Vår och blotkalender

Vår och blotkalender

Följande arbete är upplagt att först presentera seder och bruk i kronologisk ordning. Många av sederna är kristna. Hör de då hemma i ett hedniskt arbete? Ja och detta av två skäl. För det första så är det ren allmänbildning att känna till de seder våra förfäder firade. För det andra så finns det i en del fall ett hedniskt ursprung. De kristna tog över hedningarnas firanden. Vi tar tillbaka dem. Det viktigaste firandet under våren är vårdagjämningen och den har inget kristet i sig.

Ett problem med att skriva om seder och bruk om våren är att många av högtiderna är flyttbara. Men även att våren kommer till Sverige under olika tider. Våren kommer tidigt i söder och sent i norr. I detta arbete tas de seder med som tilldrar sig i mars, april och maj.

Även februari är med då en del av de rörliga helgerna kan vara i denna den sista vintermånaden. Pingsten kan vara i juni vissa år.

Man kan om man så önskar läsa denna skrift som en skildring av folkkultur. Men syftet är ändå att vara en handledning till de som i vår tid söker sig bakåt i tiden innan kristendomen för att få inspiration för framtiden!

2 februari. Kyndelsmässodagen. Firades alltid den andre februari fram till 1772 då den firas på närmaste söndag.

Kyndel syftar på ljus, missa candelarium på latin. Jämför engelskans candle. Kyrkoårets jul slutar nu. Nya ljus ställs fram i kyrkorna.

I Västergötland kallad ”lelle julafton” Firades med en del julmat som sparats. I gamla tider var det disblot vid denna tid. Delvis överlevde disblotet i senare tiders dismarknad som hölls vid denna tid. Även i Svealands hjärta Uppsala har dagen haft stor uppmärksamhet.

Nyhedniskt förslag: Då det förr var disblot så bör man blota till de kvinnliga makterna med Freja, vanadisen i spetsen.

14 februari. Alla hjärtans dag. En modern högtid för oss och en ganska påklistrad sådan.

Den kristne Valentin blev som många kristna dödad av hedningarna och blev helgon. Valentinfriande förknippas mest med anglosaxiska länder och det är påverkan därifrån Vi fått seden. Det är dock så att i det antika Rom firades en fest runt den 14 februari som kallades Lupercalia. En fest där man offrade getter och rituell piskning förekom. Roms grundare Romulus och hans bror Remus blev enligt sagan diade av en varginna och denna myt spelade också självfallet in.

Här i Sverige finns inget belägg att Lupercalia firats men det kan ju vara värt att ta med. De kristna tog egentligen aldrig och införde nya fester och helger de bara tog över det som redan fanns.

Fastlag

Rörlig helg som kan vara mellan februari och mars.

De tre dagarna före fastan firades ordentligt. Köttsöndagen, blå måndagen och fettisdagen som är den mest kända.

Reformationen tog bort fastan och man kan ju tycka att då borde fastlagen också försvinna. Men inte, den lilla festen fortsatte och gör ju

så än idag. Idag är det fettisdagen som lever kvar. Semlor äts denna dag. Föregångaren till våra dagars semla var hetvägg.

Kung Adolf Fredrik avled den 12 februari 1771 efter att ätit hetvägg! Ordet semla kommer från latinet.

Än idag äter en del semlan i varm mjöl och då kallas semlan för hetvägg.

I äldre tider hade byalag möten på måndagen i fastlagen.

I delar av Skåne anordnades leken ”slå katten ur tunnan”

Ryttare skulle med en käpp slå sönder en tunna som hängts upp.

I tunnan satt en katt. Senare ändrades leken så en vinflaska var i tunnan väl invirad så att den inte skulle gå sönder. Vinnaren fick titeln kattakung och valde sedan en drottning som var hedersgäst vid den efterföljande festen. Seden var mest populär under 1800-talet och dog mer eller mindre ut en bit in på 1900-talet. I Danmark anordnas den fortfarande.

Utklädning har funnits på sina håll. Piskning med björkris har även det förekommit, det gjorde ju romarna under Lupercalia.

Som tidigast kan fettisdagen firas den 3 februari och själva fastlagen kan med andra ord börja den första februari.

Fastlagsris som prydnad förekommer ännu även om den tycks växt samman med påskriset.

En annan sed var att åka ”långt lin”. Detta gjorde man på fettisdagen. Man band ihop ett antal kälkar och så åkte ungdomarna både pojkar och flickor ner för backen.

Ju länge man kunde komma desto bättre för det betydde att årets skörd skulle bli god. Leken har även kallats ”stora rovor och långt lin.” Linet var för av stor betydelse. Linet hade en egen gudinna Härn. Några menar dock att Härn är ett namn som Freja har.

Man får förmoda att denna sed bara gjordes då det fanns snö.

I Österbotten i Finland har i svensktalande bygder anordnats skidtävlingar.

Askondagen

Första dagen i fastan. Förr lät de kristna smutsa ner sig med aska den första dagen under fastan. Askondagen är alltid dagen efter fettisdagen och alltså alltid på en onsdag.

Fastan varar i 40 dagar.

Påsken

Påsken är kristendomens största högtid. Den kan vara mellan 22 mars till 25 april. Anledningen är förstås att det är en rörlig högtid.

Påsken var ursprungligen en fest som firades av judarna men upptogs av de kristna då de tror att deras religionsinstiftare dödades under påsken.

Helgen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen.

Palmsöndagen

Den söndag som inleder påsken. Jesus ska ha ridit in på en åsna i Jerusalem. Folk ska lagt palmblad på marken framför honom som en hyllning. Nu inleds påsken som tar slut annandag påsk.

Dymmelonsdagen

Denna dag börjar påskfriden. Arbetsnedläggning börjar och sträcker sig över påsken. Kringgärning var inte tillåtet. Nu skulle kvarnhjul, slipstenar och spinnrockar ställas undan.

I äldre tider ringde man inte i kyrkklockor från denna dag utan de ersattes med en träkläpp som kallades dymmel. Anledningen var för att få en dovare klang.

Skärtorsdagen

De kristna trodde att Jesus tvättade sina lärjungars fötter denna dag. Han ska även instiftat nattvarden. I folktron var det nu som häxorna flög till Blåkulla. Man trodde också att det var denna dag då man tillverkade det kors som Jesus sedan spikades fast på. Man trodde detta ”skär” var det samma som att skära till. Skär kommer av ett äldre ord som betyder rena. Ordet finns kvar i ordet skärseld. Fram till slutet av 1700-talet var skärtorsdagen i Sverige en helgdag.

Nyhedniskt förslag: Tor den gud som kan sägas vara det närmaste man kan jämföra med Jesus passar det bra att hedra denna dag.

Långfredagen

I äldre tider och fram till våra dagar har dagen präglats av stillhet.

En dag av tystnad och allvar. Barnen hade det nog svårt denna dag då lek, skratt och glädje var totalförbjudet.

Anledningen var att man trodde att Jesus dog på korset denna dag.

Nyhedniskt förslag: Balder är guden som dör men som ska återuppstå. Sänd denne gud en tanke.

Påskafton

Den dag som de flesta firar mest under påsken.

Idag äts det påskbord som påminner mycket om det julbord som äts i december. Men med inslag av äggätning.

Påskeldar tändes och man sköt för att skrämma häxor.

Nyhedniskt förslag: Freja får stå i centrum för vårt hedniska firande. Sydgermanerna dyrkade Ostara vårgudinnan och hon har ansetts vara densamma som Freja.

Påskdagen

Ungefär som dagen innan. Nu var alla sorgsna inskränkningar borta och dagen firades med fest.

Jesus hade uppstått från de döda. På morgonen denna dag skulle man se solen dansa till glädje över uppståndelsen. Men var man för tidigt ute kunde man råka träffa häxor som fortfarande var på hemväg från Blåkulla.

Nyhedniskt förslag: Ungefär som dagen innan.

Annandag påsk

Även denna dag en festdag. I södra delen av landet släpptes djuren ut på bete. Sista påskdagen.

Nyhedniskt förslag: Som dagarna innan.

13 mars. Gregoriusdagen. Firades längre tillbaks den 12 mars. Bohuslän barfotaspringning. Markerade även vårens ankomst.

17 mars. Gertruddagen. Sed som funnits på flera hål men förknippas mest med Gotland. Nu började man äta sommarhalvårets kvällsmål och det blev ju lite extra festlig denna dag. I Skåne släpptes getterna på bete.

20 mars vårdagjämningen. Segerblot.

Vårdagjämningen firas inte idag. Men många av sederna runt vårfrudagen som är i dess närhet gör att man troligen firat dagjämningen.

I äldre tider trodde man att skaparguden föddes vid vintersolståndet för att sedan skapa världen vid vårdagjämningen. Detta övertogs sedan av de kristna.

Nyhedniskt förslag: Segerblot. Hylla makterna för att få framgång.

Det finns de som dock menar på att segerblotet, sigrblot gjordes i mitten av april. Segerblot nämns i fornsagorna som en tid då man offrade för framtida segrar inför stundande vikingatåg och strider.

I lite mer överförd mening kan segerblot göras för att få framgång inför det man vill lyckas med under det kommande året. Oden är en självklar gud vid segerblot. Andra makter som firas vid denna tid är Freja, Frigg, Jord, Sol och Balder.

21 mars. Ibland är vårdagjämningen denna dag. Perser och kurder firar sitt nyår vid denna tid. Denna urgamla ariska sed heter Nawruz och betyder ungefär det nya ljuset.

25 mars. Vårfrudagen eller Jungfru Maria bebådelsedag.

Infaller nio månader innan juldagen.

De kristna tror att Jahve med en ärkeängel gjorde Maria havande.

I runkalendern är dagens märke en krona.

Våfflor är det man äter denna dag. Nu skulle man inte ha tända ljus längre. ”Tranan har ljus i sängen” säger ett talesätt. Denna fågel kommer ju tillbaks på våren.

I Romarriket firades vid denna tid en högtid till Kybele, modergudinnan. Kulten kom från Anatolien. De kristna ogillade den och det är ju mer än troligt att de tog över seden.

Nyhedniskt förslag: Vår fru är ju Freja. Hedra henne.

1 april. Seden att narras och skämta med folk denna dag har gamla anor.

14 april. Tiburtiusdagen. Första sommardagen. Runkalendern har som symbol ett träd. Från norskt håll sägs det att det var fest vid denna tid och festen har förkristna rötter. Gammal klokskap säger att ormar som dödats innan denna dag och stöts till pulver kan användas i medicin.

Nyhedniskt förslag. Ungefär som vid vårdagjämningen. Går bra att även fira segerblot här eller en gång till.

30 april. Valborgsmässoafton.

Hedningarna i Europa friade likartade seder denna tid. Värmen och ljusets seger över mörker och kyla. Sedan kom de kristna och

gjorde om seden som de alltid gjorde och de tyckte Valborg som var en from kristen dam som dock hade ett hedniskt namn, borde äras istället. Valborg har samma början på namnet som valkyria och Valhall. Den kristna Valborg dog 728.

Nåväl. Nu i brytningen mellan mörker och ljus, mellan kyla och värme ansåg gränsen mellan de levandes och de dödad värld tunnas ut.

Under medeltiden fanns det berättelser om att man symboliskt vid denna tid hade strider mellan majgreven och vintergreven.

Majgreven eller som han hette ibland blomstergreven hade klätt sig med blommor och blad. Motståndaren i päls.

Majgreven segrade alltid.

Även papegojskjutning ägde rum vid denna tid. Städernas gillen hade vapensyn och det avslutades med skytte. Man sköt mot en avbildad fågel. Att utse en majgreve och hans drottning har funnits det med och man kan nog tänka sig att majgreven som segrade mot vintergreven spelat den rollen.

Att tända eld och skjuta kan ha rötter i forntiden men också vara av praktisk betydelse. Nu när djuren släpps ut vill man förstås skrämma bort vilddjur. Och kanske ett och annat oknytt.

Även vid denna tid var äggätning viktigt och man skulle ”dricka märg i bena” inför sommarens arbete på åker och fält.

1 april. Seden att narras och skämta med folk denna dag har gamla anor.

14 april. Tiburtiusdagen. Första sommardagen. Runkalendern har som symbol ett träd. Från norskt håll sägs det att det var fest vid denna tid och festen har förkristna rötter. Gammal klokskap säger att ormar som dödats innan denna dag och stöts till pulver kan användas i medicin.

Nyhedniskt förslag. Ungefär som vid vårdagjämningen. Går bra att även fira segerblot här eller en gång till.

30 april. Valborgsmässoafton.

Hedningarna i Europa friade likartade seder denna tid. Värmen och ljusets seger över mörker och kyla. Sedan kom de kristna och

gjorde om seden som de alltid gjorde och de tyckte Valborg som var en from kristen dam som dock hade ett hedniskt namn, borde äras istället. Valborg har samma början på namnet som valkyria och Valhall. Den kristna Valborg dog 728.

Nåväl. Nu i brytningen mellan mörker och ljus, mellan kyla och värme ansåg gränsen mellan de levandes och de dödad värld tunnas ut.

Under medeltiden fanns det berättelser om att man symboliskt vid denna tid hade strider mellan majgreven och vintergreven.

Majgreven eller som han hette ibland blomstergreven hade klätt sig med blommor och blad. Motståndaren i päls.

Majgreven segrade alltid.

Även papegojskjutning ägde rum vid denna tid. Städernas gillen hade vapensyn och det avslutades med skytte. Man sköt mot en avbildad fågel. Att utse en majgreve och hans drottning har funnits det med och man kan nog tänka sig att majgreven som segrade mot vintergreven spelat den rollen.

Att tända eld och skjuta kan ha rötter i forntiden men också vara av praktisk betydelse. Nu när djuren släpps ut vill man förstås skrämma bort vilddjur. Och kanske ett och annat oknytt.

Även vid denna tid var äggätning viktigt och man skulle ”dricka märg i bena” inför sommarens arbete på åker och fält.

Majsång och dikter till våren läses upp. Förr var det vanligt att sångarna gick runt till folk sjöng och lyckönskade och fick mat gärna ägg som de sedan åt vid kvällens majgille.

Studentsång är ju en senare vidareutveckling av seden som fortfarande är livskraftig.

En liten extra bonus i dagens firande är ju att kungen har sin födelsedag denna dag.

1 maj. Delvis detsamma som dagen innan. En del av sederna den sista april ägde på sina ställen rum denna dag och vice versa.

Blev på slutet av 1800-talet arbetarnas dag och dagen har firats som borgerlig helgdag i Sverige sedan 1939. Såväl demokratiska, nationalsocialistiska och kommunistiska politiker har använt dagen för att sprida sina ideologier.

Dagens namn är Valborg men det glöms nästan bort idag. Då dagen rätt och slätt kallas första maj.

Kristi Himmelsfärdsdag

Rörlig som så många andra kristna helger vid våren. Är 39 dagar efter påskdagen och kan därför vara tidigast 13 maj och senast den 17 juni. Dagen firas då Jesus ansågs tas upp till himlen denna dag. I Götaland på sina håll tändes eldar.

”Kristi flygare” är också första metardagen. Plocka blommor och ta vildfåglars ägg har varit sedvänja.

Dagen är alltid på en torsdag.

Nyhedniskt förslag: Tor som far runt på himlavalvet med sin hammare är lämplig att tillbe.

16 maj. Peregrinus. En dag man på sina håll tänt eldar och fört oväsen för att skrämma bort vilddjur för att förhindra att de ger sig på boskap. Blev förstås lite fest också. Finns uppgift att man skrek ”Per Grinius” när man gjorde oväsen.

18 maj. Eriksdagen. Dagen är till minne av Erik Jedvardsson som blev kung i Sverige i mitten av 1150-talet och som blev stamfar till den erikska ätten. Erik som enligt legenden var en from kristen hade varit på korståg i Finland. 1160 18 maj mördades Erik vid det som nu är Uppsala domkyrka. Erik blev senare Sveriges nationalhelgon. Ända fram på 1800-taket gick bönder ut på åkrarna och bad till högre makter om

god skörd. Kanske det sista ekot av minnet av Frej och Gerds heliga bröllop?

Nyhedniskt förslag: Innan öknens religion via Rom kom till Norden trodde svearna på Frej. När de kristna segrat blev det så att Erik övertog Frejs roll. Så dagen bör hedras till Frej, fruktbarhetens gud.

Mors dag.

Sista söndagen i maj. Ursprungligen amerikansk sed som firats i Sverige sedan 1919.

Kritik att dagen uppkommit endast för att öka handelns inkomster genom försäljning av blommor, tårtor och gratulationskort har förekommit. Å andra sidan har dagen inte påverkat någon redan tidigare etablerad sed.

Nyhedniskt förslag: Sänd en tanke till gudinnorna och våra anmödrar.

Pingst. Rörlig helg som är till minne av att Jesus lärjungar uppfylldes av helige ande och fick order om att börja missionera.

Kan vara mellan 13 maj och senast 10 juni. Namnet kommer från grekiskan pentekosté som betyder den femtionde. Nu är det femtio dagar efter påsk. Lek och dans förstås. Flickor kunde utses som pingstbrudar men sådant var inte alltid så populärt av prästerna. Pingst är fortfarande en tid för förlovningar och bröllop. Kyckling är en maträtt som förknippas med just pingst.

Pingsten är tre dagar. Pingstafton, pingstdagen och annandag pingst. Sista dagen är sedan 2004 inte en röd dag längre utan den blev vanlig dag men istället blev sjätte juni, nationaldagen helg.

Det är något som en hedning borde vara glad åt.

Nyhedniskt förslag. Sänd de hedniska makterna en tanke. Man kan ju också tänka på alla de hedningar som dödats av kristna som försökt tvinga över dem till kristendomen.

Appendix

Ägg

Ägg är det som påsken förknippas med. Förklaringen till detta brukar vara att hönsen värper ägg på våren. Och det stämmer men en annan anledning är att under fastan så var det inte tillåtet att äta ägg.

Ägg vårens delikates som också är väldigt mättsamma när de äts hårdkokta. Det var aldrig tal om löskokta ägg förr. Nu är äggen bara förknippade med påsk men längre tillbaka var det även äggätning vid valborg. Tradition att måla ägg finns i Sverige men har aldrig fått samma utredning eller konstförfarande som i många andra länder. Man har i vårt land ofta kokat ägg med lökskal för att få dem gula. Andra färgningar har också funnits men idag är det kanske mest hushållsfärg som används. Man virade på sina håll in äggen i band eller blad för att då få mönster på äggen. Äggskal har använts som dekoration och i folktro och folkmagi.

Äggen är ju då som nu mest hönsägg. Men det finns belägg för att man även ätit vildfågelägg. Framför allt då vid kusten. Ägg är en viktig ingrediens i de våfflor som avnjuts den 25 mars.

Ägget som en symbol för livet och återfödelsen är urgammal. Och i flera kulturer har ett ägg lagt med i graven som ett tecken på att ett nytt liv ska påbörjas. (Någon kanske fått med ägg som färdkost?)

Ägg som symbol för återuppståndelse blev populärt hos de kristna. Men kom ihåg de kristna övertog bara en befintlig sed och en befintlig symbol. Finns det något ägg i Bibeln?

Påskharar, bjäror och katter

En symbol för fruktbarhet vid påsk är påskharen. Man kan säga att påskharen nästan är som en motsvarighet till jultomten. Påskharen eller kaninen symboliserar fruktbarhet och äggen som han delar ut är också symbol för fruktbarhet.

Påskharen har kommit till vårt land via Tyskland. Det har vår moderna jultomte också gjort. Men det finns även en inhemsk tradition. Häxorna troddes förr ha så kallade mjölkharar eller bjäror. Dessa väsen tjuvmjölkade kor. En och annan bjära finns än idag på museum.

Några har velat se haren som ett djur som förknippats med Ostara och kanske är det så? Katten är ju annars ett djur som häxorna förknippas med och Freja har ju sina katter som drar hennes vagn.

En del häxor ska även kunnat förvandla sig till katter.

Kristendomen har sett katten som en symbol för Djävulen och minst omtyckta har de svarta missarna varit. Oseden att slå katten ur tunnan har dock ersatts med bättre skick och bruk.

Häxor

Påsken har en mörk baksida. Och det är tron på häxor. Onda personer mest kvinnor men även en och annan trollkarl begav sig till Blåkulla för att ha fest hos Djävulen. Dessa var på väg dit genom att flyga. Kvasten som redskap är mest känd men även andra redskap som bakspadar har använts. En och annan olycklig person fick ibland mot sin vilja ställa upp som någon slags fordon. Ordet häxa är fornhögtyskans ”hagezussa”. Troligen betyder häxa den som rider på gärdsgårdsstör. Nu skrattar vi åt sådant. Men än lever minnet kvar. Påsksmällar skjuts av och en och annan eld tänds för att skrämma bort det onda men ingen tro numera på denna rädsla som de kristna lurade i folk. Idag är häxor populära på påskkort och annan pynt. Och det händer att barn klär ut sig till påskkärringar.

Guden som dör och återuppstår

Det viktigaste vid den kristna påsken är Jesus död och återuppståndelse. Att tro på att han dött men kommit åter är det absolut viktigaste i kristendomen.

Men här är kristendomen inte unik. Tron och föreställningen på en gudamakt som dör men kommer tillbaka finns hos flera kulturer.

Osiris, Attis, Adonis, Tammuz och Balder.

Freja gråter tårar som blir till guld då Od lämnar henne. Det nämns inte hur han lämnar henne men det kan inte uteslutas att det är genom döden. Freja letar efter honom och det är också ett vanligt tema i myten om den döde guden. Isis letar efter Osiris. Kybele sörjer den döde Attis som återfår livet och Afrodite lyckas få tillbaks Adonis. Ishtar letar efter Tammuz och finner honom. Nanna dör vid Balders bår men hon kommer åter med honom. Alla dessa guden som dör och återkommer tycks alla ske vid våren och det är nog ingen tillfällighet.

Freja, vårens gudinna

Förr om åren då jag blotade vid påsktid funderade jag mycket vilken gudamakt som borde stå i centrum som en motpol till den kristne Jesus. Och det blev ofta Balder. Man har åtminstone i äldre tider velat se Balder som en slags hednisk motsvarighet till den kristne frälsaren.

Båda dör men återuppstår och blir härskare i en ny tidsålder.

Men är det verkligen så enkelt? Båda myterna innehåller ett ganska vanligt förekommande tema, guden som dör men återuppstår.

Man har sett våren som en symboliskt uppvaknade efter den döda vintern. Jesus återuppstår ju från de döda på våren.

Men jag uppfattar Balder som den nya härskaren i den tid som kommer efter vår tid. Men tiden efter tiden är så svåruppfattad så det får sägas ligga bortom det som en människa kan förstå.

Tor är nog en bättre motpol till Jesus. Båda är den högste gudens son. Tor är son till Oden och Jord. Jesus är avkomma till himmelsguden och Maria. Namnet Maria ska enligt en del just betyda jord. Himmelsguden har en son med jordgudinnan och denne son verka bland människorna.

Tor är ju också den mest folklige av asarna. Och inte att förglömma, när de kristna kom satte man som motpol Tors hammare mot det kristna korset. Jesus strider mot Djävulen och Tor han kämpar mot Midgårdsormen. Tors popularitet bevisas av att han vid sidan av Oden och Freja levde vidare efter det att kristendomen segrade.

Skärtorsdagen uppmärksammas av många nyhedningar och dagen firas till Tors ära.

Tor är nog en bättre motpol till Jesus ”judarnas konung” vid påsk.

Men frågan är om inte Freja borde vara den bästa motpolen till Jesus Kristus? Vårgudinnan hos germanerna på kontinenten kallades Ostara.

Olika namnformer finns, den engelska ”eastern” är ju en påminnelse om vem som borde firas och tillbeds.

Våren symboliseras så gott som alltid av en kvinna. Påsken är en vårfest. De kristna firar även vid denna årstid bebådelsen och det är enda gången i kristendomen som en kvinna, Maria spelar huvudrollen. Hon är även vid påsk med på ett hörn då hon står under korset.

Ostara kan närmaste ses som en syd och västgermansk version av vår Freja. Och då förstås i hennes roll som fruktbarhetsgudinna.

Känns väl ändå bättre att tillbe världsalltets vackraste gudinna än att stå och se på en bild av en man som är uppspikad?

Så jag tar och blotar till Freja/Ostara då de kristna har sin högtid.

Men både Balder och Tor är med. Och jag gör som alltid vid högtider, jag skålar till mina förfäder!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s