Bloggtips: Ulvdottir

Bloggtips ulvdottir: http://ulvdottir.blogg.se/

1540 år sedan Västromerska riket upphörde!

4 september 476 enligt den tidräkning vi har upphörde Romarrikets västra del att existera som statsbildning. Östromerska riket bestod nästan tusen år till fram till 1453. Romarriket som grundades enligt myten av Romulus 753 före den kalender vi använder upphörde alltså inte att finnas till.

Romulus Augustus far Orestes var en romersk medborgare, ursprungligen från Pannonien som hade tjänat som sekreterare och diplomat i hunnerkungen Attilas tjänst och senare i den romerska statens. Orestes steg i graderna som befäl i den romerska armén. Den framtida kejsaren döptes Romulus efter sin morfar, en adelsman från staden Poetovio i Noricum. Många historiker har noterat tillfällighet att den sista västra kejsaren bar namnen på både Romulus, den legendariske grundare och första kungen av Rom, och Augustus, den förste kejsaren.

Orestes utsågs till  magister militum, en slags överbefälhavare av kejsare Julius Nepos 475. Strax efter sin utnämning, startade Orestes ett uppror och erövrade Ravenna, huvudstad i Västromerska riket sedan 402, den 28 augusti 475. Julius Nepos flydde till provinsen Dalmatien, där hans onkel härskade, halvt självständigt men med Julius goda minne.

Orestes antog dock inte själv kejsartiteln. Varför har det spekulerats om, men kanske ansåg Orestes det bättre att styra bakom tronen. Kejsare blev istället sonen Romulus Augustus. Denne Romulus Augustus anses i traditionell historieskrivning vara den siste kejsaren. 31 oktober år 475 uppsteg Orestes son på tronen. Vid denna tid bestod Västromerska riket förutom den italienska halvön av Transalpinska Gallien och delar av södra Gallien. Östrom var rikets, romarriket delades aldrig i två stater utan styrdes formellt som en stat men med två regeringar starkaste fäste. I öst ansåg man västra delen vara underutvecklad och många där ansåg kejsaren i väst egentligen var underställd den östromerske kejsaren och inte var dennes jämlike. Julius Nepos hade erkänts som kejsare av makten i öst, men Romulus Augustus erkändes aldrig. I Östrom pågick en maktkamp mellan Zeno och Flavius Basiliskos om makten men ingen av de två ville ha med Orestes eller dennes son att göra. Den siste kejsaren var i 15 årsåldern, Om han hade syskon eller gifte sig vet man inte. Orestes styrde. Mynt präglades dock med sonens bild.

Romulus Augustus eller rättare sagt fadern styrde inte länge, innan ett år hade gått gjorde germanska soldater i romersk tjänst uppror. De upproriskas ledare var herulerhövdingen Odovakar. Anledning till upproret var att Orestes inte kunnat eller velat infria löften han gett för att få deras stöd samt problem med att betala deras löner. Orestes och hans demoraliserade trupper mötte Odovakars här i augusti i norra Italien vid trakten av Piacenza. Odovakar segrade och kejsarfadern tillfångatogs kort därefter. Orestes avrättades den 28 augusti 476.

Odovakar lät några dagar senare, den 4 september Romulus Augustus avsäga sig tronen. Segraren lär skonat livet på den unge kejsaren av hänsyn till hans ringa ålder samt att han endast varit en marionett för fadern.

Odovakar sände sedan kejsarens insignier till Zeno som nu styrde i Östrom och lät förstå att det borde räcka med endast en kejsare. Zeno hade ingenting emot detta och formellt så övertog han ensam ansvaret för det nu formellt sett enade Romarriket. Odovakar styrde som kung i Italien och lär germanerna få stort inflytande. Odovakar fortsatte sedan att bekämpa den kvarvarande västromerske kejsaren Julius Nepos. Denne mördades år 480. Odovakar kom senare i konflikt med Zeno och denne gav Theoderik den store, östgoterna kung order om att invadera Italien. Men det är en helt annan historia.

Romulus Augustus då vad hände med honom? Ja det vet ingen. Han ska enligt en uppgift sänts till södra Italien av Odovakar men fått en slags pension av denne. En annan källa säger att han dog år 507.

Det har sagts att datumet 4 september 476 inte spelade någon stor roll i folkets medvetande när det inföll. Men datumet har ändå blivit ett symboliskt viktigt i historieböckerna. Idag är det 1540 år sedan Västromerska riket föll och det är värt att minnas.

Mynt med den siste kejsarens bild.

Får hednisk konst se ut hur som helst?

Ja vad säger ni ärade läsarinnor och läsare? Får hednisk konst se ut hur som helst, eller finns det någon norm eller mall man måste hålla sig till? Frågan är fri, men det kanske säger sig självt att frågan ritar sig till troende hedningar som ser andlig inspiration i hednisk konst.

Skriv gärna vad ni tycker. Tre gudinnor har avbildats på olika vis och de kan kanske föra debatten vidare. Teckningar, digital konst och fotografier har använts. Beyla, Eir och Syn asynjorna vi låter vara som exempel.

Beyla

Syn

Eir

Ideell Kulturkamp har nu börjat länka till andra hedniska bloggar. En del bloggar har redan börjar länka till oss, och då ska vi förstås inte vara sämre. Fler länkar kan det bli i framtiden. Länka till oss så länkar vi till er.

Välkommen höst!

Vi säger välkommen höst! Vi tackar sommaren som nu har farit och välkomnar hösten. Hösten infaller den första dagen i september, den månad som passande nog förr kallades höstmånaden.

Vi börjar hösten 2016 ayps med dikten Höstens vår av Erik Axel Karlfeldt.

Höstens vår

Nu är den stolta vår utsprungen,
den vår de svaga kalla höst.
Nu blommar heden röd av ljungen
och hvitt av liljor älvens bröst.
Nu är den sista visan sjungen
av sommarens kvinnligt veka röst;
nu stiger uppför bergens trappa
trumpetarn storm i dunkel kappa.

Nu äro alla drömbarn döda
som födts ur vårens sköra lek –
likt buskens rosentyll, den röda,
som första skumma natt gör blek.
Men alla starka känslor glöda
som snårens nypon, kullens ek
och hviska varmt i frost och nordan
om gyllne mognad och fullbordan.

Min sång flög drucken kring det bästa
av färg och doft i ängars ljus,
och det var ljuvligt nog att gästa
de många hjärtans honungshus;
nu vill jag, mätt på sötman, fästa
min boning långt från lust och rus
och hvila under fasta bjälkar,
ej under lösa blomsterstjälkar.

Väl mig, då lekens minnen tvina,
att du var allvar och står kvar,
att ingen sol behövs att skina
vår kärlek varm i svala dar!
Hör, himlens hårda väder hvina
sin högtidshymn för trogna par.
Vi le, när jorden reds och darrar;
vår lyckas hus har goda sparrar.