1772 bestämde Gustav III att svenskarna skulle arbeta mer och roa sig mindre. Inget konstigt med det. Få makthavare vill att folk ska roa sig mer och arbeta mindre. Konungen bestämde att tredjedag jul, fjärdedag jul, tredjedag påsk, fjärdedag påsk, tredjedag pingst och fjärdedag pingst skulle bli arbetsdagar, såvida inte någon av dagarna inföll på en söndag för då var det vanlig helgdag. Detta skulle börja gälla året därpå. Den stora helgdöden som beslutet kallades fick väl inte någon omedelbar effekt. Men senare vid industrialiseringen på andra halvan av 1800-talet började det bli mer allvar av beslutet. Vid jul fortsatte folk under Gustavs tid att fira och festa. Det finns dock inga eller få seder som är specifikt knutna till tredje eller fjärde dag jul. En medalj slogs ju till kungens ära efter beslutet så medaljgravörerna fick ju onekligen lite extra sysselsättning.

I alla tider har skolbarn haft ledigt även i de så kallade mellandagarna och det gäller ju fortfarande, men det är värt att notera att indirekt har tredje dag jul fått en förnyad aktualitet, det är då julrean börjar. Fast det har börjat hända att rean börjar redan på juldagen…

Julrean är en sed eller rättare sagt måhända, en osed. Nu ska det köpas och bytas i några dagar fram till nyår. Kanske hade det varit bättre om salig konung Gustav III inte bryt sig om att avskaffa helgdagarna. Onekligen stör julrean julfriden, fast butiks personalen arbetar onekligen.

Ha en god tredjedag jul!