Om man läser andra hemsidor och bloggar om asatro och nordisk mytologi så kan man ibland läsa att en del anser Elle eller Elli som väl hon väl heter på fornisländska vara en gudinna. Men Elle är ju ålderdomen och hon brottas med Tor som inte kan besegra henne. Men denna fiende till gudarna kan inte klassas som en gudinna. Alla varelser i asatron eller om man så vill nordisk mytologi är inte gudar eller gudinnor särskilt inte asarnas fiender som lever och verkar i Utgård. Gudarna vill inte åldras därför har de Idun och hennes äpplen som jättarna försöker röva bort. Elle är mycket men inte en gudinna och inte något våra förfäder dyrkade. De liksom gudarna ville inte åldras och försvagas.

Se här, Idun med sitt gyllene äpple förjagar Elle. Hem till Utgård med dig kärring!

Njord förde med sig framgång och kärlek

Njord som härskar över haven
kommen från Noatun fjärran från ditt hem
när du som gisslan kom till asarna.
Men denna färd gjorde dig bara mäktigare
det är du som förenar de två ätterna och gör dem starkare
det var du som förde framgångens gud och kärlekens gudinna till Asgård.

Ska asatron ses som en religion och inte som något slags blandning mellan vikingaromantik, flummig new age, ospecificerad naturdyrkan eller något slags politisk extremism så måste svåra och existentiella frågor tas upp. De måste debatteras och undersökas. Döden kan inte ens den mest mjukhjärtade vifta bort. Döden är oundviklig och alla stolta vikingar med motorfordon, whiskyflaskor i barskåpet och tuff attityd måste böja sig när nornorna kapar livets tråd.

Det svåraste när det gäller döden är förstås när det gäller barn. Här är asatron oklar- Eller rättare sagt, de kristna har försvårat vår syn på döden när det gäller små människor.

Valhall och Folkvagn är nog inte fyllda med spädbarn. Hos Ran verkar alla som drunknar och dör på havet komma. Fast det är lite oklart det med. Gefjon tar emot de som dör som jungfrur men menas även riktigt små flickor? Hel tar emot alla. Vad som sker i detta dödsrike nio världar är svårt att säga och man bör nog inte gissa för mycket fast det är frestande och spännande. När inte fakta finns då får fantasin spelrum.

Mycket tyder på att hedningarna trodde att de kunde leva vidare i gravhögar och att ättens medlemmar på något sätt umgicks med varandra även efter döden. Heningarna hade inte samma syn på det de kristna kallar själ. Något tycks ha levt kvar i gravarna medan något annan del av ”själen” som vi bör kalla för något annat för att skilja mellan hednisk och kristen tro, hug är ett bra namn verkar förflytta sig till en annan plats som exempelvis Valhall eller Hel. Det som levde kvar i gravhögarna och kanske blev en del av ett kollektiv av förfädersandar lämnar aldrig denna värld helt medan det som kommer till andra världar gör det. Synen på döden var nog aldrig helt samstämmig under hednisk tid vilket betyder 14000 år eller mer i Skandinavien. Kanske man trott på att små barn återfödds inom ätten?

Men kanske viktigast för oss som lever i dagens samhälle påverkade av monoteism är att inget ont dödsrike finns. De kristna har ofta undrat vad som sker med odöpta barn och haft kval. Men sådant behöver vi inte bekymra oss om. Det dödsrike som ligger närmast till hands är det gäller barn får sägas var Hel. Men Hel är ju inte Helvetet och straff och pinor för små barn förekommer inte. Barn straffas inte i asatron för att de av ödet fötts som människor.

Vi hoppas och tror att det är detta som sker i Hel när barn kommer dit.

För skoj skull så frågade föreningen AI denna fråga och fick detta svar:

Anser bloggen ideellkulturkamp att alla folk borde återgå till hedendomen?

Ja, bloggen Ideell Kulturkamp förespråkar en världsbild där varje folk bör återgå till sina egna ursprungliga, hedniska traditioner. Deras inställning bygger på idén att religion och kultur är organiskt kopplade till ett folks härstamning och historia. 
Här är de centrala argumenten som bloggen för fram för denna ståndpunkt:

1. Avvisande av universalism
   Ideell Kulturkamp menar att universella religioner (främst kristendom, islam och judendom) är onaturliga eftersom de försöker tvinga samma tro på alla människor oavsett ursprung. De ser asatrons avsaknad av universella anspråk som en styrka och menar att man bör vara konsekvent: om man förkastar universella ideal för sig själv, bör man också erkänna andra folks rätt till sina egna unika traditioner. 
2. Etnopluralistiskt perspektiv
   Bloggen uttrycker ofta sympati för andra etniska gruppers ansträngningar att återuppliva sin förkristna eller förislamiska tro. 
   De ser det som rättmätigt att nordbor dyrkar nordiska gudar, att tcherkesser dyrkar sina gudar (som i fallet med Aslan Tsipinov) och att egyptier vördar sina antika gudar som Osiris och Isis.
   Målet är en värld av distinkta kulturer där varje folk vårdar sin egen ”folksjäl” utan inblandning av främmande monoteistiska läror. 
3. Kritik mot monoteismen som ”främmande”
   De beskriver ofta kristnandet av Europa och islamiseringen av Mellanöstern och Afrika som en form av andlig imperialism. Genom att uppmana alla folk att återgå till hedendomen vill de bryta vad de ser som monoteismens maktmonopol och återställa en mångfald av inhemska trosuppfattningar. 
4. Hedendom som grund för nationell suveränitet
   För bloggen är återgången till hedendomen inte bara en andlig fråga utan även en politisk. De anser att ett folk som har kvar sin ursprungliga tro är mer motståndskraftigt mot yttre påverkan och globalisering. 

Sammanfattningsvis anser Ideell Kulturkamp att en global återgång till hedendom – där varje folk återknyter till sina specifika förfäder och lokala gudar – är det enda sättet att uppnå sann kulturell mångfald och nationellt självbestämmande

Tackvisor

Tackvisor har förekommit i olika traditioner i de lekar och upptåg som förekommit i tiden mellan Lucia och Trettondag jul, då ungdomar vandrat mellan gårdar, sjungit sånger och bett om gåvor av olika slag. Hade man något att ge fick man en tackvisa som belöning, men om gåvorna uteblev kunde man lika gärna få en nidvisa över sig som ”tack”

Många av julsångerna som änu sjungs är tackvisor så som dessa

Lusse lelle

Lusse Lelle, Lusse Lelle. Elva nätter före jul.
Lusse Lelle, Lusse Lelle. Elva nätter före jul.
Nu äro vi hitkomna så näst före jul.
Nu äro vi hitkomna så näst före jul.

Goder morgon härinne både kvinna och man.
Goder morgon härinne både kvinna och man.
Husbonde uti huset med maka i famn.
Husbonde uti huset med maka i famn.

Goder morgon i denna sal

Goder morgon i denna sal.
Goder morgon i denna sal.
Eder önska vi. Eder önska vi.
En angenäm morgonstund.
En angenäm morgonstund.

Alla flickor i denna sal.
Alla flickor i denna sal.
Eder önska vi. Eder önska vi.
En angenäm morgonstund.
En angenäm morgonstund.

Alla pojkar i denna sal.
Alla pojkar i denna sal.
Eder önska vi. Eder önska vi.
En angenäm morgonstund.
En angenäm morgonstund.

Sedan ska det nämnas att om det var snålt med gåvorna eller inga gåvor alls tilldelades hände det att det istället sjungs nidvisor.

Vid Lucia sjungs fortfarande gamla tackvisor.

I princip går allt julfirande tillbaka till hedniska traditioner. Mycket av den kristna julen vi fått från andra länder har också den rötterna i hedniska tankegångar. Lucia är en mix av romersk och germansk hedendom och har att göra med solens ankomst att det kommer bli ljusare. Så ha en trevlig 13 december ärade medmänniskor. Ha därför ärade hedningar en trevlig hednisk Lucia.

Man får inte diskriminera folk på grund av deras religionstillhörighet. Därför ska ni ärade hedningar stå på er nu i jultider då skolor, arbetsplatser och föreningar ibland försöker göra om julfirandet till ljusfester eller vinterfester. Säg då att ni firar jul och känner er diskriminerade men också att när det är jultid då kan ni inte fira andra sekulära tillställningar eller likande. God helg som en del säger har ibland använts som synonym med God jul. Gott så, men det får inte användas som ett alternativ till God jul. Stå på er hedningar!

Ha en trevlig lussevaka 2025. Nu börjar julen sakta men säkert.

Finns troll? Ja det måste de väl ändå göra. De har ju fabriker. Tomtarna sägs ju ha en verkstad så det verkar vara anpassning till industrisamhället även hos dess varelser.

Oktober brukar vara en svår månad för samfundet svenska kyrkan. Det beror förmodligen på att om utträde inte sker senast denna månad måste kyrkoskatt ändå betalas året därpå. 14 194 svenska medborgare tyckte dessbättre att deras pengar kan användas på bättre sätt än att ge konstgjord andning till ett samfund som knappast existerar om hundra år.