Konsten och slaget Lützen

Det är nog inte för mycket sagt att Carl Wahlbom målning ”Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen” är den mest kända historiemålningen i Sverige med konkurrens av Karl XII likfärd av Gustaf Cederström. Målningen av den döende kungen har fastnat hos många och en känsla av att ”så var det” har nog fastnat hos mer än en betraktare. Men Wahlbom gjorde tavlan 1855 och det var ju tvåhundratjugotvå år senare. Många konstnärer hittade inspiration åren efter slaget och några av verken kan beskådas här.

Jan Asselijn ca 1610-655 lät göra sitt verk troligen år 1648. Holländare var han de var allierade med svenskarna under kriget. Kungen syns i mitten av tavlan och man får förmoda att den rödklädde musketeraren snart ska ändra världshistorien…

Läraren och landsmannen till ovannämnde konstnär Jan Martszen 1609-1647 skildrar ryttarstriden. Är mannen med pistol som kommer bakom kungen vän eller baneman?

Motståndarsidan målade de med. Flamländaren Pieter Snayers 1592-1667. Hans motiv är de kejserliga och ligistiska trupperna som ser svenskarna ankomma. Slaget har inte riktigt börjat. Målningen utfördes 1642 på beställning av den katolske befälhavaren Ottavio Piccolomini som själv deltog i striden.

Snayers landsman Pieter Meulener 1602-1652 valde att fokusera på den strid Gustav II Adolf utkämpar kungen trängs av sina fiender strax innan han blir skjuten. Kungen har en vit springare men som alla vet var Streiff mörkare i tonen. Meulener föredrog att måla skärmytslingar och närstrider framför sin landsman som föredrog det mer storslagna.

Jacques Courtois 1621-1676 var själv i unga år soldat innan han blev målare och dog som munk i Rom. Även här är det Wallensteins sida som möter betraktaren men här är det strid och skrik, rök och eld. Oöverskådligt och kaotiskt. Ett av slagets händelser när en ammunitionsvagn exploderar syns tydligt även staden galgbacke.

Bilderna kommer från Wikipedia.