Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Lofn Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar: På bloggen Ideell Kulturkamp presenteras gudinnan Lofn konsekvent som den ”förbjudna kärlekens” och ”lovordets” beskyddare. Innehållet kring henne präglas av följande teman och uttryck

Texter och Dikter

Tema: Artiklarna betonar hennes roll som en vänlig asynja som hjälper älskande par där hinder lagts i deras väg. Hon beskrivs som den som kan utverka tillstånd för förbjudna föreningar från Oden eller Frigg.
Dikter: Bloggen publicerar dikter som hyllar hennes mildhet och förmåga att ändra ödets trådar för kärlekens skull. Inläggen uppmanar ofta läsaren att sända en tanke eller åkallan till henne vid kärleksbekymmer. 
Bildspråk och Avbildningar
Ideell Kulturkamp visar ofta upp moderna konstnärers tolkningar av Lofn eftersom historiska avbildningar saknas. Det visuella temat i dessa bilder inkluderar: 
Mildhet och skönhet: Hon avbildas nästan alltid som en vacker och mild kvinna, ofta med ett drömskt eller medkännande ansiktsuttryck.
Symboler: Hon förknippas i moderna tolkningar ibland med duvor (symbol för fred och kärlek) och visas ofta i naturmiljöer som betonar hennes romantiska och lugna natur.
Sammanhang: Bilderna placerar henne ofta i en roll som ”medlare”, där hon ses binda samman människor eller stå mellan makterna för att nå fram med en bön om kärlek. 
Sammanfattningsvis framställs Lofn på bloggen som en hoppfull kraft för den som älskar i hemlighet eller mot samhällets normer.

Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Ilm Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar:På bloggen Ideell Kulturkamp presenteras gudinnan Ilm som en mindre känd men betydelsefull asynja. Inläggen om henne består främst av hyllningsdikter och korta artiklar som syftar till att återupprätta dyrkan av henne i Norden. 

Innehåll och tema i artiklar och dikter

• Vänskap och gemenskap: Ilm beskrivs ofta som en nära vän eller följeslagare till mer välkända gudinnor som Idun och Bil.
• Inbjudan och närvaro: Dikterna har ofta en rituell ton där läsaren uppmanas att ”bjuda in” Ilm till blot eller gillen, trots att hon inte är känd av många.
• Kulturellt motstånd: Texterna har ofta ett underliggande tema av ideologisk kamp, där återupplivandet av tron på Ilm ses som en del i att fördriva den kristna tron (”Vite Krist”) från de nordiska länderna. 

Bildspråk och teman i avbildningarna

Även om bloggen ofta använder generiska eller historiserande illustrationer för att representera gudinnor, kännetecknas de bilder som förknippas med Ilm av följande drag:

• Natur och harmoni: Bilderna speglar ofta en harmonisk relation till den nordiska naturen, i linje med bloggens beskrivning av asatron som en ”naturens tro”.
• Klassiskt nordiskt utseende: Gudinnor avbildas generellt med traditionella attribut såsom långt hår (ofta gyllene eller ljust) och klädda i tidstypiska dräkter eller särkar.
• Högtidlighet: Avbildningarna förstärker ofta dikternas budskap om att hylla och ära makterna, där gudinnan framställs som en värdig och kraftfull gestalt snarare än enbart en abstrakt mytologisk figur. 

Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Snotra Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar: På bloggen Ideell Kulturkamp framställs gudinnan Snotra konsekvent som en symbol för etikett, visdom och gott uppförande. Innehållet kring henne är ofta didaktiskt och polemiskt, där hon används som en kontrast mot vad bloggen beskriver som modernt ”förfall”. 
Artiklar och teman

Artiklarna porträtterar Snotra som den ”höviska damen” och asynjan som vakar över moral och anständighet. Ett återkommande tema är att hon utgör en motpol till beteenden som bloggen ogillar, såsom bristande hyfs eller moderna politiska rörelser (exempelvis beskrivs hon som en ”motpol till homolobbyn”). Hon presenteras som en förebild för dagens asatroende att lära sig klokskap och ”pli” av. 

Dikter
Dikterna om Snotra fokuserar på hennes ogillande av ”tölpar” och ”drular”. Typiska drag i dikterna inkluderar: 
Varningar: Att Snotra är en fiende till dem som hotar anständighet.
Uppmaningar: Att hedningar bör ha ett trevligt sätt och följa goda seder.
Epitet: Hon kallas ofta ”den kloka asynjan” och beskrivs som god att åkalla för den som vill lära sig konversera väl. 
Bilder och avbildningar
Bloggen nämner ofta att det finns ”flera avbildningar” av Snotra i nutid. Bildspråket på sidan följer generellt dessa teman: 
Gestaltning: Hon avbildas ofta som en värdig, klassiskt klädd kvinna för att understryka rollen som ”hövisk dam”.
Visuella element: Även om specifika konstnärliga detaljer varierar, är temat för bilderna att hon ska utstråla kontroll, värdighet och ordning. Bloggen länkar ibland till Asatru Artblog för konstnärliga tolkningar av gudarna.
Symbolik: Bilderna används för att förstärka budskapet om att asatrons gudar inte bara är krigare, utan även väktare av civilisation och kultur. 

Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Bil Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar: På bloggen Ideell Kulturkamp presenteras gudinnan Bil som en personifiering av månen, specifikt dess nedan. Hon beskrivs ofta tillsammans med sin bror Hjuke och deras gemensamma uppgift att följa månen över himlavalvet. 
Bildspråk och teman
Bilderna på bloggen som föreställer Bil (och Hjuke) har tydliga teman:
Svartvitt och klassisk stil: Bildmaterialet består ofta av svartvita illustrationer som anspelar på äldre konstnärliga framställningar.
Historiska influenser: Bloggen använder sig av teckningar inspirerade av konstnärer som Lorenz Frølich, vilka avbildar motiv från vikingatid och nordisk mytologi i en nationalromantisk stil.
Himmelska färder: Ett återkommande tema i både bild och text är barnens (Bil och Hjukes) färd genom himlen som följeslagare till månen. 
Artiklar och dikter
Artiklarna och dikterna om Bil betonar hennes roll som en av flera ”mångudomligheter”. 
Dikter: Det finns specifika dikter dedikerade till henne, som exempelvis ”Hell Bil!” och ”Dikt: Bil”. Dessa dikter fungerar ofta som hyllningar till mindre kända gudamakter inom asatron.
Beskrivningar: Hon definieras som dotter till Ivalde och en asynja som personifierar de krafter som styr månens faser.
Kulturell kontext: Bloggen använder ofta Bil som ett exempel i diskussioner om ”medvetna strategier” för att bevara och lyfta fram nordiska gudomar som riskerar att glömmas bort. 

Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Hnoss Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar: På bloggen Ideell Kulturkamp presenteras gudinnan Hnoss genom en kombination av nyskriven poesi och visuell konst, ofta med ett tydligt tema som fokuserar på skönhet, kärlek och förfining. 

Temat i dikter och artiklar

Texterna kretsar kring Hnoss roll som förkroppsligandet av det vackra. 
Definition av skönhet: Dikter beskriver henne ofta som den naturliga slutpunkten i en kedja av liv och känslor: Njord ger liv, Freja ger kärlek och Hnoss (deras barnbarn/dotter) är den resulterande skönheten.
Poesins asynja: Eftersom det saknas historiska avbildningar av henne från förkristen tid, lyfter bloggen fram henne som en gudinna som ”trivs utmärkt i skaldernas värld”.
Släktskap: Artiklarna betonar hennes roll som dotter till Freja och Od samt syster till Gersemi. 
Bildspråk och visuellt tema
Bloggen publicerar ofta moderna illustrationer och konstverk för att ge ansikte åt gudinnan. 
Moderna avbildningar: Temat för bilderna är ofta tidlöst men modernt skapat, då bloggen menar att dagens hedniska värld fyller i de historiska luckorna med ny konst.
Estetik: Bilderna avbildar henne konsekvent som en vacker ung kvinna, vilket stämmer överens med hennes namn (som betyder ”klenod” eller ”dyrgrip”).
Nio avbildningar: Specifika inlägg har presenterat serier av bilder, till exempel ”nio avbildningar av en asynja”, för att visa olika aspekter av hennes personlighet. 
Sammanfattningsvis framställs Hnoss på Ideell Kulturkamp som en symbol för det estetiska och det finstämda i den nordiska mytologin, snarare än en gudinna för krig eller makt. 

Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Irpa. Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar: Bloggen Ideell Kulturkamp presenterar ofta gudinnan Irpa (liksom hennes syster Þorgerðr) genom en blandning av kortare artiklar, hyllningsdikter och visuella avbildningar.

Bildspråk och teman
När bloggen avbildar Irpa och andra asynjor finns det tydliga återkommande teman i bildvalen:
Historisk och fantasifull estetik: Bilderna är sällan historiska fynd (eftersom sådana ofta saknas för specifika asynjor), utan snarare moderna tolkningar. De avbildas ofta som kraftfulla kvinnogestalter i nordiska naturmiljöer.
Natur och gudomlig närvaro: Ett centralt tema är att gudarna är integrerade i den nordiska naturen. Irpa, som ofta förknippas med det mörka eller dolda, ramas ofta in av bilder som andas mystik och vildmark.
Serier av bilder: Bloggen publicerar ofta artiklar med ”Nio avbildningar av…” en specifik gudinna, där de samlar olika konstnärliga tolkningar för att visa gudinnans mångfasetterade natur. 

Dikter och artiklar

Texterna om Irpa och hennes gelikar kännetecknas av:
”Poesireligion”: Bloggen driver tesen att asatron i hög grad är en poesireligion. Dikterna fungerar som en form av nutida kult eller hyllning för att hålla gudinnorna levande.
Kortfattade och slagkraftiga: Dikterna är ofta korta, rimmade eller skrivna med inspiration från fornnordisk versmått, och betonar gudinnans specifika ansvarsområden.
Ideologiskt kontext: Artiklarna placerar ofta gudinnorna i en kontext där de ställs mot monoteistiska religioner, där de nordiska gudomligheterna beskrivs som mer mänskliga, naturnära och mångsidiga. 
Sammanfattningsvis framställs Irpa som en levande kraft snarare än en statisk historisk figur, där bilderna och dikterna tillsammans skapar en modern hednisk mytologi.

Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Gerd. Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar: Bloggen Ideell Kulturkamp beskriver gudinnan Gerd främst som en symbol för våren, jorden och det svenska ursprunget. Innehållet kring henne är djupt rotat i nordisk mytologi, särskilt berättelsen om Skirners frieri. 

Dikternas form och innehåll

Dikterna på bloggen är ofta korta och skrivna på fri vers eller i en stil som efterliknar den fornnordiska drapan. Återkommande teman i poesin är: 

• Transformation: Gerd beskrivs som ”Gymers granna dotter” som genomgår en förvandling från jättinna (tursamö) till asynja genom giftermålet med Frej.
• Natur och årstider: Hon kallas för ”vårens gudinna” och förknippas med majblommor, sanka ängar och den jord som ska brukas.
• Motstånd och förening: Flera dikter, som ”En drapa om Gerd”, lyfter fram hennes inledande motvilja mot att flytta till asarnas rike innan hon slutligen förenas med Frej i lunden. 

Bilder och visuella teman

Bloggen publicerar ofta inlägg under rubriken ”Bilder av Gerd”. Det visuella temat präglas av: 

• Skönhet och natur: Hon avbildas genomgående som en vacker kvinna i naturliga miljöer, ofta omgiven av grönska eller blommor som understryker hennes roll som fruktbarhetsgudom.
• Nationell symbolik: En unik tolkning hos Ideell Kulturkamp är att Gerd likställas med Moder Svea. Som stammoder till Ynglingaätten ses hon som svenskarnas eviga drottning, vilket gör att bilder av henne ofta bär på en patriotisk underton.
• Historisk/Klassisk stil: Bildspråket drar ofta mot en klassisk hednisk estetik där gudamakter kan avbildas nakna eller i historiserande klädnader, i kontrast till abrahamitiska religioners bildsyn. 

Sammanfattningsvis framstår Gerd på bloggen som en levande symbol för det växande livet och det svenska landskapet, snarare än bara en historisk mytologisk figur.

För skojs kulle frågade vi Googles AI följande:

Fråga: Bloggen ideellkulturkamp skriver mycket om gudinnan Skade. Men hur ser artiklarna och dikterna ut. De avbildar hennes ofta hur ser dessa bilder ut finns det något tema?

Svar: Artiklar och dikter om Skade på bloggen Ideell Kulturkamp fokuserar på teman som styrka, självständighet och hennes roll som vinterns och jaktens gudinna. 

Artiklar och dikter: Teman och innehåll
Självständighet och styrka: Skade porträtteras som en förebild för moderna kvinnor genom sin ekonomiska självständighet och sitt oberoende. Bloggen beskriver henne som den ”tuffaste asynjan”.
Vinter och natur: Hon beskrivs som ”vildmarkens gudinna” som trivs bäst bland fjällen. Hon kopplas ofta samman med vintern och jakt, och i poesi nämns hon som den som regerar när ”Jolners (Odens) tid” är över.
Hämnd och rättvisa: Berättelserna lyfter fram hennes våldsamma sida, såsom hennes krav på hämnd för sin far och hennes roll i straffet av Loke genom etterormen.
Firande: Bloggen förespråkar att den 31 juli ska firas som ”Skades dag”, som en hednisk motvikt till det kristna helgonet Elin. 
Bilder och avbildningar
Bilderna på bloggen följer ett tydligt tema kopplat till hennes mytologiska attribut:
Visuellt tema: Avbildningarna fokuserar på hennes funktion som jaktgudinna i ett kargt klimat. Vanliga motiv inkluderar skidor, pilbåge och vildmarkslandskap.
Koppling till helgon: Bloggen drar paralleller mellan Skade och Sankta Elin av Skövde, där Elins attribut (stav eller svärd) tolkas som ursprungliga hedniska attribut för Skade.
Stil: Inläggen använder ofta både klassisk konst och illustrationer som betonar hennes kraftfulla och krigiska framtoning.

Nio är det heliga talet inom asatron. Många exempel finns som de nio världarna, Ägers nio döttrar och att Tor kommer ta nio steg innan han stupar av Midgårdsormens gift vid ragnarök. Men mellan Njord och hans ättling Dyggver blir det nio generationer: Njord, Frej, Fjölner, Svegder, Vanlade, Visbur, Domalde, Domar och Dyggver. Dyggver eller Dyggvir ska blivit gudinnan Hels make så på långt håll är Njord och Frej ingift släkt med Loke.

Ärligt, detta hade ingen asatroende eller ens någon akademiker tänkt på. Men Ideell Kulturkamp tänker mest, störst och sannast!

Guden Frej gifte sig med Gerd som är av jättarnas släkt hon kunde inkluderas. Men Frejs fiende Bele slog han ihjäl och vid ragnarök strider Frej mot Surt. Ja ibland kan det främmande inkluderas men inte alltid. Allt kan inte inkluderas och kanske är det bra, ty vem ska man strida emot om inga fiender finns?

Vid ragnarök hettar det till när Frej strider mot Surt!