Svensk matkultur del X: Kaffe

Kaffet förhistoria ska nämnas kort. Kaffet kommer från Afrika, troligen från dagens Egypten. Den blev populär hos araberna särskilt efter att den muslimska tron förbjuder alkohol. Drycken kom sedan till Europa och slutligen till Sverige.

1685 kom ett fartyg till Göteborg från Amsterdam. Ett skålpund som värderades till 30 kopparmynt. Men svenskar hade redan innan kommit i kontakt med drycken. 1657 skrev den svenske ambassadören i Istanbul friherre Claes Brorson Rålamb; Det smakade annars dåligt och liknade en buljong gjord på stekta ärter.”

Som medicin började kaffet användas men i början av 1700-talet började drycken bli allt mer populär, det sägs att Karl XII under sin tid i Osmanska riket fick smak för drycken. 1740 importerades 5 824 kilo kaffebönor. Efterfrågan ökade och konsumtionen likaså men 1756 kom det första av många förbud. Det sägs att det var bönderna som drev igenom förbudet då husbehovsbränningen avskaffades för på landet var det sprit och inte kokta bönor som gällde. I tretton år gällde förbudet men sedan blev det tillåtet med kaffe om än med höga tullar. Sedan var det så att handel ägde rum enligt merkantilismens principer. Bland dessa fanns det tankar om att man i största möjliga mån skulle undvika import av varor, särskilt de som inte var livsnödvändiga och kaffe ansåg som lyx, onödig lyx. De styrande i Stockholm menade på år 1766 att det fanns 86 000 svenskar som regelbundet konsumerade såväl kaffe som te. Import av strutsfjädrar infördes också ska tilläggas.
Förbud mot kaffedrickandet infördes ytterligare tre gånger i Sverige: 1794–1796, 1799–1802 och 1817–1823. Smuggling förekom och myndigheterna gjorde razzior om de misstänkte att folk drack kaffet. En märklig protest var de kaffebegravningar som uppstod. Man tog farväl av kaffet och anordnade sorgetåg och och grävde ner kaffepannor. Regenten hertig Karl, senare Karl XII:s maka Hedvig Elisabet Charlotta anordnade en sådan med tal och inhyrda skådespelare. I Finland lär man till och med skjutit salut med kanoner samma dag den 31 juli som förbudet trädde i kraft!

Givetvis diskuterades kaffets inverkan på kroppen. Men också moralen. På många håll i Europa blev kaffehusen tillhåll för folk som ville diskutera politik och det var inte alltid populärt. Sådan diskussionsklubbar blev det väl inte så mycket med i Sverige. En skröna så god som någon är att kung Gustav III lät omvandla ett dödsstraff. Mannen som skulle avrättas fick erbjudandet att i stället dricka kaffe resten av sitt liv för att vetenskapen skulle utröna kaffets påverkan av hälsan. Mannen i fråga tycks ha blivit gammal.

Men tiderna förändrades och myndigheterna började inse att kaffe kunde vara ett alternativ till superiet. Men många blandade såväl brännvin som kaffe i koppen. Vid sekelskiftet började kaffe anses vara något av en nationaldryck och det har den varit allt sedan dess. Kaffet ransonerades under såväl första och andra världskriget, man försökte med så kallat surrogat där man bland annat gjorde försök med maskrosrötter och ärtor men det uppiggande koffeinet fanns inte med, men sedan har Sverige varit i toppen när det gäller statistik över länder med högst konsumtion. Finland brukar överträffa Sverige i kaffe drickandet och det ska tilläggas att 1784 fanns det 24 kaffehus.

Men kaffet genererade en egen kultur som ovannämnt så blandades det starkt i kaffet men det tillkom kaffekoppen och fatet. Sverige importerade dessa nödvändiga föremål men sedan en bit in på 1800-talet startades egen produktion. Kaffekvarnen oumbärlig i en tid då kaffet bara såldes som hela bönor var ett måste. Kaffeskeden tillkom förstås men också olika bakverk som skulle och ska avätas till drycken. Importen av socker lär ha ökar då många då som nu vill ha lite sött i kaffet. Mjölk och grädde hör ju också till tycker de flesta. Att samer haft och har salt i kaffet får väl betraktas som en sköna om än med ett korn av sanning. Men de som säger att det är sant hävdar att man gjort så för att få i sig salt som är en bristvara i arktiska områden. Sirap har använts som sötningsmedel och suketter började tillverkas på 1900-talet.

Lite märkligare får väl det ändå sägas att konsten att spå i kaffesumpen började redan på 1700-talet.Tasseografi kallas denna spådomskonst. Självaste Gustav III ska ha rådfrågat en i slutet av 1700-talet känd spådam, Ulrica Arfvidsson som spådde i kaffekoppen.

Kaffehusen har nämnt men på 1800-talet förra hälft kom de så kallade schweizerierna som serverade kaffe men också alkohol. Bagare från alplandet lär ha gett namnet. Bakverk fanns förstås och ur dessa inrättningar kom konditorierna och caféerna. Skillnad mellan konditori och Kaféer ofta stavat caféer är att förstnämnda ska vara lite mer exklusivt medan sistnämnda nästan kan liknas vid en enklare och mindre restaurang men också att konditorierna har tyskt ursprung och caféerna franskt. Konditoriet eller kondiset blev ofta i städerna tillhåll för kvinnor som kunde ”skvallra”. Kvinnor skvallrar alltid får man intrycket av när de dricker kaffe. Lite mindre formellt får man förmoda var de privata bjudningar och tillställningar som fick namnet kafferep där oftast en grupp kvinnor möttes hos någon och hushållet låtit baka minst sju sorters kakor. Sedan inte förglömma att många på svål restaurang som hemma vill ha kaffe på maten.

Kaffekulturen har gett upphov till många sånger och dikter, men också påverkat radion, ”Skivor till kaffet” Frukostklubben hade en maskot en liten trollfigur som fick namnet ”Kaffe-Petter” efter smeknamnet på kaffepannan. och alla svenskar har väl sett filmen ”Sällskapsresan eller ursäkta finns det svenskt kaffe på hotellet?” I dagsläget lanseras ”Swedish fika” internationellt. Ordet fika som är en så kallad backslang det vill säga att man kastat om bokstäverna i ett ord för att medvetet få ett slanguttryck eller om man så vill få ett ord som endast de invigda begriper finns bekräftat från år 1910. Kaffet lovsång ha förstås sjungit och många känner nog till stroferna ”kaffetåren den bästa är” men faktum är att denna sång skrev redan 1846 av en man vid namn Mauritz Craemer och i pjäsen ”Femhundra riksdaler banco”. Den får tjäna som avslutning:

Av allt det goda, som man förtär,
bland alla jordiska drycker,
ju kaffetåren den bästa är:
den skingrar människans nycker;
den styrker kroppen, den livar själen,
den känns från hjässan, ja – ned i hälen!
Hå hå, ja ja!

När hösten kommer med blåst och snö,
och våren börjar sin väta,
då blir till lynnet man kärv och slö,
man blott vill sova och träta.
Ja, man är ruskig i hela kroppen,
men … då finns hälsan i kaffekoppen!
Hå hå, ja ja!

När frun sin älskade man har mist
och sitter ensam med gälden,
hon bittert sörjer sin dubbla brist,
men … sätter pannan på elden;
och när den klarnat, hon lämnar båren,
och hämtar styrka i – kaffetåren!
Hå hå, ja ja!

När färska nyheter månde tas
från stadens hundrade kanter,
man på ett litet honett kalas
ser sina vänner och tanter …
Vid kaffebordet man gör sitt bästa
med fantiserande om sin nästa.
Hå hå, ja ja!

Den ena dricker sin tår på bit,
en annan älskar att doppa,
parlerar därvid med sådan flit,
att man bör öronen proppa.
Som trumman bullrar vid krigsreveljen,
så bullra tungorna i konseljen.
Hå hå, ja ja!

Förutan kaffe – o gudadryck! –
vad vore mänskliga livet?
Allt nytt, som ännu ej finns i tryck,
i pannans botten står skrivet; –
ty se´n man utdruckit sista slumpen,
stå livets gåtor i kaffesumpen!
Hå hå, ja ja!

Kung Karl kaffe. Ja han ska ha druckit kaffe under sin vistelse i Bender. Är det kaffekung och inte krigarkung vi ska kalla honom?

Ordningsmakten kommer. Notera att mannen i blått har något som påminner om en plunta i fickan. En av damerna försöker gömma kaffepannan medan en annan dricker upp det sista i koppen.

Referenser
Bilder kommer från Wikipedia.

Tryckta källor:
Andersson Ingvar Beijer Agne, Kjellberg Bertil & Lindorm Bo Gustavianskt 1771-1810 en bokfilm 1945
Carlqvist Gunnar & Carlsson Josef hred Svensk uppslagsbok , andra upplagan 1950
Ericson Uno myggan Myggans Nöjeslexikon 9 1991
Hedenius Stig, Nilsson Torbjörn & Åselius Gunnar Sveriges historia, vad varje svensk bör veta 1996
Lagerqvist Lars O Sveriges regenter från forntid till nutid 1997
Mörner Magnus Människor, landskap, varor & vägar 2001
Näsström Gustaf Förna dagars Sverige III 1962
Reekie Jennie En liten bok om kaffe 1993

Internet:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/R%C3%A5lamb_nr_59
https://cafebar.se/kaffebarometern/kaffets-historia/
https://faktoider.nu/kaffesalt.html
https://gentlemannaguiden.com/kaffehusen-som-motesplats-for-umgange/
https://www.kungligtkaffe.se/guider/kaffets-historia-sverige/
https://www.nyteknik.se/nyheter/gustav-iiis-ododliga-kaffeexperiment/659958
https://popularhistoria.se/vardagsliv/mat-dryck/sa-blev-kaffet-sveriges-nationaldryck
https://www.qvarsebokaffe.se/post/kaffets-historia
https://web.archive.org/web/20160512191900/http://www.lahjakirjat.info/page18.php
https://slakthistoria.se/livet-forr/den-svenska-kondiskulturen
https://slakthistoria.se/livet-forr/kultur/kaffets-vag-till-svenska-fikabord#Fakta-Hertiginnan-holl-begravning-for-kaffet
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kaffets-teets-och-kakaons-historia-i-sverige#
https://www.sanghafte.se/dryckesvisor/kaffevisor/kaffevisan-nr-4/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fika
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kaffe
https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_XII
https://sv.wikipedia.org/wiki/Per_Nordquist
https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6tningsmedel
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tasseografi
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulrica_Arfvidsson