Eländet verkar aldrig ta slut. Julfirandet blir inte som man tänkt. Men hedningar håller modet uppe och mjödhornet likaså. Det viktigaste vid julen är ju religionen och den kan man praktisera även om man är isolerad. Må Tor förjaga pandemin, må Hlin skydda de som är friska och må Eir läka de som insjuknat.

21 december 2021 utfärdar IKF julfrid. Det betyder inte bara att vi önskar medlemmar i föreningen och läsare av Ideell Kulturkamp en fridfull jul, utan att vi håller fred med de monoteister som firar jul. Julen är ju ursprungligen en hednisk högtid så vi är lite snälla mot andra julfirare och bråkar inte med dessa. Från 21 december till 13 januari låter vi julfriden vara. nu kan även medlemmar och läsare med gott samvete fira jul med släktingar som inte delar vår tro. Judar, muslimer och andra monoteister som inte firar jul inkluderas inte i julfriden. Må Hlin vaka över julfriden!

Många hedningar firar sitt midvinterblot vid vintersolståndet. Det gör vi också och vi hoppas blotet blir väl mottaget av makterna. Äring och fred alla som tror på Oden, Tor och Frej! Sänd en hyllning till Hlin och skåla till hennes ära!

Vintersolståndet infaller som det brukar göra den 21 december. 2021 infaller årets mörkaste dag på Tyrs dag. Många hedningar firar sitt midvinterblot denna dag och vi önskar dem en trevlig högtid. Föreningen har uppmärksammat Hlin asynjan som skyddar och vakar över människorna och står Frigg nära extra mycket under året. Vi hoppas att Hlin skyddar er i dessa svåra tider. Hell Hlin!

Ja lite överdriven är titeln. Men det första kända belägget för att en gran tagits in och dekorerats i Sverige kommer från julen 1741. På slottet stora Sundby i Södermanland ska granen varit med. Greve Axel Wrede-Sparre som då bodde på Stora Sundby hade ett julträd som dekorerats med vaxljus, äpplen och saffranskransar. Greven och hans grevinna Augusta född Törnflycht var inte vilka som helst: ”Greve Wrede-Sparres hus var på sin tid ett av de mest aktade i Sverige, ty dess ton var god, då hovet ansågs vara motsatsen.” Lite hårda ord men Sverige regerades som bekant av Fredrik I en herre inte ihågkommen för mer än sina kärlekshistorier. Några år senare finns det belägg för att julgran finns på herresätet Björnö. Som så måga andra seder börjar det som nymodigheter i högreståndsmiljö och vandrar sakta men säkert ner i befolkningslagret.

Seden med julgran är känd från 1441, trehundra år innan den på Stora Sundby. Då var det Tallinn eller Reval som staden då kallades där det finns en beskrivning av en julgran. 1561 blev staden svensk och eftersom seden med julgran redan funnit i hundratjugo år minst så kanske man kan säga att julgranar har varit sedan det året? I så fall är julgranen i Sverige 460 år gammal.

Tryckta källor:
Matilda Berg Högtider året runt och livet ut.
Nils- Arvid Bringéus Årets festseder.

Internet
Adelsvapen https://www.adelsvapen.com/
Historiska media https://historiskamedia.se/
Nordiska museet https://www.nordiskamuseet.se/
Wikipedia den fria encyklopedin http://www.wikipedia.org

Greve Axel Wrede-Sparre, stolt julgransinnehavare.