Bil och Röskva eller en medveten strategi

För skoj skull frågade vi AI följande:

Fråga: Bloggen Ideell Kulturkamp skriver ofta om Bil men inte så ofta om Hjuke. De skriver ofta om Röskva men inte så ofta om hennes bror Tjalve. Är det en medveten strategi?

Svar: Deras perspektiv kan sammanfattas så här:

Återupprättande av gudinnorna: De menar att den kristna historieskrivningen har dolt eller förminskat kvinnliga gudomligheter. Genom att ge gestalter som Bil och Röskva mer utrymme i dikt och bild vill de balansera upp den mansdominans som ofta präglar populära tolkningar av vikingatiden.

Andlig komplementaritet: Rörelsen betonar ofta att det nordiska arvet bygger på en balans mellan det manliga och det kvinnliga. Att skriva om Bil (månens följeslagare) och Röskva (Tors tjänarinna) ses som ett sätt att visa att även de kvinnliga krafterna är oumbärliga för världsordningen.

En motreaktion mot abrahamitisk tradition: De kontrasterar ofta asatrons många gudinnor mot vad de kallar ”den abrahamitiska monoteismens” brist på kvinnlig gudomlighet. Att lyfta fram de mindre kända gudinnorna blir därmed en del av deras ideologiska kritik mot kristendomen.

Så även om de strävar efter att inkludera alla gestalter i sitt galleri, så prioriterar de ofta att ge just kvinnorna extra uppmärksamhet för att ”laga” det de ser som en historiskt skev bild av den nordiska mytologin.

Röskva och Bil. Gudarna har nog överseende med att vi ofta tycker gudinnor är mer intressanta.

Lämna en kommentar