Svensk matkultur del IV De viktigaste djuren inom svensk matkultur

Högtider kräver dessa maträtt för att travestera Albert Engströms Kräftor kräva dessa drycker. Men det är inte främst maträtterna utan de djur man tillagar vid högtiderna som det nu ska skrivas några korta rader om. De viktigaste matdjuren inför högtider är följande:

Sill – Alla högtider

Gris – Jul

Höns – Påsk och pingst

Kräftor – Kräftpremiären

Sillen är med vid jul, påsk och spelar en alldeles egen roll vid midsommar. Ofta är sillen inlagd men någon enstaka gång saltad. Skillnaden mellan sill och strömming är väl inte överdrivet stor, så vi kan nog räkna med surströmmingen under denna rubrik.

Grisen är julens mat nummer ett. Alla de traditionella kötträtterna vid jul är gjord av Nöffe. Skinka, revben, syltor, ja listan kan göras lång.

Höns, tamhöns har äran att vara huvudroll vid två högtider. Påsk och pingst. Vid påsken är det främst äggen som äts, men de kommer ju som alla vet från hönas bak. De ägg som överlever denna högtid, riskerar att växa upp och bli kycklingar för att nackas och läggas i grytan. Kyckling är mat som förknippas med pingst. Det är nog tack vare kycklingen som pingsten överlevt som helg i det sekulariserade Sverige. Mickelsmäss på hösten är en högtid som nästan försvunnit, tack vare att denna högtid inte har någon speciell mat eller maträtter.

Kräftor lever farligt i augusti. Kräftpremiären har blivit en av 1900-talets stora fester för mången redig svensk. Det går att fira jul utan gris, men inte ha kräftskiva utan kräfta.

Så sill, gris, höns och kräftor är de djur som bidrar främst till den svenska matkulturen.