Svenska landskapsvapen, en kort heraldisk och kulturhistorisk historik

Hösten 1560 avled Gustav Vasa. Han skulle begravas med den ståt och prakt som enligt gällande sed var, men sonen och efterträdaren, Erik skulle även krönas. Det ansågs nödvändigt att vid begravningen och kröningen ha symboler för det svenska riket. Några av landskapen hade redan symboler, andra inte. Så skyndsamt så fick alla landskap runt 1560 landskapsvapen som i stort sett finns än idag. De finska vapnen tillkom vid denna tid ska kanske tilläggas. Vilka symboler som hamnade i, eller ska man säga på vapnen, berodde lite på näringar i landskapet som dess politiska ställning. Västmanlands tre brinnande berg syftar troligen på Sala silvergruva. Upplands riksäpple på att här ligger centrum för både världslig och andlig makt.

En del landskapsvapen har gjort som eller fått förändringar. Ångermanland hade först en lax fångad i nät, men fick sedan tre laxar. Medelpad hade en blå bäver men nu är det tre strömmar, en röd och två i silver. Värmland har nu en örn, första vapen var en järv. Östergötland hade två vapen beroende på om det låg under kung Erik som styrde ”Östanstångs” eller hertig Magnus, ”Västanstångs” styre. Vi nöjer oss med dessa exempel.

När riket utvidgades fick områden som inte haft vapen förut ett. Bohuslän fick sitt vapen i samband med att Karl X Gustav erövrat landskapet som tidigare varit norskt. Gotland hade redan tidigare ett vapen och fick behålla det. Norrbotten fick sitt vapen först 1995. Innan användes lite halvofficiellt Norrbottens läns vapen som innehåller Lapplands och Västerbottens vapen.

I samband med att länen uppstod 1634 fick många landskapsvapen även tjäna som länsvapen. Ofta blev det att flera landskapsvapen ingick i det nya länsvapnet. Västergötlands vapen blev Skaraborgs läns vapen, medan Vänersborgs län fick såväl Västergötlands som Dalslands vapen i sitt. Svenska kungligheter som tilldelas titeln hertig eller hertiginna över ett landskap använder förstås landskapsvapnet i sin vapensköld. Landskapens enda funktion är idag att vara hertigdömen åt kungligheter. När landskapsvapnen tillkom på 1560-talet fick de även en rangkrona. Hertigdömen fick hertigkrona, de som låg under kungens styre fick en grevekrona. Idag har alla landskapsvapen en hertigkrona när rangkrona används. Länen har rätt att använda kunglig rangkrona. Förr kunde man exempelvis se skillnad mellan Landskapet Västergötlands vapen och länet Skaraborgs vapen genom att se om det var hertig krona eller kungakrona. Förutsatt, förstås att rangkrona fanns.

Idag är landskapsvapnen en viktig symbolisk och enande funktion för många. Länstillhörighet betyder sällan lika mycket som landskapstillhörighet.

Ångermanland, Blekinge, Bohuslän, Medelpad, Halland, Dalsland, Öland, Småland, Västerbotten, Östergötland, Norrbotten, Jämtland, Härjedalen, Västmanland, Skåne, Hälsingland, Uppland, Dalarna, Gästrikland, Värmland, Västergötland, Lappland, Närke och Södermanlands vapen.

Prins Carl, hertig av Västergötlands vapen som det såg ut efter unionsupplösningen 1905 fram tills hans död. Serafimerorden kedja omgärdar vapnet. Carl levde mellan 1861-1951 och var son till Oscar II.