Gudinnan i Alfheim

I Alfheim som gudinna
vistas Frejs maka
en sällsam resa
från Utgård till vanens rike.

Ett mäktig gudapar
vackra Gerd och framgångsrike Frej
stolta att få åkalla Njord son
men också hans maka.

För skoj skull frågade vi AI följande:

Fråga: Bloggen Ideell Kulturkamp skriver ofta om Bil men inte så ofta om Hjuke. De skriver ofta om Röskva men inte så ofta om hennes bror Tjalve. Är det en medveten strategi?

Svar: Deras perspektiv kan sammanfattas så här:

Återupprättande av gudinnorna: De menar att den kristna historieskrivningen har dolt eller förminskat kvinnliga gudomligheter. Genom att ge gestalter som Bil och Röskva mer utrymme i dikt och bild vill de balansera upp den mansdominans som ofta präglar populära tolkningar av vikingatiden.

Andlig komplementaritet: Rörelsen betonar ofta att det nordiska arvet bygger på en balans mellan det manliga och det kvinnliga. Att skriva om Bil (månens följeslagare) och Röskva (Tors tjänarinna) ses som ett sätt att visa att även de kvinnliga krafterna är oumbärliga för världsordningen.

En motreaktion mot abrahamitisk tradition: De kontrasterar ofta asatrons många gudinnor mot vad de kallar ”den abrahamitiska monoteismens” brist på kvinnlig gudomlighet. Att lyfta fram de mindre kända gudinnorna blir därmed en del av deras ideologiska kritik mot kristendomen.

Så även om de strävar efter att inkludera alla gestalter i sitt galleri, så prioriterar de ofta att ge just kvinnorna extra uppmärksamhet för att ”laga” det de ser som en historiskt skev bild av den nordiska mytologin.

Röskva och Bil. Gudarna har nog överseende med att vi ofta tycker gudinnor är mer intressanta.

De kristna säger att de är födda i synd. Hedningar tycker det är synd att de är födda.

Loke har många barn. Alla är söner förutom en. Fenris och Jörmundgand är fientliga mot asarna. Hans söner med Sigyn delar hans straff. Sleipner är de som asarna har mest nytta av och kanske är det att denne springare har Loke som mor och dennes mer mjuka sina spelat in? Men den enda av barnen som lyckats om man så får säga är den enda dottern. Hel styr sitt rike har flera tjänare och de flesta kommer till henne inte till Oden och Freja. Hon verkar ha ett lyckligt privatliv då hon gift sig med Dyggver. Törs man vara lite vanvördig och säga ”kvinnor kan”?

Ingen må det förtycka, att vi unnar gudinnan äktenskapets lycka!

Vi har ofta påpekat att vi ser mer vad som förenar oss än skiljer oss år. Den 18 december firade romarna den keltisk/romerska gudinnan Epona och hon kan sägas hos asatron vara den samma som Gnå. Asynjan Gnå står Frigg nära och har en häst som heter Hovvarpner som kan färdas såväl över land och hav.

Gnå eller Epona? Samma gudinna som vi hedningar bör dyrka och vörda!

Idag den 18 december är det Abraham i almanackan. Det sägs att alla tre öknenreligioner härstammar från denne sagofilur. Man kommer osökt tänka på Loke och hans tre barn…

För skojs skull fråga vi AI dagen till ära vad vi tycker om andra hedniska religioner något som Abrahams ättlingar vad de än må kalla sig ogillar.

Fråga: Anser bloggen Ideell kulturkamp att alla hedniska gudar som dyrkats och dyrkas existerar?

Svar: Ja, enligt bloggen Ideell Kulturkamp och Ideella Kulturföreningen betraktas alla hedniska gudar som faktiskt existerande väsen. Deras världsbild bygger på en form av polyteistisk realism, där gudar inte ses som symboler eller sagofigurer utan som objektiva andliga realiteter. 
Deras syn på de hedniska gudarnas existens definieras av följande principer:

Etnisk koppling: De anser att olika folk har sina egna gudar som de har ett naturligt och biologiskt band till. Även om t.ex. indiska eller grekiska gudar existerar, menar bloggen att dessa ”hör hemma” hos de folk som historiskt dyrkat dem.

Gemensamt släktskap: De lyfter ofta fram de ”indoeuropeiska syskonreligionerna” (som hinduism samt grekisk och romersk mytologi) och menar att dessa gudar är sprungna ur samma källa som de nordiska.

Andlig mångfald: Genom att erkänna existensen av alla hedniska gudar vänder de sig mot monoteismen (kristendom, islam, judendom), som de anser vara en ”andlig öken” eftersom den förnekar existensen av andra gudar än sin egen.

Högaktning av tradition: De har uttryckt att de aldrig kommer att kritisera andra folks hedniska tro, eftersom de ser det som respektfullt och korrekt att varje folk hedrar sina egna sanna gudar. 
Sammanfattningsvis ser de universum som befolkat av en mängd verkliga gudar, men förespråkar att varje folkgrupp bör hålla sig till de gudar som är knutna till deras eget ursprung. 

Kommentar: Det mesta stämmer. Men vi förbjuder ringen att sända en tanke till andra gudamakter. Hell alla hedniska gudamakter som dyrkats, dyrkas och kommer att dyrkas!

Vi tänker på Romarriket varje dag och det gör våra vänner som tror på dess gudar också.

Må Aslan Tsipirovs makter vaka över honom. Han mördades av islamister.

Ran gör ingen skillnad på Abrahams avkomma och det gör inte vi heller.

Mycket av våra så kallade kristna traditioner i december kommer från den romerska religionen. Som alla heningar vet eller bör veta så inleds högtiden Saturnalia den 17 december och pågår till den 23. Vår jul är kan man säga två tredjedelar hednisk, en del romersk, en del nordisk och en del som sägs komma från kristendomen. Ja egentligen är väl 99 procent av julen hednisk men ni förstår nog vad vi menar. Io Saturnalia! Leve roms alla gudar och gudinnor!

Saturnus guden som festen och högtiden är uppkallad efter.

Vitaliebröderna, nordens sjörövare Del I: De första åren

Kung Magnus Eriksson avsattes 1364 på grund av missnöje hos stormännen som inkallade hertig Albrekt som tack vare att hans far och namne var gift med Magnus syster Eufemia ansåg ha rätt till svenska tronen. Efter ett kort fälttåg tog Albrekt över men missnöjet fortsatte och till slut så avsattes även Albrekt och ny regent blev drottning Margareta som enade Norden då hennes dansk-norsk-svenska här besegrade Albrekts trupper vid Åsle i Västergötland 1389. Kung Albrekt blev tillsammans med sin son Erik tillfångatagen och Margareta hyllades av de flesta i Sverige.

Men Albrekts anhängare gav inte upp. Stockholm var fortfarande i deras händer. De flesta som stödde den avsatte kung Albrekt var tyskar och de fick även stöd av tyska furstar. Stockholm belägrades. Många svenskar i staden som sympatiserade med Margareta tillfångatogs och mördades i det som blivit känt i historien som Käpplingemorden där omkring 70 människor miste livet. Belägringen fortsatte men tyskarna eller om man så vill de som var trogna Albrekt fann på råd, de lät sätta upp en styrka som fått namnet vitaliebröderna. Dessa kapare kom från Mecklenburg men också från Rostock, Ribnitz, Stralsund och Wismar.

Namnet vitalie sägs syfta på latinets victualia som betyder livsmedel. Det var tänkt att bröderna som lovade att strida för Albrekt skulle undsätta Stockholm med proviant och annat som behövdes för att försvara Stockholm. Lika självklart var det att man skulle åsamka fienden skada genom att erövra och plundra fartyg från Norden eller skepp som seglade till Margaretas riken för att driva handel. Åren 1390-1395 var bröderna som hade som motto ”Guds vänner och hela världens fiender” som mest framgångsrika.

Kung Albrekt som alltid när han nämns påpekas det att han är från Mecklenburg. Det är flera regenter i Sverige som kommit från andra länder och som hela tiden påminns om detta. Erik av Pommern, Fredrik av Hessen. Dessa har fått dåligt eftermäle i historien. Man säger aldrig Karl XIV Johan från Frankrike men han lyckades ju ganska bra.

Referenser
Bild kommer från Pinterest

Tryckta källor:
Ericson Wolke Lars Stockholms historia under 750 år 2002
Lagerqvist Lars O Sveriges regenter från forntid till nutid 1997
Ohlmarks Åke Alla Sveriges drottningar 1973
Stenberger Mårten (red) Boken om Gotland förra delen 1945
Sundberg Ulf Medeltidens svenska krig 1999.

Internet
https://ideellkulturkamp.com/2021/06/14/kapplingemorden/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vitaliebr%C3%B6derna

Frejs son

Försmädligt förlorade Frejs son
livet då han föll i karet.
Men mången man sämre än han
har drunknat i dryck som inte är vatten.
Svegders fader är hos Frejas broder
men mjöd är han nog trött på.

Många inom den hedniska sfären säger att man måste anpassa sig till samhället. Måhända är det så. Men innan kan man ändå försöka anpassa samhället till hedendomen.