Mickelsmäss och hedniska makter

29 september. Mickelsmässa, Mickelsmässan.

I runkalendern är dagens märke en våg. Vågen syftar på de marknader som var vanliga vid denna dag. På vissa håll ansågs denna dag vara lika viktig som julen. Marknader, dans och upptåg.

Skörden skulle nu vara intagen och djurens skulle ställas in i ladugårdarna. När boskapen togs hem gjordes det under tystnad och inga bjällror och skällor fick höras, allt för att onda makter inte skulle förargas. Nu skulle även ljus få tändas inomhus.

1819 bestämdes att mickelsmässa skulle flytta till den 24 oktober och på många håll följde då sederna och bruken med. Tiden runt 29/9 och sedan 24/10 var ofta flyttdag för de som blev uppsagda eller ville skaffa sig ett nytt arbete.

Som skördefest har mickelsmäss på sina håll överlevt in i våra dagar, främst i norra delen av landet. Som helgdag avskaffades den dock redan på 1770-talet.

Nyhedniskt förslag: Dagen är en skördefest så de makter som sköter om skörden är förstås goda att hedra och tacka. Mikael som dagen är uppkallad efter är ärkeängeln Mikael. Denne Mikael kan sägas vara en kristen version av Mithra den ariske frälsarguden som germanerna identifierade med Oden. Så förslagsvis kan Oden, Tor, Frej, Gerd och Siv hedras denna dag.