När blev Erik Jedvardsson helgon?
18 maj 1160 ska Erik Jerdvardsson som var kung eller en av kungarna i Sverige mist livet. Han mördades av tronkrävaren Magnus Henriksson eller av dennes medhjälpare. Exakt när Erik började hedras som helgon vet man inte exakt. Men Eriks son Knut hade tagit makten 1167. Att Knut ivrig verkade för att fadern skulle bli helgon är bevisat. Några år senare cirka 1171/1172 regerade påven Alexander III att en man i vördades som helgon men som dött under rusets intagande och det ansåg olämpligt. Mycket tyder på att det kan varit Erik som åsyftades men det är inte helt säkert. Det ska dock påpekas att rätten att utse och förklara framlidna kristna som helgon fick påven ensamrätt på först 1234.
Maktkamperna fortsatte efter att Knut Eriksson avled. Hans företrädare på tronen Karl Sverkersson som låtit dräpa Erik Jerdvardssons mördare hade en son Sverker uppkallad efter sin farfar som Magnus också lär ha mördat. Dessa sverkrar ty ätten de tillhörde har kallats den sverkerska ätten hade knappast någon anledning att främja någon helgonkult av konkurrenternas stamfader. Men Knut son med namnet Erik återtog tronen och var kung några år för att sedan ersättas en tid av Sverkers son Johan som aldrig fick några barn. Erik son och namne ,han kallade sig själv Erik den tredje men får för alltid dras med öknamnet ”läspe och halte” var nu kung innan släktingen Birger jarl med söner tog över. Sverige var en mycket orolig nation med strider inom och utom riket pågår.
Kulten av Erik fortsatte och den finns med i det så kallade Vallentunakalendariet från 1198 där man skriver att Erik är helgon. Tiden gick, Erik var helgon men först på 1300-talet och sedan hundra år senare började han bli rikshelgon. När Magnus Eriksson låter Sverige få en landslag nämns att kungarna ska ska ge sin kungaed vid Eriks namn. Erik börjar också anses vara ett av rikets skyddshelgon eller patroner vid sidan av Sigfrid, Eskil och Henrik sistnämnde var enligt legenden den biskop som följde med Erik på ett omdiskuterat korståg till dagens Finland. Erik den helige porträtt blir staden Stockholms symbol och vapen från 1370-talet. Kulten av Erik hade alltid varit framträdande i Uppland där den jordiske Erik miste livet. Det har ju ofta sagts att Erik var en slags katolsk efterträdare till guden Frej som dyrkades i Uppland och rent av ansetts vara förfader till äldre tiders kungar.
På 1430 talet då konflikterna utbryter mellan unionskungen rik av Pommern sätts Erik den helige fram som föredöme. När kungen avsätts förklaras Erik den helige vara Rex Perpetuus rikets evige kung och de styrande är egentligen bara några slags ställföreträdare för denne potentat. Rikets sigill pryds nu av ett porträtt av helgonkungen i rustning och med baner. Ungefär hundra år sedan börjar reformationen och Erik som hyllats som helgon börjar mista i betydelse som nationell symbol.
Men för att återgå till frågan om när Erik blev hyllad och ärad som helgon kanske bara några år efter sin död, i alla fall innan 1198. Från en av kungarna som härskar delvis över Sverige till helgon på 30 år är ingen dålig resa.

Referenser
Hägg Göran Svenskhetens historia
Lindqvist Thomas Erik den heliges Sverige makten och riket
Näsström Gustaf Forna dagars Sverige del I