Honungens dag

20 augusti är honungens dag. Asatron är som alla vet en något honungindränkt religion då såväl makterna som deras anhängare dricker mjöd. Biodling är dock en näring som fått allt svårare de senaste åren så försök stötta biodling och bina.

Bokrecension: Gripen i myt och verklighet

Bokrecension: Gripen i myt och verklighet

Nu kommer en gripande berättelse…

Gripen är ett av de fabeldjur som ofta dyker upp i Sverige. Landskapsvapen som Södermanland, Östergötland och Skåne har alla gripen som symbol. Vi har Gripsborg slott och gripen finns med på såväl möbler, portar och dopfuntar. På 1100-talet vt. kommer gripen till Sverige och bland det denna lejonörn symbolisera är bland annat kristendomens portalgestalt Jesus i hans roll som såväl himlens (örnen) som jordens (lejonet) herre. Men några sagor och legender finns det inte i Sverige trots den rikliga förekomsten. I folkkulturen finns inga gripar. Ändå har den gripit (ja ja dålig vits) i svenskarna medvetande.

Författarinnan är anhängare av den teori som säger att inspirationen till gripen kommer från dinosauriefossiler och gripen har sin uppkomst i Asien och via skyterna kommit till Europa. Perioder har den avbildats sittande, liggande och stående. Hybrider mellan andra fabelvarelser har också kommit allt efter konstnärens fantasi.

Boken är i stort format och det är bra för det ger de många illustrationerna och fotografierna rättvisa och den är på bara lite mer än hundra sidor och en bra introduktion till den som vill veta mer om ett djur som aldrig funnits, även om många nog har trott det ända in i modern tid.

Några skavanker finns. Mer än en gång hänvisar ett kapitel till ett anant och en del upprepningar blir det och det nämns kvinnliga gudar när det borde heta gudinnor. Men på det hela taget en intressant skrift.

Betyg tre av fem.

Titel: Gripen i myt och verklighet
Författare: Märta Holkers
Förlag: Bokförlaget Arena
Utgivningsår: 2025
ISBN: 9789189967069

Dikt: Månljuset

Månljuset

Jag vet ej, varför jag vaken sitter,
fast dagen ingen glädje skänkt,
men allt i mitt liv, som likt solar blänkt,
och allt, som i mörker och kval blev sänkt,
det darrar i natt i en flod av glitter.

(Verner von Heidenstam)

Dikt: Njord skaparen

Njord skaparen

Av träd gjorde asarna
Ask och Embla
men träd är levande ting.
Utan vatten inget liv.
Urhavet, Njords domän
grunden för såväl djur som växt.
Inget vatten inget liv
inget liv inga träd.
Njord är även han en skapande gud.

Kärlek, romantik och erotik eller Freja, Lofn och Sjöfn

Kärlek, romantik och erotik eller Freja, Lofn och Sjöfn

De flesta språk har många ord som i viss mån betyder samma sak men ändå har lite olika betydelser. Den polyteistiska hedendomen har många gudamakter som ofta har samma grundläggande funktion men som ändå skiljer sig åt. Låt oss här ge ett exempel:

Kärlek, romantik och erotik innehåller gemensam nämnare. Kärlek är det vida begreppet så är de andra mer specifika. Romantik kan ofta handla om kärlek men också att man romantiserar olika saker som personer, epoker eller minnen. Erotik är det mest specifika ordet då det handlar om sex men också att man vill vara rent krass reproduktion av arten. Den rent fysiska kärleken med andra ord. Det behöver inte vara så mycket känslor med när det bara handlar om erotik och världslig njutning. Mycket av den romantiska kärleken förverkligas aldrig vare sig det är kärlek till person eller att man drömmer sig tillbaka i tid och rum.

Freja är kärleksgudinnan eller ska man säga kärleksasynjan. Hennes funktion är stor och vid. Lofn kan gott sägas vara romantiken för vad är väl mer romantiskt än förbjuden kärlek? Lofn ska man åkalla om det finns personer eller andra hinder för kärleken. Sjöfn slutligen är den fysiska och erotiska kärlekens asynja.

I namntulorna som tar upp tjugosju asynjors namn kommer Freja först sedan Lofn och slutligen Sjöfn. Det finns flera gudinnor mellan dem men man kan nog tänka sig att man tyckte kärlek i allmänhet var viktigare än den romantiska och denna var och till viss del är en förutsättning för den erotiska. Vidare ska det sägas att flera asynjor har en kärlekssida de med och det är väl bra? Ty det visar ju att hedendom är kärlekens religion.

Lofn, Freja och Sjöfn tre asynjor som förknippas med olika versioner av kärlek.