Dikt: Gerds val

Gerds val

I Gymers gårdar
såg guden en mö,
vars armar lyste
likt eld över hav.
Hela luften och vågen
av glans fylldes då,
när jättemön fager
skred fram ur sin sal.

Gåvor hon ratade,
ej äpplen av guld,
ej ringen som dröp
av dyraste malm.
Men för staven hon bävade,
för runornas makt,
tills hon lovade möte
i lunden Barre.

Nio nätter
är lång väntan för Frej,
innan fröet kan gro
i den frusna jord.
Nu sitter hon stolt
i vanaynglingens famn,
och värmer den mark
där förr isen låg.

Lämna en kommentar