Dikt: Tomten

Tomten

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta —
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» —
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen —
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; —

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick — men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

(Viktor Rydberg)

Asatron levde vidare i sagorna: När Tor blev Torlak

Asatron levde vidare i sagorna: När Tor blev Torlak

Den man som sedan hyllades som helgon Torlak föddes 1133 okänt vilken dag, hans dödsdag är dock den 23 december 1193. Fadern hette Torhall Torlaksson. Unge Torlak visade tidigt anlag för det som kallas ”läshuvud” och han studerade till präst. Studier bedrevs även i Frankrike. Vid sin återkomst 1161 fortsatte han sin kyrkliga bana och blev några år senare biskop. Några år efter sin död förklarades han vara helgon. Miraklen om Torlak är dock inte några överdrivet dramatiska. Torlak räddar folk och djur från sjukdomar. Döva återfår hörseln och blinda synen. Mindre dramatiskt är att någon återfinner sin försvunna yxa och försvunna värdesaker kommer tillrätta. Allt som allt finns det 46 berättelser om helgonet. Två historier handlar om öltillverkning som inte går bra. Först när helgonet tillkallats börjar det jäsa. Andra historier är folk i sjönöd när de fiskat. Torlak har firats på Island, Färöarna och Norge. Troligen är hans kult i stort sett okänd i Sverige.

Tor den mäktige asaguden har lite gemensamt med Torlak. Förutom namnen så sägs det att Tor kan bota sjukdomar och berättelsen att han kan med sin hammare få sina bockar till liv igen påminner lite om helgonets förmåga att bota sjukdomar och återuppliva döda djur. Tor som själv drar ut till havs för att fiska har någon likhet med helgonet. Mest intressant är nog att det inte kan bryggas öl om inte Tor ger sig ut på uppdrag att med Tyr hämta en kittel. Kvädet om Hymer innehåller såväl öl som fiske motiv som återfinns i berättelserna om Torlak.

Torlak

Tor

Julbord avnjöts på Kinnekulle.

Lilla julafton, den 21 december besökte IKF restaurangen Kinnekullegården på toppen av det kanske mest kända av alla Västergyllens berg Kinnekulle. Julbord avåts och det skålades för föreningen men också dess ordförande som tagit initiativ till det hela. Fyra personer deltog.

 

Start

Trött på råttor?

Gammal klokskap säger att den 21 december, tomasdagen då kan man om man har problem med råttor köra iväg dem. Spring runt huset där de bor och slå i väggarna och säg åt råttorna att flytta. Helst ska man säga åt dem att flytta till någon oväns gård eller hus. Kanske värt ett försök?

Råttor

Stockholm besöktes 18 december

Stockholm besöktes 18 december

Det var en tid sedan en resa till Stockholm gjordes och äntligen blev det av. 18 december besöktes huvudstaden av medlemmar från Uppland och Västergötland. Dagen inleddes med en fika på ett café. Efteråt besöktes Livrustkammaren och sedan Medeltidsmuseet. Sistnämnda anhalt var själva målet för resan och man fick ta del av Stockholms medeltida historia. En tillfällig utställning, ”Återskapat 1471” hade anordnats av S:T Olofs gille som försökt återskapa kläder, vapen och föremål från senmedeltiden. Middag åts på restaurang innan slutdestinationen för dagen gjordes. Det var julmarknad på Stortorget. Fast det enda som inhandlades var glögg och pepparkaka. En hel del flanerande i Gamla stan gjordes ska tilläggas. Sankt Göran och draken på Köpmannagatan kan nämnas.

https://livrustkammaren.se/sv

https://medeltidsmuseet.stockholm.se/

stockholm 2

På detta fik vågar ingen bråka, vakterna bär rustning!

stockholm 3

Livrustkammaren bjuder på många överraskningar.

stockholm

Drakdödaren som han ser ut på Köpmannatorget.

Julfrid utlyst 2019!

21 december utfärdar IKF julfrid. Det betyder inte bara att vi önskar medlemmar i föreningen och läsare av Ideell Kulturkamp en fridfull jul, utan att vi håller fred med de monoteister som firar jul. Julen är ju ursprungligen en hednisk högtid så vi är lite snälla mot andra julfirare och bråkar inte med dessa. Från 21 december till 13 januari låter vi julfriden vara. nu kan även medlemmar och läsare med gott samvete fira jul med släktingar som inte delar vår tro. Det kan vara kristna släktingar men också sådana som inte tror på någonting, men ändå av tradition och vana firar jul. Men friden gäller inte om personer bråkar och gnäller på vår tro. Förresten ska de inte sticka opp, de har mellan 0-1 gud att tro på, det är lite futtigt. Judar, muslimer och andra monoteister som inte firar jul inkluderas inte i julfriden.

Tor

Ha en trevlig 21 december!

Ha en trevlig 21 december alla läsare. 21 december är kallad lilla julafton och var förr i tiden en helgdag. Vintersolståndet brukar infalla denna dag men inte i år. Hur som helst ha en bra dag!

Senast den 21 december ska ölet var bryggt innan jul. Hoppas alla har öl inför julen!