Om julbröd, skådebröd och pepparkakor

Om julbröd, skådebröd och pepparkakor.

Enligt folktron var julmaten och då framförallt julbrödet helig mat. En del av mystiken kring brödet tros gå ner ända in i förkristen tid. Helst skulle en så kallad såkaka ligga framme vid julbordet. Detta bröd åts sedan vid vårsådden eller gavs som foder till djuren eller smulades söder på åkern. Ofta fick julbröd olika former som kusar, bockar, kors, kransar och mycket mer. Variationer finns det gott om i vårt avlånga land. Viktigt var det också att alla i hushållet skulle ha en julhög. De bestod av runda brödkakor i olika storlekar och olika tjocka med den största grova kakan underst. Högre upp i stapeln kom mindre och finare bröd som exempelvis en kringla eller lussekatt. Lussekatten är ju ett bra bevis på att brödet skulle ha en annorlunda form en det vanliga dagliga brödet. Helst skulle det vara vetebröd. Mången svensk allmogeman och kvinna åt bara vetebröd vid jul. Högst upp fanns en bit ost, lite smör och ett rött äpple. Runt omkring högen låg lite längre fram i tiden pepparkakor i form av grisar, bockar eller andra figurer gärna med glasyr på. Traditionen med att göra bröd i olika former går igen.

Det bakades mycket bröd inför jul. Brödet skulle räcka över helgen och långt efter det. Missväxt ledde till katastrof. Och tyvärr så åt nog våra förfäder inte alltid så mycket julbröd alla gånger.

Pepparkakor finns det belägg för att de åts redan på 1300-talet i Sverige. Dagens recept har inte så mycket gemensamt med äldre tiders. Kryddorna i degen troddes ha välgörande och medicinska egenskaper. Unionskungen Hans eller som han understundom kallats Johan II fick pepparkakor mot melankoli. ”Ät pepparkakor så blir du snäll”. Seden med såkakor är nog nästintill utdöd. Men skådebröd lever kvar. Många pepparkakor hängs i julgranar eller i fönster där de hänger fram till julens slut. Även pepparkakshus är en del av denna tradition.

I moderna luciatåg finns det ibland personer som är utklädda till så kallade pepparkaksgubbar. Ett gott bevis för pepparkakans roll i svenskt julfirande.

I slutet av 1800-talet kom våra moderna järnspisar. Med dessa förändrades bakningen och många av dagens småkakor så dagens ljus och kakätarnas svalg. En avläggare till kakor är ju annan julkonfekt, ofta med marsipan som bas. Även det är tradition som går tillbaka till 1500 och 1600 talen. Inte var det allmogemat men det som överheten ätit brukar sakta men säkert bli folkets tradition det med.

Alla som äter upp de sista kakorna vid tjugondag Knut deltar i en gammal traditon och sedvänja.

Julbrödet spelar nog inte riktigt lika stor roll i dagen samhälle. Men julafton kallas ju allmänt för doppardagen. Och vad är det man doppar i spadet? Jo bröd!

Julhög

Julhög

Pepparkakshus

Pepparkakshus

 

 

En kommentar på “Om julbröd, skådebröd och pepparkakor

  1. […] från 1600-talet eller ens Frejas katter att göra, trots att många vill associera dem dit idag. Ursprunget till våra dagars Julbröd ligger i den gamla svenska och Nordiska Såkakan, en kaka traditionellt bakad av det mjöl som kom […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s