Mister Round telling the truth!

Åkallan till Saga

akallan-till-saga

Nakenhet i den hedniska konsten

Nakenhet i den hedniska konsten

Hedningar har aldrig haft problem med att avbilda sina gudamakter nakna. Till skillnad från de abrahamitiska religionerna som är ganska skeptiska, för att inte säga fientliga till avbildningar. Inte underlättar den ganska komplicerade synen på sexualitet avbildningar inom de religioner som uppstått i öknar. Jesus på korset avbildas alltid med ett litet höftskynke, fast folk som korsfästes var nakna.

Hedningar är dessbättre smartare än inskränkta monoteister. Gudarna skulle knappast skapa någon kroppsdel som var syndig, det vill säga dålig. Och människan är en art som reproducerar sig genom samlag. Sedan ska man inte förglömma att människan fös naken, vilket de som bara tror på en osynlig gud endast motvilligt erkänner.

Här kommer nu några avbildningar som gjorts av hedningar för att ära sina gudinnor och gudar.

Apollon

Venus

Pan

Bacchus

Ishtar

Kali

Frej

Konstnärer del XXIX Nils Skum

Feb6

Konstnärer del XXIX Nils Skum

Nils Nilsson Skum var född i april 1872 i en kåta i Ciuruduottar. Nils och Margareta Skum var renskötare och förde en nomadisk tillvaro. Sonen intresserade sig för att teckna och roade sig med att rita renar i snön eller med aska måla på björkklabbar. Nio år gammal fick lille Nils en penna i gåva och året därpå kom familjen Skum kontakt med en brittisk turist som såg sonen teckna. Turisten skänkte Nils papper, pennor, penslar och målarfärg. Nu började renskötarens sons konsnätsbana. Någon formell utbildning var det inte tal om så Nils Skum var autodidakt. Arbetet med renarna fortsatte vid sidan av tecknandet. 1895 gifte sig Skum med Helena Kuhmunen, dotter till en renskötare.

Skum var renskötare och en framgångsrik sådan. Men nödår på 1930-talet gjorde att många renar dog. Skum började nu bli konstnär på heltid. En ”ateljékåta” byggdes där Skum arbetade. Några renar hade han kvar, men skötseln överlät han till andra. Förutom tecknandet gjorde Skum dekor till knivar och annan sameslöjd. 1937 var det världsutställning i Paris. Skums teckningar var med på utställningen och nu blev den samiske konstnären känd. Året därpå utkom boken ”Samebyn” eller som den heter på samiska, Sáme siida som ökade intresset för Skums konst. Efter sin död utkom en annan bok ”Valla renar” med Skums bilder. Först ansågs skums teckningar främst ha ett etnologiskt intresse. Bilderna handlar främst om samelivet, med renar, jakt och vistelse i naturen. Idag framhåller man i lika stor grad det konstnärliga.

Nils Skum avled 27 december 1951. Hans grav finns i Jukkasjärvi.

Samernas nationaldag

Feb6

Samernas nationaldag

Sedan 1992 firas samernas nationaldag firas sedan 1992. Datumet är den 6 februari. Anledningen är att den första samiska kongressen ägde rum detta datum 1917 i norska Trondheim. Samernas flagga invigdes redan 15 augusti 1986 i svenska Åre. Flaggan har inte samma status som en nationsflagga.

Sámi soga lávlla eller på svenska Samefolkets sång sjungs den 6 februari. Den skrevs av Isak Saba som var bosatt i Norge. Den framfördes första gången 1906. Sången finns översatt till norska, finska och svenska samt förstås till olika samiska dialekter.

Sámi soga lávlla

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde

sabmá suolggai Sámieanan.

Duottar leabbá duoddar duohkin,

jávri seabbá jávrri lahka.

čohkat čilggin, čorut čearuin

allanaddet almmi vuostái.

Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,

cáhket ceakko stállenjárggat.

máraideaddji mearaide.

Dálvit dáppe buolašbiekkat,

muohtaborggat meariheamit.

Sámisohka sieluin mielain

eahccá datte eatnamiiddis:

Mátkálažžii mánuheabit,

giđđudeaddji guovssahasat, –

ruoškkas, ruovggas rođuin gullo,

juhca jávrriin, jalgadasain,

geresskálla máđiid miel.

Ja go geassebeaivváš gollut

mehciid, mearaid, mearragáttiid,

golli siste guollebivdit

suilot mearain, suilot jávrriin.

Gollin čuvget čáhcelottit,

silban šovvot sámieanut,

šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut,

luitet olbmát lávllodemiin

geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.

Sámieatnan sohkagoddi –

dat lea gierdan doddjokeahttá

goddi čuđiid, garrogávppiid,

viehkes vearrevearroválddiid.

Dearvva dutnje, sitkes sohka!

Dearvva dutnje, ráfi ruohtas!

Eai leat doarut dorrojuvvon,

eai leat vieljain varat vardán

sámi siivo soga sis.

Máttarádját mis leat dovle

vuoitán vearredahkkiid badjel.

Vuostálastot, vieljat, miige

sitkatvuođain soardiideamet!

Beaivvi bártniid nana nálli!

Eai du vuoitte vašálaččat,

jos fal gáhttet gollegielat,

muittát máttarmáttuid sáni:

Sámieatnan sámiide!

Svenska dikter XXXIII Sorg

Feb5

Svenska dikter XXXIII Sorg

Bodil Malmsten föddes sensommaren 1944 i Jämtland. 1970 kom Malmstens första bok som var barnboken ”Ludvig åker” den illustrerades av hennes sambo Peter Csihas. Några år senare kom första diktsamlingen ”Dvärgen Gustaf”. 1984 kom den andra diktsamlingen ”Damen, det brinner!” Som blev det litterära genombrottet. Om det tidigare gått några år mellan verken utkom nu diktsamlingar, noveller och romaner nästan årligen. Sista diktsamlingen ”Det här hjärtat” kom 2015. I februari året därpå avled Bodil Malmsten efter att varit sjuk i cancer.

Sorg

Före och efter, det är den enda indelning som finns; före och efteråt.

Solen lyser in i mitt arbetsrum, Atlanten glittrar obegriplig, det flimrar ansikten på dataskärmen. Barn, föräldrar, familjer, enskilda saknade.

Innan/efteråt och avgrunden som öppnar sig däremellan.

All vår vardagliga väntan, någon dröjer, all vår ängslan. Det som kunde ha hänt. Och så händer det.

Den stora vågen kommer. Allting blir tyngdlöst tyst.

Det är efteråt. Skonad sitter jag bakom mina ord. Att sakna ord är ingenting och att skämmas är skamlöst. Vi som blev skonade skäms. Sträcker fram våra meningslösa händer. Vi är här, försöker vi säga. Utan att begränsa vad vi menar med här.

Före – efteråt. Det enda som finns är det obeskrivliga avståndet mellan innan det hände och när det har hänt.

Är det någonting jag kan göra?

Vi som blev skonade – ska vi känna lättnad?

Vi är här.

Kunde vi upphäva avgrunden mellan innan och efteråt, skulle vi göra det men det kan vi inte. Kan vi inte spränga väg till ett rum där sorgen är portförbjuden ska vi hålla tyst.

Våra intetsägande armar. Vi vill bara hjälpa. Vi är här.

Världen deltar i sorgen, står det. Så går det inte till. Sorgen är inte tillgänglig för världens allmänna deltagande. Sorgen är enskild och personlig, sorgen är bara din.

Världen kan bara fortsätta som om någonting hänt.

Det har hänt. Jag är här. Vi är här.

Vargens dag

Feb4

Vargens dag

4 februari är vargens dag. De som ligger bakom denna tema dag är svenska rovdjursföreningen. Vargen som art är hotad i Sverige. Självklart stöder Ideella Kulturföreningen tanken på mer vargar i Svensk natur. Gudinnan Skade gillar vargarnas ylande och då måste det ju finnas någon som kan stämma upp ”vargsången”. Oden har två vargar i sin tjänst i Valhall, förr fanns det krigare som tjänade oden som kallades ulfhednar. Så vill man vara hedning av idag så måste man gilla vargar!