Några rader om Ukraina på årsdagen av Stockholms blodbad

November 1520 var stora delar av Sverige ockuperat av danska trupper som leddes av kung Kristian II som vlle återupprätta unionen mellan länderna. I Stockholm avrättades flera kanske runt hundra svenskar och Kristians seger såg ut att vara total. Ett halvår senare var Sverige befriat av Gustav Vasa och Kristian slutade sina dagar avsatt och i fängelse. Ukraina är i dagsläget till stora delar ockuperat och många ukrainare har mördats. Men snart kommer de att segra!

Det såg mörkt ut för Sverige 1520. Men befrielsen kom året därpå.

Dikt: Hjlod

Hjlod

Född som jättinna
den enögdes tjänarinna
Rerirs ätt hon välsigna.

Hjlod Völsungs maka
som valkyria strider bevaka
aldrig kamp och slagfält försaka.

Nornorna trådarna spinner
Hjlod vem som dör eller vinner
hon vars far heter Rimner.

Ta hjältar till Oden är hennes kall
söner med Siges ättling är alla i Valhall
de tjänar alla Oden som krigare och vasall.

Hljóð

Hljóð

Valkyrian Hljóð, försvenskat till Hjlod är inte den mest kända av valkyriorna men inte den ointressantaste om an nu kan tycka att dessa stridens kvinnor kan vara det. Hon är dotter till en jätte.
Nornan Skuld uppträder ibland som valkyria och Freja och Trud dotter till Tor gör detsamma. Men de flesta valkyrior tycks vara av Ask och Emblas ätt. Men Hljod är av jättarnas ätt. Fadern heter Hrímnir, eller som han lär heta på svenska Rimner. Denne jätte nämns i Skirners resa till Gerd men om det samme jätte eller någon inte kan diskuteras. Hjlods namn lär betyda ljud.

I sagan om Völsugarna står det:

”Þat er nú sagt, at Frigg heyrir bæn þeira ok segir Óðni, hvers þau biðja. Hann verðr eigi örþrifráða ok tekr óskmey sína, dóttur Hrímnis jötuns.”

I översättning:

”Det sägs nu att Frigg hör deras bön och berättar för Oden vad de ber om. Han låter sig inte avskräckas och tar sin önskejungfru, dotter till jätten Rimner”

Önskejungfru torde vara ett annat namn på valkyriorna. Heter det ”önskejungfru” för att det betyder att de tar de som Oden önskar till Valhall eller betyder det att de tar de som önskar komma till Valhall när de stupat eller både och?

Kung Sige hette en av Odens söner, han blev far till Rerir som dock inte fick några barn med sin maka och de åkallade Oden och Frigg. Dessa sände paret ett gyllene äpple och den som förmedlade gåvan var Hjlod. Som kom flygande i form av en kråka. Makan åt äpplet och blev havande. Men lyckan uteblev. Sigi stupade och änkan var havande länge tills hon efter sex år krävde att barnet skulle skäras ur hennes kropp. Hon avled men sonen som fick namnet Völsung.

När Völsung vuxit upp gifte han sig med Hjlod och de fick elva barn, tio söner och en dotter. Sonen Sigmund blev far till Sigurd Fafnersbane.

Källor
Illustration gjord av författaren

Tryckta
Ekermann Agnes Fornnordiska sagor 1980
Ohlmarks Åke Eddan, Snorre Sturlusons edda i översättning 1964

Internet
https://da.wikipedia.org/wiki/V%C3%B8lsungerne
https://en.wikipedia.org/wiki/Hr%C3%ADmnir
https://en.wikipedia.org/wiki/V%C3%B6lsung
https://en.wikipedia.org/wiki/Hljod
https://en.wiktionary.org/wiki/hlj%C3%B3%C3%B0
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_valkyrie_names
https://fr.wikipedia.org/wiki/Hlj%C3%B3d
https://mythus.fandom.com/wiki/Hlj%C3%B3%C3%B0
https://runeberg.org/nfcl/0547.html
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rimner
https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%B6lsungr

Dikt: Lützen

Lützen

De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma.
Det smattrar från grafvar och dikes-vall,
Det blixtrar i gulgrå dimma.

Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde,
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.

Att segra, segra i dagens kamp
Är ringaste ryttares tanke
Ännu, då han fallande griper i kramp
Sitt tag om springarens manke;

Och pikenerarn riktar sitt järn
Ur markens blodpöl att stinga
Den öfverridande kyrassiern,
Som brusar på löddrig bringa.

Soldaten blindt in i faran går,
Att döda och dö är hans gärning,
Men fältherrn han ser huru spelet står
Och kastar sin tunga tärning.

Där är han, där syns han i sträckt galopp,
Se, plymen på hatten nickar!
I kyller hans jättegestalt söks opp
Af vänners och fienders blickar.

Sin sviktande flygel han själf för an
Och leder i handgemänget.
Han vågar sitt lif som en simpel man,
Och skidan är tom i gehänget.

Nyss var det höfdingen blott — i hand
Den korta stafven med tuben.
Med klinga dragen, med blick i brand
Nu Mikaël är det, keruben —

Nyss krigarekungen med rynkadt bryn
Behärskande drabbningens vimmel;
Nu ärke-ängeln, som slår ur skyn
Och vänder om till sin himmel.

»Framåt öfver grafven i segerfärd,
För oss filistéerna flykte!
Framåt med Herrans och Gideons svärd,
I dag våra mödor vi lykte!»

Han bärs som på stormens vingar framåt
I dimman, där salvorna braka.
Likt hagel det smattrar mot harneskplåt,
Och hästarne stryka tillbaka.

»Framåt, mitt småländska rytteri!
Framåt, mina tyska bröder!»
Förgäfves, förgäfves — de efter bli.
Då ropas det: »konungen blöder!»

I famnen på Pappenheims mörka tropp
Hann ingen den vacklande följa.
Det gula kyllret slöks ensamt opp
Af järnmännens rasslande bölja.

Ett anskri, som går genom märg och ben:
»O Gustaf, vår konung, vår fader!»
Med båda linjerna smultna till en
Gå rytande fram hans brigader.

Nu flyktar kroat och nu viker wallon
Och stupade manshögt begrafva
Friedländarens kallnade, stumma kanon —
Sin seger martyren skall hafva.

Det feltes ett ord i hans hjältedikt,
Det ordet, som kröner bedriften;
De sörjande veta att fylla sin plikt,
I blod ge de slutunderskriften.

De segrat. På fältet i skön parad
De hedra sin älskade herre,
Men fallna beteckna slagordningens rad,
De lefvande äro de färre.

Vid Lützen, på bakgrund af aftonskyn,
Med dimmiga droppar på kinden
Jag såg det — en blodig, dallrande syn,
Som flyttades undan af vinden.

(Carl Snoilsky)

Om alver och älvor

Tron på alverna levde vidare, de tycks mer och mer förknippas med naturens feminina sida och de blev älvor. Men alla älvor var ju inte av kvinnligt kön. Tyvärr har alver och älvor blivit förvanskade inom populärkulturen men de är ändå med oss. Men våra förfäder trodde knappast på spetsöron och trams. Inte heller ska vi asatroende av idag ägna oss åt trams eller trans.

Dikt: Itreksjod

Itreksjod

I tulorna nämnd som den trettonde
av den mäktiges söner,
känd av få
ty det har de kristna ordnat.

Men nu
då de gamla makterna åter är med oss
bör vi alla lära känna honom
gudasonen vi kallar Itreksjod.

Guden Itreksjod

Guden Itreksjod

Ítreksjóð eller som namnformen borde bli på svenska Itreksjod är en av de mest okända av Odens söner. Men han nämns i namntulorna och i en av dessa har Oden följande söner: Balder, Meile, Vidar, Nep, Vale, Ale, Tor, Hildulv, Hermod, Sige, Skjold, Yngvefrej, Itreksjod, Heimdall, Säming, Höder och Brage.

Många av dem är kända som Balder, Vidar, Tor, Heimdall, Höder och Brage. Meile som bara kort nämns som Tor bror får väl sägas kunna vara känd av de som är insatta i ämnet. Skjold likaså då han gifter sig med gudinnan Gefjon. Yngvefrej lär vara Frej som annars anses vara son till Njord. Måhända han räknas som en slags son då Oden är allfader? Sige och Säming ska nämnas i kommande arbeten

Itreksjod är nämnd i Snorres Edda, ofta kallad den yngre i vers 75 i kapitlet Skáldskaparmál. Men vem är han? Han nämns inte som någon grundare av dynastier som exempelvis Skjold som blir förfader till skoldungarna eller som Frej blir till ynglingarna.

Vad vi vet är att han är son till Oden och halvsyskon till många andra gudar såsom Balder och Tor. Fadern Oden är härskarguden som förknippas med visdom men också makt och strid. Vi kan utgå från att sonen eller ja alla sönerna är modiga och tappra även Itreksjod.

Namnet Itreksjod lär betyda Ítrekr, eller på svenska Itreks son. Oden har många namn och vi känner nog inte alla. Dristar vi oss till mer gissningar så kan kanske de 37 gåtorna som finns bevarade i Gestumblindes gåtor som är en del av Hervar och Hedreks saga. Frågan är:

Hverir eru þeir þegnar,
er ríða þingi at
ok eru sextán saman,
lýði sína
senda þeir lǫnd yfir
at byggja bólstaði.

I översättning:

Vilka raska svenner
rida till tings
och äro då sexton samman?
Sina ringbrynjekämpar
runt rikena sända de
att bostad bygga åt sig

Svaret blir:

Þat er Ítrekr ok Andaðr, er þeir sitja at tafli sínu översatt till svenska Det är Ítrekr och Andaðr när de sitter vid sitt bräde. Ítrekr är brädspelaren men vilket brädspel som åsyftas är oklart. Ett strategispel som exempelvis schack eller bräde på isländska hnefatafl är något man förmoda att den vise Oden spelat men också varit del av en herremans tidsfördriv. I Valans spådom Voluspa omtalas att gudarna spelat med guldbrickor och dessa ska återfinnas efter slutstriden. Andaðr är ett jättenamn i namtulorna. Nog är det väl möjligt att Oden utmanat en jätte på brädspel men ocksp att man kan se det som en kamp mellan asar och jättar. När gudarnas spel mot jättarna är över kommer ett nytt spel.

I Odens hall spelar Brage och är det då för djärvt att tro att Brages broder eller rättare halvbroder Itreksjod spelar brädspel, han lär ut strategi inför den kommande kampen mot jättarna.

Slutsats: Ítreksjóð eller Itreksjod kan räknas till asarna. Men som i fallet med Meile och asynjan Ilm måste mer forskning ske.

Källor
Illustration gjord av författaren.

Tryckta:
Brate Erik Eddan, De nordiska guda- och hjältesångerna 1990
Ohlmarks Åke Eddan, Snorre Sturlusons edda i översättning 1964
Ohlmarks Åke Den glömda Eddan – Eddica minora 1955

Internet:
https://cornelius.tacitus.nu/sagor/hervarar/index.htm
https://en.wikipedia.org/wiki/%C3%8Dtreksj%C3%B3%C3%B0
https://heimskringla.no/wiki/Remser_fra_Snorra_Eddas_h%C3%A5ndskrifter_(B1)
https://historylists.org/mythology/itreksjod-god-of-norse-mythology.html
https://ideellkulturkamp.com/2016/10/28/147-namngivna-gudamakter-inom-asatron/
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%8Dtreksj%C3%B3%C3%B0
https://sv.wikipedia.org/wiki/Namntulorna