Varför spinnrocken måste stå stilla: Fettisdagens glömda förbud

Inom svensk och nordeuropeisk folktro har förbudet mot att spinna och ibland även andra roterande arbeten varit starkt kopplat till tider då de övernaturliga krafterna var som mest aktiva. Vid jul gällde det särskilt men ofta vid andra dagar och högtider som vårfrudagen, trefaldighet, midsommar allhelgonahelgen men även fastlagen främst då fettisdagen.

Spinningen är ju en roterande rörelse den roterar framåt och bakåt och detta att den ”stör” tidens gång gör att den kan ses som farlig. Det lilla påverkar det stora, så kallad sympatetisk magi handlar om detta att då spinnande kan påverka ofta på ett negativt sätt. Måhända det kanske går tillbaka till hednisk tid att försöka påverka ödet nornornas spinnande kan vara farligt.

Förbudet vid fastlagen gällde främst följande:

Linets växtkraft. Om man spann på fettisdagen ansågs linet ”snärja sig” och växa krokigt. För en bonde var linet en av de viktigaste grödorna, och att riskera årets skörd genom att spinna var otänkbart.

Vargens härjningar. En av de mest spridda rädslorna var att spinnande skulle locka vargen till gården. Man menade att vargen skulle börja springa i cirklar kring fårfållan, precis som spinnrockshjulet, och till slut riva djuren.

”Snurrsjukan”. Boskapen riskerade även att drabbas av den fruktade ”snurrsjukan” (en parasitär hjärnsjukdom) om man inte lät arbetet vila.