Yukio Mishima

Bild

Kulturkamp kan föras på oliks sätt. Men frågan är om inte den japanske kulturpersonligheten Yukio Mishima sätt är det mest märkliga?

Yukio Mishima föddes 1925. Han var som barn sjuklig och svag. Han hade tidigt litterära intressen men hans far ogillade att hans skrev. Mishima fortsatte dock skriva i hemlighet. Mishima frikallades från krigstjänst. Efter kriget började han publicera och blev en känd författare till noveller, essäer och pjäsförfattare till kabukiteater.

1950 brändes genom mordbrand det över 500 åriga templet i kejsarstaden Kyoto ner. Kinkakujitemplet var ett zen-helgedom med stort kulturellt och historiskt värde för Japans folk. Mishima blev så gripen att han sex år senare skrev ”Kinkaju-Ji” på svenska den gyllene paviljongens tempel. Kanske var det här som Mishima började söka sig tillbaka och på allvar inspireras av den inhemska kulturen. Mishima blev allt mer och mer nationalistisk.

Efter andra världskriget nedrustade Japan. En del patriotiska japaner satte upp olika organisationer som övade militärt som ett svar på detta. Mishima var med och stöde sådana grupper. 1968 grundade han tatenokai, sköldrörelsen.

Men kulturarbetet pågick vid sidan av. Även inom filmen var Mishima med. Hans troligen viktigaste verk är kortfilmen ”Yôkoku”, patrioten från 1966 som handlar om en ung officer och hans fru som begår självmord.

Yukio Mishimas kanske viktigaste verk ”Taiyo to tetsu”, sol och stål utkom 1970 och är även den översatt till svenska. Flera ggr nominerades Mishima till nobelpriset men hans allt mer nationellt sinnade åsikter låg honom i fatet.

1970 den 25 november tog sig Mishima med fyra medlemmar i sköldrörelsen in på militärhögkvarteret i Tokyo. Mishima uppmanade soldaterna att göra statskupp och att kejsaren skulle återtaga sin gudomliga funktion i det japanska statslivet. Detta möttes med nekande. Mishima drog sig då tillbaka och begick seppuku. Han skar upp sin buk och hans sekundant Morita skulle avsluta med halshuggning. Detta misslyckades dock och Morita lät en annan i gruppen avsluta ritualen. Morita begick omedelbart seppuku.

Frid över Yukio Mishimas minne. Han var en stor person i en liten tid. Han var öde och tragik. Hans försök att vända Japan från att bli ett dekadent och västinflueratland lyckades inte genomföras. Men om han så bara fick en japansk man eller kvinna att få upp ögonen då kan man inte säga att hans död var förgävels.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s