Julen varar än till påska, men det var inte sant för däremellan är det fast sjungs det i den berömda julsången. Men hedningar firar inte påsk och inte fast heller, fast en och annan kanske borde tänka på kilogrammen? Men betyder detta då att det är jul jämnt, om man inte firar fasta och påsk?

Julen är inte slut, den fortsätter och vi firar. God fortsättning på julen!

Skirner och Staffan

Seden med hästar och kappridningar vid jul går av allt att döma tillbaka i förkristen tid. Hästen är och var en viktig varelse i indoeuropeisk religion och den förknippas med fruktbarhet. Intressant nog finns två personer som är ganska lika. Den ene är Skirner Frejs skosven och Staffan eller Stefan. Ett annat helgon ska med samma namn lidit martyrdöden cirka 35 vt men det verkar som de båda martyrerna sammanblandas. Vi kallar den kristne för Staffan och det är han som är Staffan Stalledräng.

Gudomligt uppdrag

Skriner reser till jättinnan Gerd för att fira till henne på uppdrag av Frej.

Staffan reser till kung Herodes och meddelar att en ny kung är född.

Ljussken

Skirners husbonde Frej liknar Gerds skönhet vid ljussken. Sången om Skirner vers 6:

armarne lyste,
och återsken
gåvo både himlen och havet.

Staffan ser en ny stjärna på himlavalvet.

Hästar

Skirner får ta med sig Frejs häst på resan.

Staffan är stalledräng och har hand om hästar och rider till Herodes.

Vapen och jakt

Skirner får låna Frejs mäktiga svärd för att försvara sig under resan. I en annan berättelse så sänder Oden Skirner för att hämta Glepiner, kedjan som ska fjättra Fenrisulven.

I en del varianter av sången om Staffan dödar han en del odjur som vargar och björnar under färden.

Möts med ogillande

Skirner välkomnas inte hos jättarna.

Staffan misstros av Herodes.

Övernaturliga krafter används för att lyckas

Skirner hotar Gerd med trolldom vilket gör att hon ger med sig.

Staffans blir trodd då en död tupp får liv och börjar gala.

Delvis lyckat uppdrag

Frej suckar och klagar när han vän kommer tillbaka.

Staffan stenas på kungens order, men blir den förste martyren och vördas som helgon.

Hedningar dricker jul, ja man sa så förr att man drack jul och i runkalendern är hornet en vanlig förekommande symbol vid julen. Men när man dricker så skålar man. Ja vi hedningar håller ju våra gudar i ära och skålar för dessa men vi bör också skåla för våra förfäder. Även de döda firar jul och enligt gammal hednisk tro kommer de döda och besöker de levande. Julmat fick stå framme över natten så de döda kunde ta för sig och man lät de död vila sig i sängarna. Det är ju en underbar tanke att de döda kan komma och besöka de levande och fira jul. När vi själva är döda kan vi besöka de levande och fortsätta festen. Skål för de döda!

Anders Magnus Andersson 1850-1936 och hans maka Kristina 1853-1935 firar jul i sitt torp Dalaryd i Östergötland året 1920. Ved har de och hackat enris har man lagt ut på golvet. På klaffbordet har de julmat och i taket har de hängt upp i en säck mer mat som ska skyddas från råttorna. Vi får hoppas att de hade en trivsam jul för hundra år sedan paret Andersson.