Idiomatiskt uttryck: Bränna sina skepp

Bränna sina skepp eller att bränna sina skepp, det är aldrig tal om att bränna endast ett skepp är ett Idiomatiskt uttryck som betyder att man inte kan återgå till det som varit eller att man inte kan dra sig tillbaka. ”Jag trivs inte med mitt nya arbete men jag kan inte gå tillbaka till det gamla då jag kallade chefen och arbetskamraterna fr idioter då jag slutade. Jag har bränt mina skepp.”

Mem varifrån kommer då uttrycket som är ganska lättfattligt och lättöversättligt till de flesta språk? De lärde älskar ju och tvista om allt, så vi rikserar att bränna våra skepp när vi lanserar denna teori. Det är ursprungligen svenskt, eller åtminståne nordiskt.

I Styrbjörns saga förekommer det att man bränner sina skepp. Sagan eller historien handlar om att svearna styrdes av två bröder tillika kungar Erik och Olof söner till kung Björn. Erik är en historisk person medans brodern sägs vara en så kallad ”sagokung”, det vill säga att hans existens inte är helt säkerställd. Hursomhelst, Olof hade en son som hette Björn och ville ha arv efter sin far och bli kung han med. Erik ville inte dela makten. Björn envisades men farbrodern gav hon erbjudandet att segla iväg med sextio skepp på vikingafärd. Björn ofta kallad Styrbjörn för sitt trotsiga lynne gjorde så. Men till slut ville han återkomma och ta makten. Vi läser ut sagan:

”Med hela sin härskara kom Styrbjörn till Fyrisvall. Alla skeppen lät han bränna, ty han menade, att hans män inte så snart skulle fly, när alla utvägar att undkomma var berövade dem.”

Men denna drastiska åtgärd hjälpte inte. I slaget som kom segrade Erik och kallades sedan för Erik segersäll. Men så vann han striden då han offrade till självaste Oden!

Styrbjörn må ha bränt sina skepp. Vill man vara säker på att vinna bör man blota till Oden som kung Erik lät göra.