Skade ville helst gifta sig med Balder. Men istället så fick hon Njord. Relationen blev ansträngd då de inte kunde enas om var de skulle bo. Ibland så är gudarna mycket lika människorna. Men det är ju gudarna som skapat människorna så kanske ska man säga att människor ofta är lika gudarna?

Våra tankar går till Island. Vulkanutbrottet som nu sker hotar såväl människor som natur och kultur. Loke är vred men vi hoppas att makterna är med islänningarna!

Fanatiker inte fundamentalister!

Den 18 december när högtiden saturnalia firas är denna dag helgad åt Epona och dagens högtid heter därmed eponalia. Epona är enligt religionskunskapen ursprungligen en keltisk gudinna. Hon förknippas med hästar och åsnor. Asatron har ingen egentlig hästgudinna det närmaste man kommer är Gnå. Denna gudinna är Friggs budbärerska och hon har till sin hjälp hästen Hovvarpner. Denne springare är en förträfflig sådan då han kan springa genom luften men också över vatten. Religionshistorikern Jacob Grimm känd mest idag för att tillsmans med sin bror skrivit bröderna Grimms sagor menade på att Gnå är en slags nordisk variant av gudinnan Fama som är ryktets gudinna. Men det är nog inte för djärvt att hellre se likhet mellan Gnå och Epona?

Fanatiker är ett ord som har dålig klang och förknippas med intolerans och besinningslöshet. Gap och skrik, bomber som kastas och munnar som tuggar fradga. Usch ja men då har man inte förstått ordets betydelse. En fanatiker är inte någon som gått över gränsen. Fanatikern är en som vill flytta gränsen även om priset för detta blir mycket högt. De flesta religiösa och politiska inriktningar har börjat som fanatism hos fanatiker. Vinner de sedan ja då räknas de inte som fanatiker utan som norm.

Här är vi kämpande hedningar av idag fanatiska. Vi vill flytta den monoteistiska normen. Vi vill inte längre att kristendomen med sina trätobröder judendom och islam ska vara norm, än mindre ideal för vad som är religion. Även ateism hamnar hedningen i konflikt med.

Men fundamentalister är vi inte. En rysk chavunistisk hedning menade på att slavernas Perun inte hade någonting med andra åskgudar som Varuna eller Tor. Detta är fundamentalism av inskänkt slag. Fundamentalism är ofta förknippat med abrahmitiska religioner där man slåss inbördes, katoliker, mot prostestanter, sunni mot shia för att ta några exempel. Denna fundamentalism leder förstås till en form av inskänkt fanatism.

Romarna var hedningar men inte drevs de av fundamentalism de kunde ta till sig gudinnan Epona och dyrka henne. De insåg att andra folk har olika spårk, ser olia ut och har lika seder men att man ändå kunde ha mycket gemensat. Man kunde dyrka Tiwas och Mars. Det var samma gud i lite olika skepnader. Man kunde se likheter med germanernas Wotan och deras egen Merkurius som grekerna kallade Hermes.

Som de goda hedningar vi är trot vi att de flesta hedniska religioner har ett gemensamt ursprung vi är inte inskränkta fundamentalister men vi vill flytta bort monoteismen till historiens bakgård, vi är fanatiker inte fundamentalister! Må Epona och Gnå vara med er!

Föreningens officiella syn på Jesus är den ahistoriska hypotesen. Den säger att ingen fysiskt person, ingen riktig och levande Jesus från Nasaret har existerat. Därför rekommenderar föreningen Jesus never existed en sida på engelska som tar upp det faktum att Jesus aldrig existerat. De har flera intressanta filmer på Youtube ska tilläggas.

https://www.jesusneverexisted.com/

Få skriver så mycket om gudinnor som vi gör här på Ideell Kulturkamp och då är vi inte några feminister som tror världen blir bättre om vi tar och avskaffar könsroller och påstår att kön är en social konstruktion. Å andra sidan var våra förfader som dyrkade gudinnor i äldre tider inte heller de feminister!

Vi åkallar och skålar för Gnå.

Vi offrar till Geifon.

Även Ran sänder vi en tanke.

Romarnas stora fest saturnalia som var och är ty den firas åter sträcker sig från den sjuttonde till tjugotredje december. Den glada och uppsluppna festen med presenter och utklädningar har påverkat de kristnas julfirande. Mycket av det kristna är förvanskad romersk tradition och sed. Så skåla för Saturnus ni Roms vänner! Io Saturnalia!

Io Saturnalia!

Julskinkans historia

En av de lite mer trista taditionerna runt jul är att påpeka att traditionerna runt jul inte är så gamla. Men hur det än är så har svenskarna haft julgran sedan 1700-talet och den må ha slagit igenom i början av 1900-talet men ingen människa som lever 2023 var med år 1910! Man kan påpeka likande om de flesta länder. Britterna har exempelvis inte ätit kalkon till jul i årtusenden. Deras berömda plumpudding kanske inte är äldre än från början av 1700-talet och julgranen blev importerad från Tyskland och en av de som kan anklagas för det är drottning Viktorias make prins Albert som ville ha en julgran. Gris tycks dock alla vara överens om att man åt i äldre tider.

Julskinkan sägs ha blivit populär en bit in på 1800-talet i Sverige. Man verkar nästan vilja påstå att man inte år skinka alls vid jul. Sant är att skinka är utmärkt att salta in och spara men de som hade råd att slakta en gris till jul lät nog såväl skinkan som resten av svinet förtäras vid den stora helgen som vi kallar jul. Mycket av slakten skedde på hösten i oktober november men julgrisen fick gå några veckor till och växa till sig.
Biskop Hans Brask 1468-1534 åt fisk på julafton som den katolik han var. Salt lax, färsk sill, och mycket mer men på juldagen vat det bland annat blodpalt, skinka och pastejer.

Olof Rudbeck 1630-1702 skriver i sin Atlantica om juskinka och Samuel Ödmann 1750-1829 skriver hur julfirades hemma hos föräldrarna i Vistlanda:

”En julafton var ett slags årligt jubileum och firades på följande sätt. Då bestods ingen middag. Man samlades omkring en stor kettil, i vilken kokades skinkor, bringor etc. Måltiden utgjordes av mjukt bröd, som doppades i flottet.”

Skinkan har varit med, men fick en ränessans på 1800-talet då det ansåg fornnordiskt och det kan vi gott hålla med om. Många av våra seder har börjat hos överheten och sedan sakta spridit sig ner i folkdjupet. Var julskinka högreståndsmat så är det nu mat för oss alla som vill fira jul.

Referens tryckta källor
Gladh Katarina & Wallenquist Inga Östgötamat, en smaksak 1996
Nelson Axel (red) Olaus Rudbecks Atlantica 1939
Schön Ebbe Svenska traditioner, årets fester och livets högtider.
Swahn Jan-Öjvind Den svenska julboken 1993

Referens internet
https://fi.wikipedia.org/wiki/Joulukinkku
https://www.juligen.se/om-julen/vara-jultraditioners-historia/julmatens-historia/
https://nordiskmat.se/kott/julskinka-historia-och-griljering
https://sv.wikipedia.org/wiki/Julskinka

Julskinka i modern tid. Bild från Wikipedia.

Må asynjan Njörun vara med er i jul och låt era juldrömmar och önskningar bli verklighet.

Den tyste krigaren,
dräper ormens broder,
Odens fiende,
kunde endast
kort tid glädjas
åt segern.