namnet kommer från grekiskan pentekosté som betyder den femtionde. Nu är det femtio dagar efter påsk. Lek och dans förstås. Flickor kunde utses som pingstbrudar men sådant var inte alltid så populärt av prästerna. Pingst är fortfarande en tid för förlovningar och bröllop. Kyckling är en maträtt som förknippas med just pingst.

Pingsten är tre dagar. Pingstafton, pingstdagen och annandag pingst. Sista dagen är sedan 2004 inte en röd dag längre utan den blev vanlig dag men istället blev sjätte juni, nationaldagen helg.

Det är något som en hedning borde vara glad åt.

Nyhedniskt förslag. Sänd de hedniska makterna en tanke. Man kan ju också tänka på alla de hedningar som dödats av kristna som försökt tvinga över dem till kristendomen.

Appendix

Ägg

Ägg är det som påsken förknippas med. Förklaringen till detta brukar vara att hönsen värper ägg på våren. Och det stämmer men en annan anledning är att under fastan så var det inte tillåtet att äta ägg.

Ägg vårens delikates som också är väldigt mättsamma när de äts hårdkokta. Det var aldrig tal om löskokta ägg förr. Nu är äggen bara förknippade med påsk men längre tillbaka var det även äggätning vid valborg. Tradition att måla ägg finns i Sverige men har aldrig fått samma utredning eller konstförfarande som i många andra länder. Man har i vårt land ofta kokat ägg med lökskal för att få dem gula. Andra färgningar har också funnits men idag är det kanske mest hushållsfärg som används. Man virade på sina håll in äggen i band eller blad för att då få mönster på äggen. Äggskal har använts som dekoration och i folktro och folkmagi.

Äggen är ju då som nu mest hönsägg. Men det finns belägg för att man även ätit vildfågelägg. Framför allt då vid kusten. Ägg är en viktig ingrediens i de våfflor som avnjuts den 25 mars.

Ägget som en symbol för livet och återfödelsen är urgammal. Och i flera kulturer har ett ägg lagt med i graven som ett tecken på att ett nytt liv ska påbörjas. (Någon kanske fått med ägg som färdkost?)

Ägg som symbol för återuppståndelse blev populärt hos de kristna. Men kom ihåg de kristna övertog bara en befintlig sed och en befintlig symbol. Finns det något ägg i Bibeln?

Påskharar, bjäror och katter

En symbol för fruktbarhet vid påsk är påskharen. Man kan säga att påskharen nästan är som en motsvarighet till jultomten. Påskharen eller kaninen symboliserar fruktbarhet och äggen som han delar ut är också symbol för fruktbarhet.

Påskharen har kommit till vårt land via Tyskland. Det har vår moderna jultomte också gjort. Men det finns även en inhemsk tradition. Häxorna troddes förr ha så kallade mjölkharar eller bjäror. Dessa väsen tjuvmjölkade kor. En och annan bjära finns än idag på museum.

Några har velat se haren som ett djur som förknippats med Ostara och kanske är det så? Katten är ju annars ett djur som häxorna förknippas med och Freja har ju sina katter som drar hennes vagn.

En del häxor ska även kunnat förvandla sig till katter.

Kristendomen har sett katten som en symbol för Djävulen och minst omtyckta har de svarta missarna varit. Oseden att slå katten ur tunnan har dock ersatts med bättre skick och bruk.

Häxor

Påsken har en mörk baksida. Och det är tron på häxor. Onda personer mest kvinnor men även en och annan trollkarl begav sig till Blåkulla för att ha fest hos Djävulen. Dessa var på väg dit genom att flyga. Kvasten som redskap är mest känd men även andra redskap som bakspadar har använts. En och annan olycklig person fick ibland mot sin vilja ställa upp som någon slags fordon. Ordet häxa är fornhögtyskans ”hagezussa”. Troligen betyder häxa den som rider på gärdsgårdsstör. Nu skrattar vi åt sådant. Men än lever minnet kvar. Påsksmällar skjuts av och en och annan eld tänds för att skrämma bort det onda men ingen tro numera på denna rädsla som de kristna lurade i folk. Idag är häxor populära på påskkort och annan pynt. Och det händer att barn klär ut sig till påskkärringar.

Guden som dör och återuppstår

Det viktigaste vid den kristna påsken är Jesus död och återuppståndelse. Att tro på att han dött men kommit åter är det absolut viktigaste i kristendomen.

Men här är kristendomen inte unik. Tron och föreställningen på en gudamakt som dör men kommer tillbaka finns hos flera kulturer.

Osiris, Attis, Adonis, Tammuz och Balder.

Freja gråter tårar som blir till guld då Od lämnar henne. Det nämns inte hur han lämnar henne men det kan inte uteslutas att det är genom döden. Freja letar efter honom och det är också ett vanligt tema i myten om den döde guden. Isis letar efter Osiris. Kybele sörjer den döde Attis som återfår livet och Afrodite lyckas få tillbaks Adonis. Ishtar letar efter Tammuz och finner honom. Nanna dör vid Balders bår men hon kommer åter med honom. Alla dessa guden som dör och återkommer tycks alla ske vid våren och det är nog ingen tillfällighet.

Freja, vårens gudinna

Förr om åren då jag blotade vid påsktid funderade jag mycket vilken gudamakt som borde stå i centrum som en motpol till den kristne Jesus. Och det blev ofta Balder. Man har åtminstone i äldre tider velat se Balder som en slags hednisk motsvarighet till den kristne frälsaren.

Båda dör men återuppstår och blir härskare i en ny tidsålder.

Men är det verkligen så enkelt? Båda myterna innehåller ett ganska vanligt förekommande tema, guden som dör men återuppstår.

Man har sett våren som en symboliskt uppvaknade efter den döda vintern. Jesus återuppstår ju från de döda på våren.

Men jag uppfattar Balder som den nya härskaren i den tid som kommer efter vår tid. Men tiden efter tiden är så svåruppfattad så det får sägas ligga bortom det som en människa kan förstå.

Tor är nog en bättre motpol till Jesus. Båda är den högste gudens son. Tor är son till Oden och Jord. Jesus är avkomma till himmelsguden och Maria. Namnet Maria ska enligt en del just betyda jord. Himmelsguden har en son med jordgudinnan och denne son verka bland människorna.

Tor är ju också den mest folklige av asarna. Och inte att förglömma, när de kristna kom satte man som motpol Tors hammare mot det kristna korset. Jesus strider mot Djävulen och Tor han kämpar mot Midgårdsormen. Tors popularitet bevisas av att han vid sidan av Oden och Freja levde vidare efter det att kristendomen segrade.

Skärtorsdagen uppmärksammas av många nyhedningar och dagen firas till Tors ära.

Tor är nog en bättre motpol till Jesus ”judarnas konung” vid påsk.

Men frågan är om inte Freja borde vara den bästa motpolen till Jesus Kristus? Vårgudinnan hos germanerna på kontinenten kallades Ostara.

Olika namnformer finns, den engelska ”eastern” är ju en påminnelse om vem som borde firas och tillbeds.

Våren symboliseras så gott som alltid av en kvinna. Påsken är en vårfest. De kristna firar även vid denna årstid bebådelsen och det är enda gången i kristendomen som en kvinna, Maria spelar huvudrollen. Hon är även vid påsk med på ett hörn då hon står under korset.

Ostara kan närmaste ses som en syd och västgermansk version av vår Freja. Och då förstås i hennes roll som fruktbarhetsgudinna.

Känns väl ändå bättre att tillbe världsalltets vackraste gudinna än att stå och se på en bild av en man som är uppspikad?

Så jag tar och blotar till Freja/Ostara då de kristna har sin högtid.

Men både Balder och Tor är med. Och jag gör som alltid vid högtider, jag skålar till mina förfäder!

Kara, Kára

Kara är namnet på en av Odens valkyrior.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter.