Tibrandshögen
Tibrandshögen är en jordkulle som ligger på Rödön, en bit utanför Östersund, i centrala Jämtland. Själv kullen är resterna av en fornborg från slutet av 1300-talet. Borgen, som eventuellt kallats Tibrandsholm, bestod av bland annat ett stort tegeltorn och en vallgrav nedanför kullen. Den tillhörde den danske fogden Tibrand. Han var troligen en del av Vitaliebröderna – ett brödraskap av sjörövare som beskattade handel som en kriminell kartell. Borgen var helt enkelt till för att kontrollera området runt Frösön och Storsjön och för att iaktta transporterna från Norge till Jämtland och vise versa (Jämtland tillhörde Norge på den här tiden). Den dåvarande unionsdrottning Margareta bekämpade Vitaliebröderna. Enligt sägnen dödades Tibrand av jämtarna en juldagsmorgon vid närliggande Ås kyrka. Tibrand ska ha varit girig och elak. Enligt en annan sägnen så ska borgen ha bränts ned och kanske blev Tibrand innebränd?

Den enda samtida benämningen av borgen är ett bevarat brev utfärdat av drottning Margareta som befaller att den ska rivas. Brevet är från år 1402 och borgen revs troligen i samma veva. Borgen omnämns även vid några tillfällen på 1600-talet, i form av nedtecknade sägner.

Området kring Tibrandshögen är rikt på historia. Man har hittat fornlämningar från bronsåldern, järnåldern och vikingatiden. Redan på 300-talet låg det en gård nedanför kullen. På 1600-talet, under de dansk-svenska krigen, låg där ett soldatläger och en avrättningsplats. Idag är det ett välbesökt naturområde.

/L