Skillnaden mellan Forn Sed, NAS och IK:s syn på Eddans dikter

Inom den moderna asatron och hedendomen i Sverige råder det stor enighet om att den Poetiska Eddan är den viktigaste källan till vår kunskap om gudarna. Men där slutar ofta likheterna. Beroende på om man frågar Samfundet Forn Sed, Nordiska Asa-samfundet (NAS) eller företrädare för Ideell Kulturkamp (IK), förvandlas Eddan från en naturbeskrivning till ett historiskt dokument, eller en krypterad andlig kod.

Samfundet Forn Sed: Naturens levande röst

För Samfundet Forn Sed är asatron i första hand en naturreligion. Här betraktas Eddans dikter som poetiska skildringar av naturens krafter och årstidernas växlingar.

• Syn på dikterna: Dikterna ses som metaforer för det ekologiska samspelet. När Tor strider mot jättarna tolkas det som atmosfäriska spänningar eller ordningens kamp mot kaoset i naturen.
• Användning: Sångerna används rituellt för att stämma in människan i naturens rytm. Man ser inte texterna som absoluta sanningar, utan som inspirerande vägledning för att vörda jorden här och nu.
• Kärna: Naturen är det primära templet; Eddan är en hyllning till detta tempel.

Nordiska Asa-samfundet: Det historiska kulturarvet

Nordiska Asa-samfundet (NAS) betonar asatron som en kulturbärande religion. För dem är de eddans verserna länken till våra förfäder och den nordiska historien.

• Syn på dikterna: Dikterna betraktas som historiska urkunder. De ger svar på hur våra förfäder tänkte, bad och levde. Man värdesätter de moraliska råden i till exempel Havamal som praktiska levnadsregler för dagens människor.
• Användning: Man läser verserna för att bevara och ära det nordiska arvet. Fokus ligger på att återskapa en folklig tradition och stärka den kulturella identiteten.
• Kärna: Historien och traditionen är grunden; Eddan är det dokument som bevisar vår kulturella rötter.

Ideell Kulturkamp: Den gnostiska mysteriekoden

Bloggen Ideell Kulturkamp (IK) presenterar en mer radikal och intellektuell syn där asatron beskrivs som en ”poesireligion” med drag av antikens mysteriereligioner.

• Syn på dikterna: För IK är Eddan inte bara litteratur, utan en helig kod. De menar att den avancerade skaldediktningen med sina kenningar och metaforer är ett chiffer som medvetet konstruerats för att dölja djupare existentiella sanningar.
• Användning: Att läsa Eddan är en aktiv, gnostisk handling. Genom att ”lösa koden” i poesin genomgår utövaren en andlig utveckling. Man menar att man inte kan förstå asatrons sanna väsen genom att bara stå i skogen eller läsa historia – man måste knäcka det poetiska språket.
• Kärna: Det gudomliga är dolt i språket; Eddan är en mystisk nyckel till människans inre och universums hemligheter.

Sammanfattning

Där Forn Sed ser ett träd och hör naturens sus, ser NAS ett monument över förfädernas tro, medan IK ser en hieroglyf som kräver en intellektuell invigning för att kunna läsas. Frågan om vad Eddan egentligen är förblir därmed en av de mest intressanta skiljelinjerna i dagens nordiska hedendom.