”Personer som saknar humor förstår sällan allvar.”

Carl Zetterström, författare och konstnär

Coronaviruset ska vi besegra. Vi har överlevt mängder med pandemier och vi ska vinna denna gång också! Med inspiration och stöd av vår hedniska tro ska vi ordna allt till det bästa.

Tack alla lösare av denna utmärkta blogg som tar coronaviruset på allvar och försöker göra det bästa av situationen som är mer än svår. Låt oss vinna kriget över viruset tillsammans!

Gåsfrossa

Nu ska vi skratta, dansa och hoppa,
Sedan skall vi samlas vid bordet och äta svartsoppa!
Ack lycklig är man när det är tid att spisa gås,
Äta den med tillbehör och läcker sås!
Var ense vänner, kusiner och bröder,
Tack vare skåningarna lever gåskulturen kvar såväl i norr som i söder!
Men kom nu inte med höna, anka eller mås,
Nej det ska vara äkta vara när gåsfrossa ska begås!

(Henrik Andersson)

Vi sänder en tanke till de som miste livet i den stora konflikten som kallas första världskriget. Men även till de som överlevde. Nu är alla soldaterna döda och i döden är alla lika. Om de döda endast gott må tänkas.

Som alla vet finns det med gäss i den äldre eddan:

29. Gudrun suckade,
men Sigurd gav upp andan.
Så hårt hon slog
med händerna sina,
att genljud bägarna
giva i vrån
och gässen på gården
gällt kacklade

(Det korta kvädet om Sigurd)

Kråkan och gåsen

K. – Kring berg och dalar
Uti vältalighet jag ej min like ser.
G. – J syster, du har rätt; – du mycket talar;
Men, jag skriver mer.

(Elof Jedeur)

Svenska kyrkan förlorade 19 143 medlemmar i oktober 2021! Det är den högsta siffran för året och vi gläds över att så många medborgare inser att HBTQ-jippon, vurmande för islam samt trams och flams i största allmänhet inte ska stödjas eller uppmuntras! Tack alla som lämnade samfundet!

Vi uppmärksammar av den ryske författaren Fjodor Dostojevskij föddes den 11 november 1821. Hans första verk ”Arma människor” utkom 1846. Författaren son till en adlig godsherre skrev flertal böcker varav flera räknas till världslitteraturen. ”Brott och straff”, ”Idioten” och ”Bröderna Karamazov” må nämnas.

På väg hem mårtensafton

Fria från skolan, vandra vi fram
på ringlande landsväg vid sång och vid glam.
Vi ska för en kväll blott hembygden gästa,
en feriestund af de allra som bästa.
Än gröna i hösten dikena stå,
och luften är vackert novemberblå.

Från gårdarne ljuder en susande sång
af tröskverkens jämna, sträfsamma gång.
Fram genom portarna dragarne skymta,
ur stiorna bökande djuren grymta.
Det strömmar emot oss ur loge och loft
af halm och af säd en hemkänd doft.

På åkrar, som sträcka sig gulnande grå,
det glittrar fuktigt af stubbens strå,
och lugnt genom ängarne åarna rinna,
blänka och raskt i svängarna svinna:
och gässen, här se vi dem vagga åstad
förnöjdt i hvitgrå, kacklande rad.

I kväll skall där hemma bli gåsefest,
men kvar är af vägen en tvåmila rest.
Vi gå genom byar, vi öka på stegen:
vore den by, som vi nå, blott vår egen!
Nu ta de i middagens solskensstund
i torfröksdoften sin vanliga blund.

Det skymmer omsider. På backen där står
kvarnen, som än med vingarne slår:
bakom ligger byn, där ljusen nu tändas
och där vår långväga vandring ändas.
De kära hundarnes dofva skall
hörs öfver åkrar och pilevall.

Så äro vi framme. Vi tagas i famn,
vi klappas, vi nämnas med barndomens namn.
Här doftar värme, från lamporna skiner
ro inom fällda rullgardiner,
och hungriga par flår, trots kärlek och smek,
längta till gåsfestens doftande stek.

Och sedan vid bordet vi kräsligen mått,
ha vi i soffornas hörn det så godt.
Hvad kärligt som hemmet i kvällen oss skänkte,
och hvad under dagen som friskt mot oss blänkte
på vägen där ute vid sång och vid glam,
nu strålar ur klara ögonen fram.

(Albert Ulrik Bååt)