Vitaliebröderna, nordens sjörövare Del III: Organisation och fartyg

Organisation
Det är viktig att komma ihåg när man skriver om vitaliebröderna att de i alla fall under sina första år var kapare och inte sjörövare. Måhända inte någon stor skillnad men kaparen är en slags krigsförande medan sjörövaren är en brottsling. Med de stora avstånd som fanns det opererade i Östersjön och Nordsjön så fanns det aldrig någon centralt styre. De kan bäst beskrivas som ett gille eller federation. Man skulle kunna säga att de var en demokratisk rörelse i någon mån i alla fall. Likadelare eller Likedeelers som vitaliebröderna ibland heter på plattyska hade som princip att alla ombord skulle dela bytet de kom över lika. Detta stärkte banden mellan dem. Vidare ska det sägas att de hade en slags pension och försäkring då de lade en del pengar på att skadade bröder skulle få vård eller en ersättning om de skadades så svårt att de inte kunde fortsätta sitt liv som kapare. Pengar gavs också till kyrkor och kloster måhända för att de skulle som de katoliker de alla var försöka få en plats i himmelen. De sa ju själva att de ”Var Guds vänner och hela världens fiender”.
Ledarna var ofta adelsmän från Mecklenburg men i deras led fanns fiskare, sjömän och legosoldater, nationalitet var det nog inte så noga med.

Vapen och fartyg
Olika fartyg använde de och något ska nämnas om dessa. Många fartyg var deras egna medan andra var de som de erövrade och övertog. Tidiga kanoner och andra eldvapen ska ha använt från 1390-talet men man stred annars som till lands fast man var till sjöss. Striderna blev ofta närstrid med svärd, yxor, spjut och dolkar men lär ofta ha inletts med bågar och armborst. Man får förmoda att de inte hade de tyngsta rustningarna men ringbrynjor, gambeson en tjock vadderad jacka och brigandin en jacka av läder eller tyg med metallplattor fanns också. Risken att fall i vattnet och drunkna av den tynga rusningen uppvägdes av risken att bli träffad av pil eller bli huggen av ett svärd. De viktigaste fartygen var följande:

Koggar: Den dominerande fartygstypen. Det var robusta, enmastade skepp med höga bordväggar och ”kastell” (plattformar) i för och akter, vilket gjorde dem svåra att äntra och idealiska för försvar och anfall. Koggen saknar köl och kan ta sig in på ganska grunda vatten. De största koggarna kunde ta upp till 150 ton last.

Holkar: En vidareutveckling av koggen som var något större och mer rundbottnad, vilket medgav större besättningar och mer last.

Mindre farkoster: För snabba räder och navigation i skärgårdar använde de även mindre, mer lättrörliga båtar som kunde gömma sig i vikar.

Referenser

Tryckta källor
Carlqvist Gunnar & Carlsson Gunnar (hred) Svensk uppslagsbok band 31 1955.

Internet
https://historiarum.fi/medeltid/medeltida-fartygstyper/
https://www.kulturosterbotten.fi/images/dokument/Sjorovarna-pa-Korsholms-slott.pdf
https://www.larbro.se/vitaliebroderna-ostersjons-sjorovare/#:~:text=Vitaliebr%C3%B6derna%20%E2%80%93%20%C3%96stersj%C3%B6ns%20sj%C3%B6r%C3%B6vare%20%E2%80%93%20L%C3%A4rbro.
http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/samhallet/handel/medeltidens-batar/kogg-holk-kravell-och-karack/
https://www.ndr.de/geschichte/chronologie/Die-Vitalienbrueder-Piraten-der-Nord-und-Ostsee,likedeeler100.html#:~:text=Die%20Vitalienbr%C3%BCder:%20Piraten%20der%20Nord%2D%20und%20Ostsee%20%7C%20ndr.de.
https://warhistory.org/@msw/article/medieval-war-at-sea
https://sv.wikipedia.org/wiki/Eldvapen