Till Bejlas ära
Fyll ett horn med ädel dryck
prisa vanens trogna
hon som är kornalvens maka
drick och hylla
den som smädats av Loke
måst man prisa.
Öl, mjöd och vin. Det dricker såväl asar som människor. Passande nog är det den nionde dagen i julmånaden som öl ska bryggas. Nio är som alla hedningar vet det heliga talet inom asatron. Nu har tiderna ändras men att göra sina inköp inför julen kan man gott göra detta datum. Må makterna vara med er så ni gör visa och kloka inköp.
Må Byggver, Bejlas make och Frejs tjänare vara med er oavsett on ni ska brygga själva eller köpa de drycker som krävs för att man ska kunna fira en hednisk jul.
Byggvers maka ses här avbildad med ett horn. Alla hedningar borde ha ett sådant dryckeskärl.
Männen kom till Valhall om de dog i strid medan kvinnorna kom till Hel. Så har det låtit och låter väl än idag. Men döden i det förkristna samhället var nog mer komplicerat än så. Men skulle det ändå vara så hemskt för kvinnor om de hamnade i dödsriket Hel? Det regeras av gudinnan med samma namn som sitt rike och til sin hjälp har hon tre tjänstefolk. Gånglate, Gånglata och Modgunn. de två sistnämnda är också de kvinnor.
Kan Hel verkligen vara en otrevlig plats för kvinnfolk?
Nikar ett av Odens många namn påminner om Nikolas förebilden till dagens jultomte. Men i Finland säger de svensk talande inte jultomten utan julgubben och de finsktalande joulupukki. Namnet ska om det översätts till svenska bli julbocken. Men Som i Sverige har bocken ersatts av en skäggig man med röd mössa.
En hälsning från de döda.
(På frihetsdagen 1922.)
En hälsning från de döda på Finlands frihetsdag!
En hälsning från forna tider, från forna strider och slag!
En hälsning från de döda, som dogo för Finlands skull,
Som mördades av de röda och multna i blodig mull.
En hälsning från de fallna på frihetens minnesdag
de stå med blodiga pannor mitt i de levandes lag.
De viska från väster och öster, de tala från söder och nord —
vi höra deras röster och deras manande ord.
De ropa med hotande stämmor ur gravarnas djupa natt:
hur ha ni förvaltat arvet, vår dyrköpta frihetsskatt ?
Är Finlands vita fana så vit som vi lämnade den?
Och står där på vakt omkring den en krets av ärliga män?
Är det röda vilddjuret kuvat och säkert i bojor lagt?
Är landet tryggat och värnat mot lurande oväns makt?
Är rodret i säkra händer? År det pålitligt, ert befäl,
Är det män som ej ställa sin egen makt före rikets ära och väl?
Är det män av prövad gärning, kända från farans stund,
som stå kring korsbaneret i fosterländsk kämparund?
Är varje brott bestraffat, har troheten fått sin lön?
Är landets framtid betryggad och löftesrik och skön?
Så tala gravarnas röster i dag ur vår frusna jord.
De döda stå bredvid oss vid fester och dukade bord.
Se upp, ni som tagit arvet, ert ansvar är stort och svårt!
De dödas hämnd skall drabba de trolösa tungt och hårt.
(Bertel Gripenberg)
Sjätte december är Finlands nationaldag.
Som hund och katt säger man och det stämmer ofta. Freja förknippas med katter. Men kärleksasynjan förknippas även med livet. Katter dessa egensinniga varelser är bra symboler för såväl kärlek och livet egensinniga, går sina egna vägar, livet blir aldrig som man tänk sig och stundom är de förnuftiga men också fullständigt irrationella.
Hel har en hund. Vakthunden Garm. Hundar har även de sin charm men de är mer lätthanterliga och lydiga. Garm vaktar och är nöjd med sin lott.