”Livet är i sanning ett nöje, och nöjen är vanligtvis kortvariga”

Jenny Wanda Barkmann, tysk fångvakterska

Guldbleckens gåta: Frej och Gerd i den vikingatida konsten
Trots att vikingatiden sällan efterlämnade namngivna porträtt, tror arkeologer att vi kan se jättinnan Gerd och guden Frej på de små guldbleck som kallas guldgubbar. Dessa frimärksstora föremål har hittats i stora mängder vid forntida maktcentrum, som Uppåkra i Skåne och Aska i Östergötland.

De mest kända avbildningarna visar en man och en kvinna som står vända mot varandra i en öm omfamning eller en rituell hälsning. Inom forskningen tolkas detta ofta som det mytologiska bröllopet mellan fruktbarhetsguden Frej och jättinnan Gerd. Motivet symboliserar då hur naturens krafter förenas för att skapa växtkraft och ordning.

Kvinnofiguren (Gerd) bär ofta en lång klänning med släp och en karakteristisk frisyr, medan mannen (Frej) ibland håller i en stav eller en kvist.
Eftersom blecken ofta hittats i stolphål till stora hallbyggnader, tror man att de fungerat som offergåvor för att välsigna byggnaden och de som bodde där.
Även om vi aldrig kan vara 100 % säkra på figurernas identitet, ger dessa fynd oss en unik inblick i hur vikingarna föreställde sig sina gudomliga makter i mänsklig gestalt.

 Frej finns dock avbildningar kvar av, mest kända fyndet, en liten sittande bronsfigur från 1000-talet funnen i Lunda socken i Södermanland.

Fyndet från Aska i Östergötland som tros föreställa Gerd och Frej.

I jättars bygder (dikt om Gerd)

I jättars bygder strålar armar,
ljuset bländar hav och fjäll,
skönhet tämjer isens harm.
Fagra mön med blicken kall,
vaktar bergets höga hall.

Om man vill ha hjälp med att hitta en partner eller uppleva passion åkallar man Freja. Om man vill att skörden ska bli god och att jorden ska vara bördig vänder man sig till Gerd. Frej broder till Freja och gift med Gerd kan sägas vara såväl kärleksgud och fruktbarhetsgud.

Freja, Frej och Gerd. Freja är kärleken, Gerd fruktbarheten och de förenas kan man säga genom Frej bror till den ena gift med den andra. Loke antydde en massa dumheter som alla vet på Ägirs fest men bara uslingar tror på hans skvaller.

Gerd är som alla vet ursprungligen en turs eller jätte hon gifter sig med vanen Frej. Hennes föräldrar är Gymer och Angerboda. Men hon är mer än så hon är även svägerska till Freja, moster till Hnoss och Gersemi, svärdotter till Njord och Skade. Alla gudar även hennes make och hans far är med och skapar Kvaser som hon då blir ingift släkting med. Hennes femfaldig barnbarnsbarn Dyggver är gift med Hel dotter till Loke som var blodsbroder till Oden. Loke och hon själv är som bekant av jättarnas ätt och har via Ymer gemensamt påbrå. Mycket kan sägas om Gerds släktrelation med de andra makterna men vi låter oss nöja oss med dessa rader.

Gerd och Skade släkt på mer än ett sätt.

Gerd är ingift moster till Od och Frejas döttrar Hnoss och Gersemi.

Frej och Njord är med och skapar Kvaser som väl då Gerd tekniskt sett blir släkt med.

Anfadern till jättarna och därmed även Gerd är Ymer.

Gerd är anmoder til Dyggver som är gift med Lokes dotter Hel.

Gymers dotter glänser i norr,
armar lyste upp luft och hav.
I Frejs famn blev ätten till,
från henne rinner ynglingars blod.
Alvheims drottning, i guld hon går,
stammoder stolt för svears ätt.

I dikten Lokasenna, Loketrätan skonar Loke faktiskt Gerd från sina värsta förolämpningar. Medan han förolämpas nästan alla andra gudinnor för att vara otrogna, påminner han bara Gerd om hur hon ”köptes” med guld och hot av Frejs sändebud Skirner. Det är nästan som om han har respekt för sin jättesläkting. För en gång skulle kan man kanske säga släkten är bäst?

Gerd och ortsnamn i Skandinavien

Gerds namn kommer från det fornnordiska Gerðr, som betyder ”inhägnad” eller ”skyddad plats”. Detta ord ingår i en enorm mängd ortsnamn som slutar på -gärde, -gård eller -gärdet. Även om namnet i sig är vanligt i topografin, är det sällan bevisat att de syftar på just mytens Gerd snarare än praktiska inhägnader.

Det har föreslagits att namnet Gerd eventuellt kan spåras i vissa äldre norska ortsnamn, men dessa är ofta svårtydda och kan lika gärna syfta på det vanliga ordet för inhägnad eller gård (garðr)

Det finns ett fåtal danska ortsnamn, som Gerdrup på Själland, där förledet Gerd- kan syfta på antingen ett personnamn eller en ”inhägnad”. Det är dock osäkert om det specifikt syftar på jättinnan som blev Frejs maka.

Referenser
https://emidsvikings.ac.uk/items/gerd/
https://www.wisdomlib.org/cities/gerdrup-151498

Jättens fagra mö
lyfter sina vita armar,
gör vanen kär.
Skirner friar med runor.

2026 ayps valde vi uppmärksamma asynjan Gerd extra mycket. Det passar ju bra för Gerd har namnsdag i almanackan den 23 mars eller som vi ofta säger vårmånaden ock så har det varit allt sedan 1986 och det blir fyrtio år i år. Gerda har namnsdag samma datum och det har så varit sedan 1901 och det blir år 125 årsjubileum. Gerd fruktbarhetsgudinnan förknippas med våren och vår tredje månad är ju just vårmånaden. Allt detta kan ju förstås inte var en slump utan ödet. Vi hedningar tror ju på ödet och ödet lät ju en dag guden Frej sitta i Odens torn och råkade då se Gerd för första gången. I lettisk hedendom är annars den 23 en dag gudinnor uppmärksammas och dagen är ju inte att förglömma nordens dag det passar ju bra att hedra en nordisk gudinna då eller hur? Må Gerd vara med er alla asatroende!

Hell Gerd!