Konstnärer del XXI  Evelyn De Morgan

Mary Evelyn De Morgan, född Pickering, levde och arbetade i en period som präglades av omvälvande förändringar.  1855 föddes konstnärinnan vi ska berätta om och 1919 när fredsförhandlingarna efter första världskriget pågick avled hon. Mary föddes i den brittiska överklassen. Föräldrarna var inte överdrivet förtjusta i att dottern satsade på måleri men hon fick stöd av onkel John Roddam Spencer Stanhope som även han var konstnär. Farbrodern tillhörde den krets av konstnärer som kallades Prerafaeliterna, The Pre-Raphaelite Brotherhood, en brittisk konstnärsgrupp grundad 1848 av Dante Gabriel Rossetti, John Everett Millais och Holman Hunt. Namnet på gruppen kommer sig av att de sökte inspiration i konsten innan Rafaels verk från början av 1500-talet. Prerafaeliterna ansåg att mycket av konsten hämtade så mycket inspiration från renässansmålarna Michelangelo och Rafael att det bara blev upprepningar av dessa mästares verk och syn på konsten. Tiden innan Rafael, ungrenässansen var inspirationen för den nya konstnärsgruppen. Evelyn kan sägas tillhöra denna grupp. Vidare ska sägas att prerafaeliterna var inspirerade av medeltidens målningar men också hade radikala åsikter om samhället och sociala frågor. Kärlek, svek, död och motsättningar mellan ljus och mörker allt präglat av stramhet och allvar. Mycket av dess teman återkommer i Evelyns konst.

Evelyn studerade konst vid South Kensington National Art Training School 1872 och i Slade School of Art 1873-1876. Det var inte lätt för en ung kvinna att bli konstnär, men Evelyns talang och envishet gav resultat. Efter avslutad studietid gav sig Evelyn ut på resa och den gick förstås, törs man nästan säga till Italien. Väl hemma i igen började den aktiva karriären och Evelyn lyckades få med tavlor på utställningar vilket var ovanligt för kvinnor. I början av 1880-talet började Evelyn bli mer och mer framgångsrik och hon reste ofta till Italien. Några år senare träffade Evelyn William De Morgan som arbetade som keramiker. Inte bara William utan övriga medlemmar av familjen fick ett avgörande inflytande på Evelyn. Williams mor var spiritist och det blev Evelyn också. De Morgans var på det hela taget mer bohemiska än den viktorianska överklassmiljö Evelyn kom ifrån. 1887 gifte sig William och Evelyn. Äktenskapet blev lyckligt trots eller kanske på grund av att maken var 16 år äldre. Båda makarna fortsatte med sin konst, ovanligt för kvinnor som gifte sig brukade ofta sluta med måleri. Italien fortsatte att spela en viktig roll i makarnas liv och florens var ofta den plats där de bodde.

1887 Evelyn gift William De Morgan. Trots åldersskillnaden deras var en harmonisk och ömsesidigt stödjande äktenskap. Förutom deras konstnärliga sysselsättningar, delade de en väldokumenterad humor och en idealistisk anda. Deras gemensamma intressen ingår sociala reformer, spiritism och musik. Evelyn gav ekonomiskt och moraliskt stöd för sin makes keramik företag, som dock lyckas krävs mycket kapital. Kan nämnas att makarna även var lite inspirerade av Swedenborgianism, den svenske teologen Emanuel Swedenborgs märkliga lära med såväl kristendom som tron på andar. 1914 utbröt det stora kriget och det äkta paret kom aldrig mer att besöka Italien. William avled 1917 och två år senare följdes han av sin maka. 1916 hade Evelyn de Morgan sin sista utställning som var till förmån för röda korset i Italien och Storbritannien.

Under sin livstid Evelyn De Morgan producerade cirka 102 oljemålningar och över 300 ritningar. Målningar uppvisar andlighet, allegorier användning av mytologiska, bibliska och litterära teman. Hjältinnor, ljus och mörker som metaforer liv och död samt allegorier över krig. Makarna var, ska tillägas pacifister.