Ukraina del I: Ukrainas äldre historia

Ukrainas förhistoria kan följas till yngre stenåldern och den kultur forskarna gett namnet Trypilljakulturen. Denna kultur hade sin utbredning från dagens Ukraina, via Rumänien ner till Donau. Perioden som ungefärligen sträcker sig mellan 4800-3000 före vår tidräkning avlöstes av bronsålderns Jamnakultur.

Olika ryttarfolk från öster anlände till det som är dagens Ukraina. På 800-talet före vår tidräkning kom det första orientaliska ryttarfolket, kymrerna, som sedermera följdes av skyterna och sarmaterna. Grekiska bosättningar finns daterade från 600-talet vid landets Svartahavskust. Goterna som utvandrade från Skandinavien bodde i Ukraina och de sista av detta folk försvann i slutet av 1700-talet.

Slaviska folkslag började bosätta sig i i Ukraina från 600-talet efter vår tidräkning. På 800-talet uppstod den första statsbildningen. Enligt en munk vid namn Nestor författade omkring 1113 en krönika som fått hans namn grundades Kievriket av furst Oleg som ska härstammat från den viking vid namn Rurik cirka 830-879 som härskade över Novgorod. Oleg var dennes sonson. 988 tog Kievrikest furste Vladimir den store och antog den kristna ortodoxa läran. Kiev var en viktig förbindelse mellan Nordeuropa och det Bysantinska riket men började redan på 1100-talet en nedgång då handelsvägarna ändrades. I Kievkrönikan nämns namnet Ukraina första gången 1187.

1240 blev det slutet för riket då mongolerna intog Kiev. Medan mongolerna styrde östra delen av riket så lyckades delar av den västra främst i Galizien och Volynien fortfarande ha ett viss form av självstyre. När mongolernas välde föll hundra år efter att Kiev intagits, blev östra och mellersta delen av Ukraina under polsk och litauisk kontroll. Många stormän antog den katolska tron och livegenskapen började införas. Motsättningarna ledde till folkgrupp som kallas kosacker uppstod.

I Ukrainas sydöstra del, nere vid Dneper uppstod kosackerna som grupp, de var ursprungligen livegna som flydde från storgodsen och ville leva ett mer fritt och självständigt liv. Konflikter med polacker men också turkar uppstod. Konflikterna ledde till uppror men 1648 samma å som man i Västeuropa avslutade trettioåriga kriget utbröt ett stort uppror mot den polska överheten under ledning av kosackhövdigen Bohdan Chmelnytskyj ledde ett uppror mot den polska överhögheten. På kort tog kosackerna kontrollen över stora delar av Ukraina. Kosackerna behövde dock en allierad och ställde sig därför 1654 under den ryske fursten Aleksej I beskydd. Krig blev resultatet av denna handling mellan Polen-Litauen och furstendömet Moskva. Fred slöts 1667. För Ukraina var freden en dålig sådana då landet splittrades. Kiev och allt land öster om Dneper blev ryskt men övriga delar förblev under polska kungens.

Stora nordiska kriget utbröt 1700 då Sverige anfölls av Danmark, Polen-Litauen, Sachsen och Ryssland. När de svenska vapnen segrat över sina motståndare i väst ledde den svenske kungen Karl XII sin här mot Ryssland. Ukrainska patrioter såg en chans att göra landet fritt och under ledning av kosackhetmanen Ivan Mazepa startades uppror. Men efter den svenska förlusten vid Poltava gick drömmen om ett fritt Ukraina i graven Mazepa följde den svenske kungen till dennes exil i Bender men avled efter en kort tid. Ryssland stärkte sitt grepp om Ukraina. Mer land erövrades av makthavarna i Moskva, bland annat Krim och städer grundades. Tsarerna uppmanade ryssar att flytta till Ukraina men även andra grupper som tyskar och den lilla svenska bosättningen i Ukraina känd som Gammalsvenskby bildades då svenskar från estniska Dagö tvingades flytta till södra Ukraina. Efter Polens delningar på 1790-talet kom gamla ukrainska områden åter under ett gemensamt välde. Delar av det polska Ukraina blev en del av Österrike.

Nationalismen vaknade i Europa på 1800-talet, så ock i Ukraina. Men nationalismen undertrycktes av tsarerna istället kom det till förryskning och ryska skulle det tals vid skolor och universitet. Industrialisering kom i mitten av 1800-talet till Ukraina men landet var fortfarande främst ett jordbruksområde. Första världskriget utbröt 1914. Ukraina blev krigsskådeplats. Ryssland led stor förluster och revolution utbröt. Tre självständiga Ukrainska stater utropades mellan 1917-1918. I freden i Brest-Litovsk erkändes Ukraina av såväl Lenins anhängare som tagit makten i Ryssland som av centralmakterna. Ukraina kom i slutet av 1918 i krig med Polen som slutade året därpå med polsk seger. Några år senare hade Lenins trupper landet under sig och Ukraina blev en del av Sovjetunionen. Sovjetunionen under Stalin blev fruktansvärda år för Ukraina. Svältkatastrofen 1932-1933 ledde till att kanske så många som 10 miljoner människor främst etniska ukrainare dog. Svälten kallad Holodomor i Ukraina var planerad för att bringa folket på knä och lättare införa den nya ekonomiska politiken i landet. Även ukrainare drabbades av de stora utrensningarna i Sovjet 1936-1938.